"Var på toa sex gånger per träning"

FOTBOLL

Antonia Göranssons sköna comeback efter sjukdomen: "Kan väl bli OS-joker..?"

Foto: Bildbyrån
Göransson har tidigare bland annat spelat i Vittsjö, men nu är det Mallbacken som gäller.

Hon trotsade läkarnas råd efter diabetesbeskedet och åkte till sin nya klubb Seattle.

Två mardrömsveckor senare var Antonia Göransson tillbaka i Sverige.

– Jag tänkte bara 'gode gud, vad har jag gett mig in på? Kommer jag ta mig ur det här helskinnad?, säger 25-åringen i en lång intervju om sjukdomen, succécomebacken i allsvenskan – och de kittlande drömmarna om OS i Rio.

Foto: TT
I landslagströjan.

Antonia Göransson, med 50 landskamper på meritlistan, var besviken över petningen till fjolårets VM.

I jakten på att återta sin förlorade landslagsplats och för att utvecklas bestämde hon sig i november för att lämna Vittsjö för spel i amerikanska Seattle.

Men bara två veckor innan resan fick hon beskedet att hon har diabetes typ 1. Läkarna avrådde henne från att åka. Hon behövde lugn och ro och komma in i rutiner med sprutor och insulin, sa de. Göransson struntade i det.

– Jag hade blivit draftad och ville inte göra klubben besviken. Men den enda jag gjorde besviken var mig själv istället. Jag vill ofta tillfredsställa andra, men där gick jag väl lite över gränsen, just eftersom läkarna också sa åt mig att inte åka, säger Göransson.

I USA var hon jetlaggad, skulle fixa lägenhet och köra bil på hårt trafikerade vägar. I affärerna stod hon handfallen inför allt det onyttiga och lusläste alla innehållsförteckningar. Hon var tio timmar hemifrån och i ett nytt lag.

Redan efter den första träningen insåg Göransson att hon skulle bli tvungen att vända om. Hon låg med hjärtklappning hela natten och var totalt utmattad.

– Det var bara stress. Jag tänkte bara 'gode gud, vad har jag gett mig in på? Kommer jag ta mig ur det här helskinnad? Jag trodde verkligen att jag tagit det för långt.

■ ■ ■

Göransson har nu landat i lugnet i de värmländska skogarna där hon känner att hon hittat helt rätt klubb.

Du valde Mallbacken på grund av lugnet?

– Ja, man måste ju ha det under sin första tid med diabetes. Efter mardrömmen i USA förstod jag relativt snabbt att jag måste inse att jag är faktiskt är sjuk. Jag är en sådan person som ofta försöker springa ifrån mina problem, tänka bort dem och köra ändå. Men nu känns det bra. Det har visat sig att det var rätt beslut att komma hem.

Mallbacken sökte dispens för att få Göransson spelklar redan nu och fick ja. Och snacka om succécomeback för yttermittfältaren.

Det har blivit två inhopp och två fullträffar – direkt.

Mot Piteå kom hon in i slutet och gjorde 4–0 redan efter nio minuter på planen. Senast mot Djurgården blev det en 2–1-reducering i den 65:e minuten, efter sju minuter på planen.

"Man känner sig ganska korkad"

Är det mycket som fallit på plats efter diagnosen, som förklarar hur du mått tidigare?

– Ja, det är mycket som har klarnat och man känner sig ganska korkad. Den känslan jag har i min kropp nu har jag inte känt på ett tag. Men det hände aldrig något drastiskt, som fick en att inse. Jag var trött och tappade explosivitet, och muskler tappar man när sockervärdena är höga. Men jag lurade mig själv och tänkte att jag inte var 'fit'. Jag tränade extra mycket och bröt bara ner mig själv ännu mer.

Efter att hon fått hjälp med insulin tittade hon sig själv i spegeln och såg en helt ny människa.

– Det var som att hela ansiktet vecklade ut sig. Jag har ändå fått höra att jag sett lite trött ut innan, men sminkade mig bara lite mer. Men den sista veckan innan jag åkte in var det katastrof. Jag kollade mig i spegeln och såg helt förfallen ut, och inte ens då kopplade jag. Det dröjde tills dagen innan jag åkte in. Då drack jag flera liter och fick lite krampkänningar.

Men det kan ju vara lätt att vara efterklok?

– Ja, och det tror jag även att mina tränare tycker i efterhand. Under hela förra säsongen i Vittsjö var jag på toa minst sex gånger per träning och kissade. Jag tror att även de känner 'ojoj'. Så det är, ärligt talat, fler än jag som borde lagt märke till det.

■ ■ ■

Med den nyfunna målformen och hälsan hoppas 25-åringen få dra på sig den blågula dressen inom kort. Helst redan i Rio.

– Jag måste först få 90 minuter i Mallbacken, annars är det lite dött lopp, haha. Men det är ju två till matcher innan OS-truppen (brutto) tas ut... Jag får se om man hinner på det. Men det är såklart att jag vill dit. Jag vet att de är i behov av ytterbackar och jag kan vara både ytterback och yttermittfältare och är tvåfotad...

Hur mycket allvar ligger det i det du säger, om att kunna bevisa dig på så kort tid?

– Hehe, man kan väl komma med som joker kanske. Vem vet? Samtidigt finns det många duktiga framåt, och många yngre, som Stina Blackstenius, som kommit upp nu. Men man vet aldrig om det kommer någon skada.

Hur har tiden utanför landslaget varit? Är det en ständig morot att ta sig tillbaka?

– Ja, helt klart. I Vittsjö var jag satt i en väldigt dålig och oproffsig miljö. Jag gick från Potsdam för att få speltid vilket jag kan säga var ett felbeslut av mig. Jag borde ha stannat och fajtats för att ta tillbaka min startplats som jag hade en gång.

Oproffsig miljö, hur?

– Det var inte tillräckligt intensivt och då jämför jag till och med bara med Mallbacken nu. Här är jag helt slut efter varje träning. Vi spelade inte jättemycket på träningarna där. Det var mycket fokus på annat, vi fick en ny tränare som ville få in sitt tänk och på nått sätt försvann den intensiva biten. Det var synd.

Det känns som du är i helt rätt miljö nu?

– Absolut. Jag gick hit för att bli en ledargestalt och för att spela 90 minuter i varje match. Vi får se var det leder. Det är väldigt intensivt här med morgonpass med mycket teknik och bolltouch och jättemycket spel på kvällarna. Jag slängdes rakt in i det och det var lite jobbigt de första passen. Men fotbollsmässigt hade jag allt kvar i mig. Det är inget som jag tappat.

Och mot Göteborg på lördag är det dags för 90 minuter?

– Alltså det hoppas jag verkligen. Snart är det sommaruppehåll och då får man gå en stund utan... Det skulle vara bra för min kropp att få 90 minuter och det har gått ruskigt bra nu på träningarna kan jag säga.

Mallbacken möter Kopparbergs/Göteborg FC hemma 15.00 på lördag. Matchen sänds på damallvenskan.tv.