Det räcker rätt bra att bara skjuta bollen i mål

FOTBOLL

BREMEN

Henrik Larsson kan allt, Zlatan Ibrahimovic kan öppna nya världar.

Nu står vi här med Marcus Allbäck.

Han som bara kan göra mål.

Det måste få vara lite svårt.

Det slår mig när jag sitter - i nordtyskt solsken - och ser Brasilien-Australien och innerligt hoppas att Australien ska vinna. Inte bara för att jag är kär i Guus Hiddink, utan för att det finns något i den där brasilianska lättheten som är så förbannat provocerande.

Komma till Tyskland, krama fans, göra lite mål, vinna premiären. Tiddelipom. Garva med Ronaldinho, dribbla, slå en kullerbytta, dansa pagoda, vinna VM. Tjohej. Just do it.

Det är inte svårt, det är inte intressant.

Jag gillar Ronaldo; huvudvärken, den skenbara långsamheten, att president Lula hånar hans mage. Eller Adriano, den formlöse kejsaren. Jag gillar dem för att de kämpar i VM, för att det blir roligare när de väl lyckas (Adrianos mål mot Australien, målgesten till fru och barn).

Andra plågade själar i VM: Zinedine Zidanes, Italiens, Anders Svenssons.

Svensson kan mycket väl få chansen igen mot England. Kim Källström var väldigt bra i en halvlek mot Paraguay, men hängde i luften efter paus - och det lär inte bli mindre defensiva löpningar mot Svennis gäng.

Målskyttet oroar

Sveriges stora ängslan, det som gjort vårt VM svårt, är anfallsspelet, eller målskyttet. Zlatan Ibrahimovic är skadad och trög, men också den som får oss att ens drömma om guld. Och Henrik Larsson frustade som i en tornedalsk bastu i går när han fick frågor om varför han själv inte märkts så mycket på två matcher.

- Man kan inte dominera i 90 minuter, suckade Henke.

Vad han menade var:

- Man kan inte göra så mycket när man bara får tio bollar per match på fötterna.

Spelet hittills har inte varit gjort för Larsson och han har inte gjort så mycket av det lilla han fått. Kanske blir det bättre med de större ytorna imorgon. Då får han dessutom spela med en tryggare och mindre briljant kompis.

Och ja, det är nog mycket lättare att spela tillsammans med Marcus Allbäck.

Det är en fascinerande kontrast, den mellan Allbäck och Ibrahimovic. Inte bara bakgrunden (den ene underbart charmig överklasskille från Hovås, den andre utmanande charmig invandrarkille från Malmö) eller det faktum att de aldrig i livet skulle ta med varandra till den där öde ön som folk tar med sig saker till.

Allbäck är också allt det som inte Zlatan är, och tvärtom.

Sverige gör inte mål, vilket är Allbäcks specialområde. Vi satt häromveckan och pratade om det, jag och Marcus, om hur det kommer sig att han är den bäste straffområdesspelare vi haft på väldigt länge.

- Träning, sa han och pekade med händerna bakom ryggen.

- Om jag står så här så vet jag att målet finns åt det hållet. Om jag lyfter bollen över huvudet så vet jag att det finns där borta.

Bäst på volleyavslut

Det var Erik Hamrén som ställde Allbäck framför ett mål och sa åt honom att nöta tills han kunde allt om hur man gör mål. Han lärde sig. Det finns ingen svensk, få andra heller, som är lika skickliga på att snabbt ta så säkra volleyavslut. Allbäck har vräkt in mål i Sverige, Danmark och Holland - men misslyckats i England och Italien.

- Han fick inte chansen av en tränare som trodde på honom, sa Henrik Larsson när jag frågade.

Det räcker förstås inte som förklaring (är man bra nog får man chansen), men det kan finnas en del i det. När Allbäck var i Aston Villa fick han bara spela fem hela matcher den första säsongen, på de matcherna gjorde han fyra mål. Andra året gjorde han tre hela matcher - och ett mål på dem.

- Jag löper i 70 eller 80 minuter, och intalar mig att förr eller senare kommer chansen - och då gäller det att vara klinisk, säger Marcus.

Just det ordet, klinisk, använder alla för att beskriva honom. Allbäck har inte varit särskilt klinisk i VM hittills, men han nickade fram till Ljungbergs 1-0 mot Paraguay och har sett till att hamna i de bästa lägen Sverige haft.

Om Sverige ska gå riktigt långt i VM behövs en Zlatan Ibrahimovic som vaknar och trollar och får bollen att sjunga.

Men tills vidare, och mot England, kan det räcka rätt bra med en som bara springer och skjuter bollen i mål.

Simon Bank