”Vi satt helt tysta. Tårarna bara rann”

Lotta Schelin berättar om Ada Hegerberg, världens bästa fotbollsspelare

avKristoffer Bergström

Publicerad:
Foto: ALLARD LASSE/Aftonbladet/TT / TT NYHETSBYRÅN
Lotta Schelin.

Varsin scen, varsitt pris, varsitt tal.

Medan vi stirrade oss blinda på en taktlös DJ fullbordades den roliga historien om Kållereds-Lotta och Ada – nordisk fotbolls mest framgångsrika vänskap.

– Nu tar lillasyrran över, säger Lotta Schelin.

En var norsk och en svensk.

Elva år skilde i ålder och något kilo i muskler. Båda föredrog att dyka i djupled, att trycka dit den i bortre hörnet, men ingen nickade särskilt märkvärdigt.

De hette Ada Hegerberg och Lotta Schelin och i två år korsades deras vägar i Lyon. En var ny, storögd och oförmögen att ens beställa kaffe på franska. En var van, hade anfört laget i sex år och kallades La Reina.

Deras möte mellan 2014 och 2016 är modern nordisk fotbollshistoria. Och för mig dröjde det till Schelins pensionering sensommaren 2018 för att greppa vidden av deras vänskap.

Foto: CARL SANDIN / BILDBYRÅN
Lotta Schelin och Ada Hegerberg.

”Du tog mig under armarna”

Jag kontaktade Lyon med önskan om en hälsningsvideo och fick ett stojigt klipp med Eugénie Le Sommer, Wendie Renard och Ada Hegerberg. De vinkade och skrattade. Men norskan ville göra något annat, något mer avskalat, så hon bad att få sända ett eget klipp senare på kvällen.

Jag fick det på mejl. Det var filmat med den egna mobilen, i ensamhet på en terrass.

– Du tog mig under armarna. Jag växte otroligt mycket vid din sida. Du är...

Pannan rynkades och rösten sprack när hon fullföljde meningen.

– Pretty much the best footballer och en fantastisk människa.

”Det är helt galet”

Vi är tillbaka i nutid.

Vintern 2018, inom loppet av en månad, kallas de upp på varsin scen, på varsin gala. I Stockholm tilldelas Lotta Schelin Fotbollskanalens hederspris, i Paris blir Ada Hegerberg den första kvinnan att belönas med Ballon d’Or.

Foto: FRANCK FIFE / AFP
Ada Hegerberg historisk som den första kvinnliga Ballon d’Or-vinnaren.

För den ena är det slutet på karriären, för det andra ett mastodonterkännande vid 23 års ålder. Men det är också en symbolisk slutpunkt för det nationsöverskridande samarbetet.

– Det är helt galet att hon vann. Och helt solklart. Jag har följt henne på nära håll och blir inte förvånad för fem öre över att hon vann, säger Schelin.

Du såg det här komma?

– Ja. Från första året till nu har hon bara växt och tagit den roll man önskat att hon en dag kunde ta. Jag trodde att hon skulle bli bäst i världen en dag, men inte redan nu. Hon har satt ett tydligt märke på fotbollskartan, hon är en komplett spelare.

Spelarna sporrade varandra

Vad säger du om symboliken i att ni båda hyllas inom en månad?

– Det är väl roligt ändå? Man får vara sjukt glad för allt man fått uppleva. Det är stor åldersskillnad mellan oss, men hon kom i ett perfekt läge. Jag tog henne under mina vingar, men där hjälpte hon mig också. Därför är det här speciellt. Lillasyrran tar över.

Tronarvingen. Polaren. Syrran.

När Lotta Schelin beskriver relationen är det svårt att sätta titlar, Den verkar inte ha varit överdrivet privat, trots allt, men ofantligt intensiv och betydelsefull för de båda målspottarna. De sporrade varandra till att lyfta världens bästa klubblag.

Foto: Maja Suslin/TT / TT NYHETSBYRÅN
Lotta Schelin.

Ada Hegerberg behövde en vägledare, Lotta Schelin behövde en vitamininjektion.

– Vi hade mött henne i Potsdam i Champions League året innan och åkt ut snöpligt. Det var tuffa matcher men inte så att hon imponerade något särskilt på mig, säger Schelin.

– Sedan hörde jag att vi skulle värva henne. Kul. Intressant spelstil. Men konkurrensen var hård så en del av mig tänkte att okej, det kommer bli tufft för henne som bara är nitton år.

”Hon hade sett oss på tv”

Kände du att din position var hotad?

