Från arbetslös till världens tuffaste tränarjobb i Barça

avJohanna Frändén

Publicerad:
Uppdaterad:

BARCELONA. I början av veckan var Quique Setién en arbetslös fotbollstränare på väg in i pensionsåldern efter ett liv i den spanska fotbollens tjänst där han inte vunnit en enda titel.

I dag leder han Barcelona i sin första hemmamatch på Camp Nou.

Hur gick det till? Han vet inte riktigt själv.

– Det här var en helt oväntad present och jag kommer att njuta till den dag då jag måste ge mig av, säger Setién inför kvällens möte med Granada.

Xavi sa nej, Ronald Koeman sa nej, Mauricio Pochettino hade redan sagt ”aldrig i livet” när han tränade Espanyol. Och till sist tvingades Barcelonas president Josep Maria Bartomeu konfronteras med verkligheten: Inte ens FC Barcelona kan attrahera vilken tränare som helst, vilken tid som helst på året.

Men Quique Setién, 61 år och ”mellan jobb”, behövde inte direkt övertalas.

Vann i sin senaste match på Camp Nou

I dag leder klubbens fjärdeval Barça i sin första hemmamatch, som La Ligas äldste tränare. Han är för övrigt den siste som minns hur det är att vinna borta på Camp Nou. Betis 4–3-seger den 11 november 2018 var senaste gången Barcelona förlorade i La Liga på hemmaplan. Matchen satte djupa spår i barcelonismon, där många blev hänförda över andalusiernas offensiva ånga. Så pass att Bartomeu till slut ringde upp Setién, som fått sparken från Real Betis i maj förra året, och frågade om han ville komma till Katalonien och fortsätta vinna matcher på Camp Nou.

Setién, som mest sägs spela schack när han är utan jobb – han har bevakat sporten för tidningen El Mundo där han skrivit runor över schackgiganter som Bobby Fischer – gör i dag debut som tränare i en storklubb vid en ålder då de flesta redan början jogga ner. Och efter Real Madrids knappa seger mot Sevilla i går behöver Barcelonas nye tränare seger direkt för att slippa krisrubriker och behålla ligaledningen.

Över träningsanläggningen Ciutat Esportiva Joan Gamper utanför Barcelona skiner en mild januarisol. Under den – en hel del nytt. Quique Setién kommer till presskonferensen dag före match iklädd klubbens träningsoverall och med uppsynen hos en idrottslärare. Faktum är att han har lite träningsverk, efter att ha deltagit i några övningar med sitt nya lag.

– Jag hade inte rört en boll på över sex månader och här lär det bli ännu längre. Jag vaknade i dag och hade lite ont i knäet. Jag älskar att lära känna spelarna genom att vara med i små bollövningar, säger Quique Setién och beskriver hur han vaknar om morgnarna med känslan ”ska jag få träna de DÄR spelarna?”.

Höga krav ställs

Om Leo Messi och kompani inte låter sin nye tränare låna bollen så tycks de i alla fall acceptera hans status.

– Man vet aldrig hur man ska bli emottagen i ett nytt lag, men det har gått mycket bättre än jag trodde. Jag har blivit förvånad över attityden hos spelarna och deras vilja att acceptera vissa av mina förändringar. Allt har varit fantastiskt.

– Jag vet vad som krävs för att lyckas i yrket och jag vet att det finns många tränare med högre nivå och större erfarenhet än jag. Jag anser att jag är kvalificerad för jobbet, men det är inte alltid det räcker, säger Setién.

Foto: Emilio Morenatti / TT NYHETSBYRÅN
Quique Setién presenteras som ersättare till Ernesto Valverde – som fick sparken av Barcelona på måndagskvällen.

Det räcker i alla fall inte alltid över hela kontraktstiden. Quique Setién har skrivit på för två och en halv säsong, men vet förstås att han ryker redan i sommar om han inte vinner antingen Champions League eller La Liga, och allra helst båda. Att Ernesto Valverde var på väg bort har varit uppenbart sedan förlusten i semifinalen av den spanska supercupen i mitten av förra veckan.

