Bank: Får han fira jul som Milan-tränare i år?

FOTBOLL

Du behöver tid för att bygga ett lag som vinner, du behöver ett lag som vinner för att få tid.

Och här står Vincenzo Montella och kippar efter luft.

Får han fira jul som Milan-tränare i år?

Det finns siffror som visar exakt hur stort det här nya, renoverade Milans problem är – och de handlar inte om pengar (det där miljardlånet som ska betalas tillbaka om ett år) eller ens om poängen som skiljer upp till den livsnödvändiga Champions League-platsen.

Siffrorna är 65 000 och 20 000. Publiksiffrorna från kvalmatchen/säsongspremiären mot rumänska Craiova i början av augusti och Europa League-matchen mot AEK Aten drygt två månader senare.

Fotboll är en förtroendebransch, mer än någonting annat. När drömmarna svalnat blir verkligheten så mycket jobbigare. Det är därför Milans pressade tränare Vincenzo Montella fått ägna veckan som gått åt att försöka utstråla alla former av trygghet. Det är därför vd:n Marco Fassone försöker prata lugnande om ekonomin.

Och det var därför just den här matchen var så oerhört viktig för dem.

När den började kände de att ”det här var väl inte så illa?”.

När den var över kände de att ”nu kan det väl knappt bli värre?”.

Milan tog emot Juventus hemma på sitt San Siro, och även om det gnisslas runt klubben så har Curva Sud bestämt sig för att hålla modet uppe ett tag till. Till Bonucci-derbyt (utan avstängde Bonucci) hade de gjort en magisk Halloween-koreografi som retades med Juventus oförmåga att vinna europacupfinaler, och sedan vräkte de på för att försöka få det här rödsvarta nybygget att hacka igång.

Och det gick väl… helt okej.

Milan fick spela

Hittills i höst har Juve varit oitalienskt generöst i sina matcher, de hade släppt in smått ofattbara sju mål på sina fyra senaste ligamatcher innan de kom till San Siro. Det är inget sätt att vinna ligan på, framför allt kommer de inte att kunna hävda sig i Champions League med ett lag som läcker.

Max Allegri ändrade inte personalen den här kvällen, men han såg till att låta sina spelare vara lite mer reaktiva, de satte in sitt presspel lågt, väntade in Milans misstag och litade på att de skulle ha det som krävdes när det krävdes.

Så Milan fick spela, och de gjorde det ganska fint, med en vettig mittfältsbalans, med Abate som ett mellanting mellan högerback och högermittfältare och med Calhanoglu och Suso runtfräsande kring en-touch-experten Kalinic längst där framme.

Spelmässigt var det jämnt.

Chansmässigt var det jämnt.

Kvalitetsmässigt: En ocean som skiljde.

Mitt i första halvlek drog Juventus två raka streck genom hela Milans lag, i ett av säsongens allra tydligaste fotbollsmål. Mire Pjanic stod rättvänd framför fem Milan-spelare och sköt en diagonalpassning förbi allihop. Dybala tog emot och skickade vidare med två kirurgiska tillslag, och Higuaín flyttade bollen med sin första touch och stoppade in den i mål med sin andra.

Det såg så fruktansvärt enkelt ut, som på tv-spel, som det kan göra när spelare gör saker med fötterna som andra bara kan göra med händerna.

Det var Higuaíns hundrade mål i Serie A, och Milan fick aldrig den sortens klass för sina två miljarder i somras.  

I stället kämpade de vidare med en Biglia som fladdrade runt som en röd filt på innermittfältet, med Kalinic som inte riktigt deltog, med Borini som helt enkelt inte ska spela i den här sortens klubb.

När Kalinic väl fick ett öppet läge precis före paus störtdök Gigi Buffon ner och styrde upp bollen i ribban. Så mycket närmare kom inte Milan, och halvvägs in på nästa halvlek släppte Dybala bollen till Higuaín, som stolpe-in-sköt 2–0 med precis samma självklarhet.

Och för Milan är ingenting alls självklart längre.

Buade vid slutsignalen

Inter verkar ha fått rätt ägare, Juventus verkar ha fått rätt spelare, Montella kanske inte är rätt tränare och avståndet upp till fjärdeplatsen kan vara tolv poäng innan veckan är över. Jag tror att de borde arbeta vidare utan tränarbyte, men framför allt att de måste arbeta vidare utan att skyffla runt spelare i varenda match. Även en revolution kan faktiskt må bra av lite kontinuitet någonstans.

Juventus genomförde matchen så lugnt och fint, med suverän expertis. Med två veckor kvar till playoff fick förbundskapten Ventura se ett ultratryggt vitsvart försvarsspel, en Buffon som var vaken, på tv kunde han se Simone Zaza dunka in ett kanonmål i Spanien, och på nyheterna fick han höra att hans favorit Andrea Belotti är med i Torinos trupp igen.

Det var en fin kväll för Italiens landslag, en fantastisk kväll för Juventus, och ytterligare en kväll då Milans supportrar undrar varför i hela världen de började hoppas igen.

De buade när slutsignalen gick.

Se fler höjdpunkter på viasatsport.se och matcherna live eller 48 timmar i efterhand på viaplay.se