En av världens bästa tröjdragare slog till

FOTBOLL

Bank: 14 spelade matcher, kanske är vi redan nu redo för en samlad EM-analys

PORNICHET. 14 spelade matcher, men kanske är vi redan redo för en samlad EM-analys.

I så fall:

Det har blivit väldigt svårt att göra mål i landslagsfotboll.

Det är viktigt att ha koll som förbundskapten, det har det alltid varit. Dessutom har det, i det nya, blixtsnabba medielandskapet, blivit viktigt att inte göra några lustiga dumheter (ni kan mejla [email protected] om ni vill veta mer).

Årets roligaste tabbe kom redan i februari.

Vladimir Petkovic, Schweiz charmante förbundskapten, hade åkt över gränsen för att se Frankfurt–Hamburg och få lite förstahandskoll på landslagsaktuella spelare. I paus plockades han fram av tyska Sky, för att i direktsänd tv bidra med sina tankar kring första halvlek.

Vad tyckte han egentligen om ”sina” spelare?

– Jo, sa Petkovic, jag tycker att Seferovic var väldigt bra, han sprang mycket även om han inte skapade så mycket målchanser.

Aldrig för sent att läka sår

Det var bara ett problem med själva anlysen: Seferovic hade suttit på bänken hela första halvlek.

Efteråt erkände Petkovic att han missförstått, att han pratade om HSV:s schweizare Josip Drmic, men lustigt var det.

Nu mötte Petkovic en man som sett allt, upplevt allt, vunnit mycket, och som har koll på det allra mesta. Det finns väl egentligen bara en sak som sitter som en tagg i Anghel Iordanescus förbundskaptenshjärta – den där straffläggningen mot Sverige 1994.

Men det är aldrig för sent att läka sår. För andra matchen i rad fick Rumänien straff (inget annat lag har fått straff hittills i EM), för andra matchen i rad skickade Bogdan Stancu in bollen hur säkert som helst.

Mot Frankrike räckte det inte, och det där slutminutsmålet av Dmitri Payet var en tuff smäll för ett hårdjobbande, defensivgnuggande Rumänien.

Sedan dess har Iordanescu skickat ut sina spelare på grillkväll och utflykter för att få dem på humör igen. Mot Schweiz bytte han både yttrar och anfallare (Claudiu Keseru in från start) för att få lite mer spets framåt.

Det gick sådär.

När Iordanescu lämnade landslaget för tolv år sedan gav han sig in i politiken istället, och ställde upp i valet för socialdemokraterna. När han ombads sammanfatta sin vision pratade han om fotboll:

– Jag vill trycka på en sak: det finns inga individuella framgångar inom politiken, det finns bara lagsegrar. Det är som i fotboll. En bra anfallare kan avgöra en match, men vinsten tillhör hela laget.

Han tog med sig fotbollen till politiken, och sedan tog han med sig politiken tillbaka till fotbollen.

Om det finns en tendens i EM så här långt så är det att det varit svårt att göra mål.

Kopierade sin modell från EM-premiären

Rumänien gjorde det jobbigt för Frankrike, Nordirland slog undan mot Polen, Tjeckien höll fortet länge mot Spanien, Ungern slog Österrike, Italien stängde ner ytor mot Belgien och Island tog en hjältepoäng mot Portugal.

Underlaget är förstås väldigt litet än så länge, men det är inte särskilt långsökt att anta att det har med den allt kortare förberedelsetiden att göra.

Att sätta en defensiv som fungerar är enklare än att sätta ett flödande anfallsspel. Och när inte de allra mest briljanta individualisterna förmått dyrka upp matcher så blir det så här – mest en fråga om de skickligare lagens huffande och puffande ska resultera i ett sent segermål eller inte.

Rumänien kopierade sin modell från EM-premiären, den modell som tjänat dem väl under hela kvalet. Organisation, slit, elva spelare på rätt sida, och så får anfallsspelet ge sig (eller oftare: inte ge sig) efterhand.

I början var det tydligt att de var lite slöare än mot Frankrike, och ett kvickspelande Schweiz fick utrymme för sitt passningsspel.

Efter tjugo minuter hade de haft tre riktigt öppna chanser. Sedan bjöd Stephan Lichtsteiner – en av världens bästa tröjdragare – på en lite för tydlig tröjdragning, en straff, och sedan stagnerade Schweiz-spelet.

Visst, bollen hade de ju, men det var först när Rumänien började tröttna som de fick ett riktigt vasst övertag. Och det krävdes en hörna och andraboll innan Admir Mehmedi till slut dunkade in 1–1.

Resultatet tog Schweiz ett stort steg närmare slutspel.

Matchen tog slutspelet ett litet steg närmare att bli ihågkommet som försvarsspelets EM.

ARTIKELN HANDLAR OM