– Inte någon gång egentligen. Vi kom från ett mentalt tröttsamt år, en trökig säsong, och hade en ny tränare (Gérard Prêcheur). När Ada kom fattade jag att hon hade ett speciellt driv. En skön stil. Jävligt ödmjuk men ändå säker och målmedveten. Men hotad? Nej, vi kunde väl spela ihop?

Tydde hon sig till dig?

– Lite så. Kanske på grund av språket. Hon sa till mig flera gånger hur häftigt hon tyckte det var att vara där. Hon hade sett oss på tv.

Lotta, Ada och Eugénie Le Sommer tänkte inte konkurrera om offensivplatserna utan fann sina roller bredvid varandra. Ofta Schelin på topp med fransyskan till höger och norskan på kanten. Eller alla tre på topp, med Le Sommer släpande.

Säsongen 2014/15 vräkte Ada Hegerberg in 26 mål på 22 matcher.

Eugénie Le Sommer var snäppet värre med 29.

Lotta Schelin?

36.

Trion var etta, tvåa och trea i skytteligan och vann alla inhemska titlar. Säsongen därpå tog de också hem Champions League.

”Det var rätt plats för henne”

– Vi pratade en del om hur vi var offensiva i vår defensiv, men det hajade hon ganska snabbt. Och så gav jag råd om hur det är när media följer en, hur man ska agera, hur man ska känna inför kritiken, säger Lotta Schelin.

Tog hon åt sig av vad du sa?

– Ja. Det var fint att hon kunde berätta att man var viktig för henne. Aldrig fick jag uppfattningen att hon var divig. Tvärtom hade hon de mentala förutsättningarna för att bli bäst i världen. Hon ställde höga krav, hon behövde alltid prestera maximalt, så Lyon var rätt plats för henne.

När såg du som mest av hennes karaktär?

– Jag kommer ihåg en träning när det gick mindre bra för henne. Hon missade avsluten. Andra hade gett upp och tagit igen det i morgon, men hon stannade kvar tills det fungerade. Missade hon en straff på träning gick hon inte förrän hon satt en. Det är så många gånger jag sett henne jobba stenhårt för något som inte är värt det egentligen.

Pratar efter landslagsnobben

Hur var hon utanför planen?

– Ung men mogen. Det sken om henne. Man hade mycket energi när man var yngre men tappade det. Skönt att någon kom och livade upp det. Hon hjälpte mig också.

Jaså?

– Ja. Absolut. Hon gav också råd.

Umgicks du och Ada på fritiden?

– Vi tränade och käkade ihop varje dag, så annars hängde man inte så mycket. Men det blev lite tacokvällar och grejer.

Foto: CARL SANDIN / BILDBYRÅN
Lotta Schelin och Ada Hegerberg.

I juni 2016 vänder Lotta Schelin hem till Rosengård. Alltjämt är hon kompis med Ada Hegerberg, men de dagliga taktiksnacken och detaljputsningarna upphör.

I augusti 2017 slutar Ada Hegerberg i norska landslaget. Hon är missnöjd med ambitionsnivån, med professionalismen, och påbörjar en bojkott som pågår än.

Lotta Schelin har pratat med sin förra anfallskollega om saken men skälen stannar mellan dem.

– Jag har förstått att det var ett tufft beslut för henne och försöker stötta som vän. Så som jag känner Adas karaktär så har hon väldigt höga krav på allt, mest på sig själv, så gör hon det här är det för att hon måste.

”Det har hon spetsat till”

Här är en skillnad mellan er två. Du verkade aldrig vara nära en landslagsbojkott.

– Absolut inte. Det är i slutändan något i våra karaktärer som är annorlunda. I min person är det långt borta att inte spela i landslaget, men det vore taskigt att säga något om Adas situation. Hon gjorde så här. Hon blev bäst i världen. Man får respektera det.

Vad ser du i hennes spel som förbättrats sedan era två år?

– Små detaljer. Hon gjorde mål med huvudet förut också, men nu är hon bättre i boxspelet. Hon är en killer i straffområdet, det har hon spetsat till.

Kan du runda av med ett minne av din vän – något som sticker ut i allt ni har upplevt?

– Jag kommer ihåg när vi tagit trippeln 2016 och åkte till St Tropez för att käka middag och ha det gött. Det var skitnice. Efteråt satte vi oss i bussen och förstod att allt var slut. Jag skulle åka. Vi satt helt tysta. Båda förstod. Tårarna bara rann.

Publicerad:
ARTIKELN HANDLAR OM