Alfelt: Äntligen! Nu får de göra skäl för sina bra löner

FOTBOLL

HELSINGBORG

En allsvenska utökad till 16 lag.

Jag säger bara äntligen!

Svenska fotbollsspelare har lyft bra löner utan att jobba tillräckligt för pengarna alldeles för länge.

Redan efter presskonferensen på Landvetter då fotbollförbundet informerade om att en rak serie, efter dumbomåren med slutspel och slutspelsmästerskap, skulle återinföras 1993 skrev jag att det hade varit ännu bättre om man dessutom utökade allsvenskan till 16 eller rent av 18 lag.

Jag skrev då att svensk fotboll var värd en stor liga.

I dag är det inte längre rätt formulering.

Kvalitetsmässigt i ett internationellt perspektiv snuddade svensk toppfotboll under 1990-talets inledning vid Europas storlag. Nu gäller irländska Cork för att vara en svenskdödare.

I dag behöver svensk fotboll en stor liga.

Först och främst för att håva in pengar. Allsvenskan i fotboll tillhör inte den traditionella svenska idrottsrörelsen. Det är arenateater i idrottens underhållningssektion. Därför begriper jag inte varför klubbledare sliter häcken av sig för att dra in pengar för att spendera på oproportionerligt dyra halvfigurer som knappt uppträder för publik.

Alldeles för få matcher

Det har alldeles för länge spelats alldeles för få fotbollsmatcher i den så kallade svenska elitfotbollen. Exponering är allt för dagens elitidrottsklubbar - varför har man då så länge nöjt sig med en match varannan vecka under året för landets bästa fotbollslag?

Malmös ordförande Bengt Madsen propagerar för en 12-lagsserie där alla möter varandra tre gånger. Motiveringen är att det inte finns tillräckligt många kvalitativt bra lag i Sverige. En defensiv och felaktig tankegång på många sätt.

Just MFF borde vara försiktigt med att förutsäga framtiden. Det är inte så länge sen som man renoverade Malmö gamla IP med motiveringen att det aldrig mer skulle behövas en arena med plats för fler än 7000 på allsvensk fotboll. Guldsäsongen 2004 hade MFF som bekant över 20 000 i snitt på sina hemmamatcher.

Klubbledarna vågar satsa

Minimalism-elitism-tanken är i praktiken totalfel eftersom varje säsong numera måste delas in i två halvsäsonger. Lagen förändras hela tiden. Mellan säsongerna byts upp mot tio spelare ut och under den i extremfallen lika många. Vad är då en garanti för kvalitet? Ett klubbnamn?

Fler lag ger fler fördelar.

Publiken vill inte se samma motståndare om igen. Ishockeyn är ett varnande exempel. Jag förstår inte varför hockeyn inte utökar elitserien till 20 lag och sen stänger serien på NHL.-vis. Det hade gett precis samma fördelar som fotbollen kan få av en större liga. Nämligen att man som klubbledare vågar satsa på egna unga talanger och komma ur fällan som så många fallit i att ständigt presentera så kallade namn.

Sverige kan bli att räkna med

Risken att ramla ur ifrån en större liga är mindre, alltså borde man kunna våga mer. Det som komplicerar är investerares förvrängda världsbild om att deras pengar öppnar för konkurrens med Chelsea bara klubbarna köper "rätt". Krav fotbollsklubbar bara kan värja sig mot genom att skapa intäkter som räcker med sin egentliga verksamhet, det vill säga att spela inför publik.

Fler matcher betyder också fler utbildningstillfällen för talanger man vågar satsa på och därmed en möjlighet att i framtiden återigen kunna bli en fotbollsnation att räkna med.

lll

Såg en ovanligt välbesökt svenska cupenmatch i går och frågade efteråt ett par spelare om vad som är viktigast för dem med cupen.

- Att komma ut i Europa, svarade U21-landslagsmannen Andreas Granqvist.

- När man väl lägger av är det roligt att räkna titlar, svarade Henke Larsson.

Tänk efter.

Det är en avgrund mellan inställningarna i svaren.

Stefan Alfelt

ARTIKELN HANDLAR OM