Mejla

Johanna Frändén

Det här är sannerligen en seger att fira

Frändén: Den baskiska humlan flyger mot bättre vetande

Publicerad:
Uppdaterad:
Foto: Miguel Morenatti / TT NYHETSBYRÅN

FOTBOLL

Athletic Bilbaos första pokal på sex år påminner oss om att också humlor kan flyga så länge man inte frågar dem hur de gör.

Spanska supercupen visar oss än en gång att saker inte är vad de brukar den här märkliga fotbollssäsongen.

Det är mycket goda nyheter.

En osynlig och utvisad Lionel Messi har knappt hunnit av planen när Iker Muniain faller ner på knä och höjer armarna mot den andalusiska himlen.

Varsågoda för en symboltung polariodbild av sakernas tillstånd i Spanien.

Athletic Bilbaos kapten har legat bakom två av kvällens mål, han borde möjligen ha noterats för ännu en assist på en frispark som Raúl García knoppade in i andra halvlek också. Det intressanta är att det inte spelar någon roll.

Men låt oss inte gå händelserna i förväg. Låt oss stanna upp vid den publiktomma multisportarenan La Cartuja i Sevilla, där vinnarna av den spanska supercupen sjunger in titeln i en ring på mittplanen. Där inhopparen och målskytten Asier Villalibre ackompanjerar dem på trumpet.

Hade ett kamikaze-spelschema

Det här är sannerligen en seger att fira. För de titeltörstiga baskerna förstås, men också för alla som vill att klubbfotbollen ska börja i det lokala. Eller sluta där också, för Athletic Bilbao.

Klubben firade nyåret med att i sanning ringa ut det gamla och in det nya. Tabelltolva, tränarbyte, Barça – Real Madrid – Barça. Det har gått två veckor sedan Marcelino fick i uppdrag att lyfta Athletic Bilbao från undre halvan av tabellen i La Liga. Det var med ett kamikaze-spelschema i sikte.

Athletic Club fick stryk mot Barcelona med 3–2 i första matchen med Marcelino, sedan blev mötet med tabellettan Atlético Madrid inställt på grund av det rikliga snöfallet i den spanska huvudstadsregionen.
Det gav baskerna ett välbehövligt andningshål och en möjlighet att fasa in sin nye tränares tankegods under några träningspass inför den spanska supercupen. Semifinalen med Real Madrid i torsdags blev en oväntat enkel historia för baskerna. Kvällens uppgörelse med Barça satt lite längre inne.

Hade varit så lätt att ge upp

I mitten av andra halvlek stod matchen och vägde vid 1–1 när Barcelonas Oscar Mingueza brottade ner Iker Muniain i kvällens mesta manbun-duell. Frispark för Bilbao och Muniain tog sats och slog en utsökt boll till en helt frispringande Raúl García som enkelt nickade in ledningsmålet för Athletic Club. Trodde man.

Osannolikt ensam? Ogiltigt mål!
För när VAR-teamet fick i uppdrag att titta närmre på situationen fann man Garcías överkropp potentiellt några millimeter framför Antoine Griezmanns. Seven nations army fick till och med ljuda på den ödsliga allidrottsarenan i Sevilla innan videodomarna skrev om historien.

Tretton minuter återstod av ordinarie matchtid när Antoine Griezmann istället slog in kvällens andra mål till 2–1 för Barcelona. Båda kom från nära håll, i effektivt snabbt anfallsspel à la Atlético Madrid. Fransmannen såg ut att bli matchhjälte trots en i övrigt blek insats.

Det hade varit lätt för Athletics spelare att lägga sig ner och sura där och då. Så nära, så typiskt.

Marcelino behövde ny frenesi på planen och bytte in Asier Villalibre. Jag vill påstå att det är ett av fotbollsvärldens bästa namn. Och då visste jag inget om hans trumpet än. Jag pratar om musikinstrumentet.
Iker Muniain slog frisparken och Villalibre kvitterade i matchens sista ordinarie minut och vi fick förlängning igen. Barcelona hade spelat 120 minuter och slagit straffar i semin mot Real Sociedad i onsdags. I kväll behövdes inte det.

Det här var Athletic Bilbaos stund

Tre minuter in i förlängningen serverade Iker Muniain Iñaki Williams en boll till vänster just inom straffområdet och basken tog ett steg in och tog sats. Sedan drämde han iväg ett skott i Marc-André ter Stegens vänstra kryss via stolpen, och den målmässigt skrala höstsäsongen för Williams glömdes bort i samma stund.

2–3. Athletic Bilbao hade kommit tillbaka från underläge två gånger, de hade fått ett mycket tveksamt mål bortdömd och de hade tagit ledningen ändå.

Och Barça? De kunde inte svara.
För trots Antoine Griezmanns två mål i kväll var det katalanska anfallet spöklikt anonymt. Leo Messi – uppenbarligen inte ordentligt rehabiliterad från skadan – gjorde en av sina sämsta insatser på femton år, innan han begick ett rejält våldsbrott på Asier Villalibre och blev utvisad. Till höger tog Ousmane Dembélé inte ett enda lyckat initiativ på 88 minuter, innan han blev utbytt.

Men vi glömmer Barcelona för en stund, för det här är Athletic Bilbaos stund. Klubben vars filosofi bygger på att enbart använda sig av spelare fostrade eller födda i ett upptagningsområde motsvarande Västerbotten eller så (låt vara med lite högre befolkningstäthet). Den baskiska humlan som inte borde kunna flyga, men som med jämna mellanrum gör det bättre än alla andra ändå.

Av: Johanna Frändén

Publicerad:

LÄS VIDARE

Sportbladet – Allsvenskan

Prenumerera på vårt nyhetsbrev om Allsvenskan – krönikor, reportage, intervjuer, granskningar och rankningar.