Simon Bank
Bank: Zlatan förlorade en dröm – i Milan kan han vinna tillbaka den
Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.
Slutet?
FC Barcelona förlorade en halv miljard, Zlatan Ibrahimovic en dröm.
Början?
Idag landar en stjärna på San Siro – och till skillnad från Barça kan han vinna tillbaka vad han förlorat.
Det blev en så märklig lördag. Jag satt och följde Serie A-premiären i Friulien, gick vidare med att se gamle Francesco Antonioli komma hem till Rom och ta allt som Roma kastade mot honom, samtidigt mullrade det av sekundrapporter från Milano och Barcelona.
Telefonen surrade, datorn vibrerade. Silvio Berlusconi åkte oannonserat ut till Milanello, Sandro Rosell smet ut bakvägen från Camp Nou, och till slut smälte allt ihop till ett.
Zlatan Ibrahimovic är tillbaka i Serie A igen.
Det bär mig emot att säga att det är ett steg neråt. Man går inte ner till AC Milan, till sju europacuper och sjutton scudetti. Men Zlatan tar ett steg tillbaka, och framför allt är det – det har jag skrivit förut – första gången i karriären som han flyttar ifrån något istället för till något.
En konflikt räckte för att riva relationen
Han kom till Barcelona, charmade alla, kysste klubbmärket och vräkte in mål. Alla som vet något om Barça visste att det är en speciell klubb med en speciell identitet. Alla som vet något om Ibrahimovic visste att han är en speciell spelare med en speciell identitet.
Det hade kunnat bli så bra, det såg ut att bli så bra, men de klarade aldrig att snickra ihop en gemensam identitet.
Zlatan blev aldrig en ödmjuk, tillrättalagd grabb i den katalanska modestia-skolan. En konflikt räckte för att riva hela relationen.
Istället byggde Pep Guardiola den moderna världsfotbollens största monument över en misslyckad affär. När Mino Raiola, Adriano Galliani och Sandro Rosell gjorde bokslut hade ett redan oerhört skuldtyngt Barcelona eldat upp en halv miljard kronor på ett år.
Det är deras kors att bära.
Zlatan kommer hitta tillbaka – igen
Zlatan Ibrahimovics?
Tja, idag landar han på Linate i Milano, och för första gången på fem år gör han det som en lätt stukad fotbollsspelare. Jag minns hur han kunde se ut stundtals i Juventus, när Fabio Capello stoppade in hans kreativitet i för fasta, kalla former.
Han hittade tillbaka då, han kommer att hitta tillbaka igen.
Milans sportsliga ledning lyckades komma ur den här affären med ett reafynd, Gallianis status har sjunkit som en sten de senaste åren men nu kommer han hem med en present till alla rödsvarta, och de kommer att älska det. Bara tanken på att Inters störste symbolspelare nu kan hjälpa dem att sänka Inter är en dröm för en klubb som länge haft alldeles för tunna axlar att hänga sina drömmar på; Patos briljanta men tunna, Ronaldinhos konstnärliga men känsliga, Nestas skadebenägna.
I Milan är det centern som gör mål
Nu står Zlatan Ibrahimovic mitt i ett aggressivt, allegriskt 4-3-3, i den där självlysande stjärnrollen som han älskar.
Det är ett annat spel.
Om Barcelona slog motståndare genom att bara flytta runt bollen så vill Milan flytta den mer direkt mot motståndarmålet. Om Barcelona la oerhört mycket energi på att vinna boll högt upp bygger Milans spel mer på rytmskiften och pendeln mellan vila och fart. Om Barcelona gillar att använda sin center åt att skapa utrymmen för spelare som kommer utifrån och rör sig inåt så gillar Milan att använda sin center åt att göra mål.
Italien förstår Zlatan och han Italien
Milan har det gemensamt med Barcelona att det på många sätt är en familjär klubb, där man ser till att ta hand om varandra, men det är också en italiensk klubb med allt vad det innebär.
Det var i Italien som Zlatan blev vuxen, han förstår både det talade och outtalade språket här. Och de förstår honom. Idag tar han de första stegen på en ny resa, drar de första strecken på en ny karta. Han har gnuggat axel med Moggi-makten och förälskat sig i Mourinho-magnetismen, nu ska han jobba för Silvio Berlusconi. Zlatan Ibrahimovic är en av fotbollsvärldens största casanovor, och nu har han fått en ny publik att förföra.
Första dejten är i kväll, på ett glödande rödsvart San Siro.
I Barcelona började han med en kyss. Det ska bli spännande att se hur han öppnar dörren den här gången.
