Damlandslaget i fotboll

Mycket har hänt – men för lite har hänt

Av: 

Kristoffer Bergström

FOTBOLL

FORSSA, FINLAND. Sverige utklassar Finland, men trots att vi är i en inomhushall driver orosmolnen in.

Massor har hänt på de snart tre år som Pia Sundhage har varit förbundskapten.

Ändå har för lite hänt.

Sportbladet Kristoffer Bergström.
Sportbladet Kristoffer Bergström.

Pia Sundhage pratar mycket.

Hon tog över landslaget 2012 och förändrade samtalstonen, rev undan skyddsnäten och använde öppen kritik som arbetsmetod. Ena dagen dränktes spelare i beröm, andra dagen läste de i pressen om sina brister. Det hette inte längre att kollektivet borde rycka upp sig, utan att Lotta skulle lära sig nicka, Kristin måste träna tillslag och Caroline behövde öka poängskörden.

Vi reportrar skrev. Vi anade att enskilda personer kunde såras, men så länge vi citerade korrekt låg det i journalistuppdraget att återge vad Pia sa. Hon var ju förbundskapten.

Älskar att testa nya spelare

Tre år senare har vi lärt oss att behandlingen av media är en del av Sundhages ledarskap.

Utåt skapar öppenheten uppmärksamhet. Det är enkelt att fiska fram relevanta, taktiska nyheter när man intervjuar henne. Fråga om skillnaden på Söberg och Lindahl och du får en lektion i målvaktsspel. Be henne rita upp landslagets uppspel och hon stannar en kvart extra vid whiteboarden så att reportern blir nöjd.

Internt är öppenheten ett karaktärstest. Klarar en spelare inte av att läsa i pressen att hon är för långsam kanske hon inte är en spelare för landslaget. Tjurar man efter en petning – Pia älskar att ruska om i elvan – får man en skopa i tidningen. Det är hårt, men så är landslaget ett hedersuppdrag för landets hårdaste elitspelare.

Sundhage använder också media för att banka in större budskap.

Lägg ett par intervjuer bredvid varandra och du märker att vissa fraser upprepas.

I början pratade hon om att göra en Pippi Långstrumpare, att starta en saga, vilket var ett motto som låg i tiden. Hemma-EM var ett halvår bort och världens bästa förbundskapten hade återvänt för att leda sitt land.

"Ut med huvudet före"

Mästerskapet blev en publik och medial succé. Drömmarna om att damfotbollen ska bli folkligt accepterad har sällan känts närmare förankring än när Pia sprang ärevarv inför ett fullsatt Örjans Vall efter 4–0 i kvartsfinalen mot Island. Men sportsligt var EM inget minnesvärt. I semin tog det stopp mot Tyskland.

Därvid citerade Sundhage ofta Bob Dylans "I became what I was practicing" (vilket jag aldrig hört eller sett Bob säga, och som inte finns någonstans på internet). Långstrumpsagan tonades ner och mottot om strävsamt arbete svävade över hösten 2013 och det mästerskapsfria 2014.

Numera går det knappt att läsa en längre Sundhageintervju utan att höra att en VM-flopp innebär att hon kastas ut med huvudet före. Exakt de orden, det där med huvudet, står överallt.

Jag tror att det är Pias sätt att förmedla att examen närmar sig. Till EM hann hon inte forma sitt eget lag, hon ärvde Thomas Dennerby bygge, men till sommarens VM saknas ursäkter.

Sundhage fattar det, därför föregår hon debatten och drar förutsättningarna till sin spets. Åker Sverige ut i åttondelen åker hon ut.

Kommer det bli så?

Var står laget efter sagoresor och practicing?

För lite har hänt

Jag skriver detta i en inomhushall i den finska ödemarken. Landslaget har just besegrat Finland med 3–0, men André Jeglertz gäng är inte mycket till värdemätare. 2013 slog Sverige dem med 5–0, och sedan dess har flera profiler slutat. Mest glädjande var Elin Rubensons offensiv, Sofia Jakobssons fart och Lotta Schelins målnäsa.

Landskampen var Sundhages 35:e för Sverige. 22 har slutat med seger, 5 med kryss och 8 med förlust. Hon tog över ett lag som låg sexa på världsrankningen, nu är vi femma. Inte heller i de siffrorna finns någon tydlig indikation på var laget står.

Den hittar vi i laguppställningarna. Sundhage ärvde ett lag som lutade sig mot Nilla Fischer, Caroline Seger, Lotta Schelin och Kosovare Asllani. De var stöttepelarna som kvalitetssäkrade centrallinjen, men som behövde kryddas med bättre kantspel och en framtida förstamålvakt.

Nästan tre år senare har massor hänt, men likafullt har ingenting hänt. Floder av spelare har testats, de har hetat Moberg, Göransson, Banusic, Hjohlman, Göransson, Jakobsson, Folkesson, Schough, Diaz, Rubensson, men ingen har blivit en kugge i landslaget.

Se på målvaktsfrågan: Carola Söberg är inte givet förstaval för att hon dominerar utan för att konkurrens saknas. Se på mittbackarna: på de femton senaste matcherna har aldrig samma par startat två i rad. Se på kanterna: Göransson som skulle bli EM:s utropstecken petades efter premiären och är inte ens med i trupperna längre.

Fyra månader till VM

Samma kvartett som bar upp landslaget hösten 2012 gör det våren 2015, möjligen med tillägget att Therese Sjögran har fått en nytändning och numer känns given. Oavsett om Schelin har blivit tre år klokare och Fischer lyckats med omskolningen till mittback är det vi bevittnar ett otvetydigt svaghetstecken.

Självklart kan variation vara nyttigt, självklart ansvarar aspiranterna på en plats i startelvan själva för sin utveckling, men Pia Sundhage måste fråga sig hur alla dessa tester och experiment kan ha gett så skralt resultat. Är det något fel på styret, eller bara otur att ingen ny nyckelspelare har etablerat sig på snart tre år?

Fyra månader återstår till VM. Jag vet ungefär vad vi kan förvänta oss av landslagets fyra-fem största profiler. Mötet med Finland ger fortsatta hopp om att Jakobsson och Rubensson ska bli en högerkant i absolut världsklass (de är inte framme än, men en bit på vägen). Frågan är var vi har resten. För om inte Pia Sundhage hittar rätt namn att lyfta sig till sommarens mästerskap är det inte rimligt att tro på medalj.

Och då borde förbundet lyda hennes senaste favoritfras. Då borde världens bästa förbundskapten, Sportsveriges intressantaste intervjuobjekt och en av landets finaste förebilder lämna sin post.

ANNONS EXTERN LÄNK

Munskydd, solskydd och antikroppstest - klicka hem allt inför sommaren här.

MEDS

Publisert:

Sportbladet – Allsvenskan

Prenumerera på vårt nyhetsbrev om Allsvenskan – krönikor, reportage, intervjuer, granskningar och rankningar.

Ja, tack!

ÄMNEN I ARTIKELN

Damlandslaget i fotboll