Valverde kunde bara lakoniskt se på när spansk press avslöjade det ena mötet efter det andra mellan klubbledningen och tänkbara ersättare. Att valet, om man nu kan kalla ett fjärdealternativ för det, föll på en inhemsk tränare med viss provinsiell aura är egentligen inte skräll. Barcelona har inte haft de tyngsta världsnamnen på bänken sedan Pep Guardiola och även han var en rejäl chansning när han plockades upp från b-laget. Däremot har man, med varierad framgång, försökt hitta tränare med en filosofi som stämmer överens med klubbens tradition. Det tydligaste brottet med Ernesto Valverde var inte att ersätta honom med en mindre framgångsrik kollega, utan att ersätta honom med en tränare med en helt annan spelfilosofi.

Går i Cruijffs fotspår

Setién är fostrad och marinerad i Cruijff-fotbollen, han sägs vara besatt av bollinnehav alldeles oavsett om det resulterar i mål eller inte. På frågan om han föredrar att vinna och spela dåligt eller förlora med vacker fotboll höjer han för första gången rösten något:

– Låt det inte råda någon som helst tvekan om att jag alltid föredrar att vinna. Men om jag vinner och spelar dåligt är jag inte nöjd när jag åker hem. Om man spelar bra fotboll har man större chans att vinna matcher. Detta är vi överens om, eller hur? Det är därför jag vill spela fin fotboll, för att det ger större möjlighet att vinna.

Den ”fina fotboll” som Pep Guardiolas förförde världen med för ett decennium sedan har tappat både i status och resultat sedan dess. De senaste säsongernas Barça har anklagats för att vara sterilt, tomt på idéer, totalt beroende av en totalt overklig Leo Messi för att sminka över sitt trötta anlete. Och möjligen finns lite av förklaringen i just tröttheten. Den extrema intensitet som krävs av ett lag för att erövra världen med possessionfotboll går inte att uppbåda år efter år hos en åldrande trupp som snällt tar sig vidare i alla turneringar, som inleder höstsäsongen med uppvisningsmatcher i Asien och vårsäsongen med diktaturfotboll i Saudiarabien och tillbringar sommaren med att spela mästerskapsfotboll med respektive landslag. Glöm inte att Pep Guardiola själv gick in i väggen och tog ett sabbatsår efter sina tre säsonger i Barcelona, trots att han var färsk som tränare. Sergio Busquets, Gerard Piqué och Leo Messi har knappt hämtat andan sedan dess. Då var det ändå åtta år sedan.

Måste få stjärnorna med sig

Ska Quique Setién få superstjärnorna som han beundrar och nu plötsligt bossar över att göra som han vill har han ett hårt övertalningsjobb att börja med: Att ta bollen, behålla bollen och pressa så fort du blir av med den är fortfarande det bästa sättet att spela bra fotboll. Är Barcelonas kärntrupper fortfarande motiverade att göra den uppoffringen? Har de fysiken som krävs?

Valet av Setién bär kanske en smak av viss desperation, det är utan tvekan ett resultat av undermåligt chefsskap i FC Barcelonas ledning. Men det finns också en inte alldeles oromantisk aspekt på klubbens nya tränarvärvning. När Setién fick sparken från Real Betis och efter ett långt liv i fotbollens tjänst, utan att ha vunnit några titlar, såg en av Spaniens långa, men internationellt anonyma, tränarkarriärer ut att lida mot sitt slut.

Ett drygt halvår senare ska han sexa till en spansk ligaledare, han ska ge instruktioner till världens bästa forward och han ska göra debut i europafotbollen vid 61 års ålder. Och inte bara det. Han ska göra det i en klubb som format honom som tränare där alla plötsligt förväntar sig att man ska vinna hela tiden.

Publicerad:
ARTIKELN HANDLAR OM