Sandlin: Allsvenskan – här kommer Giffarna

Foto: PÅ FRAMMARSCH Christian Brink, i täten, och hans Gif Sundsvall tog i går tre sköna poäng hemma mot Landskrona. Nu ligger laget på en tredjeplats i tabellen, med samma poäng som tvåan Åtvidaberg och endast en poäng efter tabellettan Ängelholm.

avLasse Sandlin

FOTBOLL

SUNDSVALL. Kvarteret Glädjen ligger i Sundsvall.

Detta Glädjens kvarter passerar jag på min promenad från gamla Idrottsparken, numera Norrporten Arena, till mitt ståndsmässiga hotell med berömd trappa på Storgatan.

2–0 mot Landskrona Bois, sjunde raka segern och en tredjeplats i tabellen, en poäng från serieledning.

Nu skriker det om hela GIF Sundsvall: Allsvenskan – här kommer vi!

Att hälsan tiger still förstår jag av att Kvarteret Hälsan är det nästa jag passerar på min hemväg.

Jag förstår det också av kommentarerna runt omkring mej efter matchen. Man jämför dagens 2–0-seger mot bottenlaget Landskrona med 4–0-segern i torsdags hemma mot nästan-topplaget Falkenberg:

– OK, det var väl bra i dag. Men inte var det som i torsdags, nä...

Det är till att ha pretentioner.

Själv tyckte jag det var riktigt bra. Men jag är ju mest van vid den superettafotboll av 08- karaktär som spelas på Grimsta och Söderstadion.

Har målskillnad 16–1

Vi var också årets största publik i Sundsvall: 4 545 – och bland dom fanns brottarlegendaren Pelle Svensson och Svenska Bordtennisförbundets ordförande Walter Rönmark för att inte tala om en legendar från min egen bransch, Sundsvalls Tidnings Tony Pettersson.

Giffarna har nu vunnit sju raka, har under den perioden släppt in ett enda mål

– Östers ledningsmål, Matteo Blomqvist Zampi, i 2–1-matchen 23 juli – och har på dessa målskillnaden 16–1.

Imponerande och det är klart att framgång föder framgång. Eller som Bois-tränaren Henrik Larsson sa efter matchen:

– När det blåser medvind är det bara att köra på...

Ser en stor utveckling i laget

Innan jag fortsätter hyllar Sundsvall måste det sägas att Bois hade matchens bästa målchans när Ajsel Kujovic, vid ställningen 0–0, serverades ett perfekt högerinlägg från Patrik Åström men nickade utanför.

– Han ska bara sätta den, som Henrik Larsson sa – och Henke, om någon, vet hur man nickar in sådana bollar.

Dessutom måste det sägas att det knappast var hörna, den hörna som Sundsvall sedan gjorde sitt 1–0 på. Bois-Henke:

– Domarn tyckte att bollen tog på Patrik Åström. Jag säger inte mer än så...

Det räcker. Jag håller med. Liksom i Henkes fortsatta kommentar:

– Det är stor skillnad på att ta ledningen mot att börja jaga.

Men allt detta skymmer ändå inte det stora man kan skönja i Sören Åkebys årgångsgiffar 2011.

Här finns ett helt annat lugn än i fjol, och den norske mittbacken och tvåmålsskytten Christian Brink var inne på samma linje:

– Titta på vårt presspel! Allt har blivit bättre och då blir allt så mycket enklare för oss där bak. Det här var elfte nollan i år...

Sören Åkeby har fått ihop ett lag med en närmast perfekt åldersbalans. Där bak är målvakten Naurin 27, två av de fyra i backlinjen 28 (Rikama och Brink), de båda andra 24 (Jonsson och Myrestam) och defensive mittfältaren 28 (Ålander).

Den kreativa biten är desto yngre: den magnifike Ari Skúlason, 24, liksom Daniel Sliper – Fredrik Holster, 23 – Emil ”Mini-Foppa” Forsberg och Pontus Engblom fortfarande bara 19.

Nog ser jag en stor utveckling i det här laget. I höstens avslutning kommer man också att slippa gamla tiders lervälling som jag så många gånger sett här i Sundsvall. Plus där också.

Så: vilka lag vill vi då ha upp till allsvenskan 2012? Hammarby, förstås – på grund av sin publik. Nästan 8 000 igår och publiksnittet är mer än det dubbla vad tvåan Landskrona har. Men fotbollen? Vill vi ha ett lag som, när Ayranci gjorde 1–0 mot Ljungskile, hade gått mållöst i 372 minuter – mer än sex timmar? Svar: NEJ!

Åtvidaberg och Degerfors med sin kultur. Självklart! Säg ”Ralf Edström” och du har en känsla med tårar för båda.

Kommer gärna tillbaka

Tabellettan Ängelholms FF och tabellfemman Falkenbergs FF då? Två uppstickare som båda har så fantasifulla namn på sina hemmaarenor som... – Idrottsplatsen. Jo, faktiskt.

Ängelholm och Falkenberg är förmodligen lika älskade av allmänheten som BK Häcken och Brommapojkarna brukar vara, två härliga klubbar som jag oftast är ensam om att hylla när dom går upp.

Varken Ängelholm eller Falkenberg finns med i publikligans 10-i-topp, och det kan ju bero på att dessa städer med sin befolkning på runt 40 000 ligger på 60:e resp 54:e plats bland Sveriges 290 kommuner.

Idag tar jag X 2000 tillbaka till huvudstaden.

Men jag kommer gärna tillbaka. Till Sundsvall och allsvenska premiären i vår.

ARTIKELN HANDLAR OM