Nu ska Kennedy erövra Europa

"Bra att möta de här lagen och få bevisa hur duktig jag är"

FOTBOLL

Det är dags nu. I kväll kliver en grönvit artist ut i Europa för första gången.

Med goda utsikter.

Och en klar insikt.

- Vi måste kriga. Det finns inget annat, säger Kennedy Bakircioglü.

Foto: JAN JOHANNESSEN
Kennedy Bakircioglü står inför karriärens största ögonblick - debuten i Champions League och den stora scenen i Fotbollseuropa.

Solen skiner över Hammarbys sista träning inför Champions League-kvalet.

Det förtjänar att påpekas.

Det är nämligen svårt att tänka sig att det hade varit så där varmt, välkomnande och mysigt om Hammarby inte hade vunnit mot Gif Sundsvall i lördags.

- Då hade det inte varit kul, då hade vi fått det fruktansvärt jobbigt. Nu har vi fått lite självförtroende, vi vet vad vi kan. Skulle vi vinna mot Partizan också så kommer vi sedan, jag lovar.

Kennedy Bakircioglü ler.

Han, kristen av den ortodoxa kyrkan och fotbollsspelare av den oortodoxa, föddes i invandrartäta Södertäljestadsdelen Ronna. Ganska nyss. Supertalang har han alltid varit, det fanns i generna efter pappa Benjamin, eller "Müller" som de kallade honom i Assyriska där han öste in mål för 20-talet år sedan. Det gjorde Kennedy också, och stegen kom snabbt därefter; division I-spel, pojklandslaget, Hammarby, allsvenskan, SM-guld, landslaget"

I kväll tas nästa steg, mot Europa.

Och solen skiner alltså.

- Det är ju det här man längtar efter. För min del är det väldigt bra att få möta de här lagen och få bevisa hur duktig man är. När det är mycket publik och allt så har man allt att bevisa. Det är målet jag har, att spela så här och så småningom bli proffs i en storklubb, säger Kennedy.

Hammarby har hamnat i en tung baksmälla efter det osannolika SM-guldet förra säsongen. Kanske var segern mot Gif Sundsvall (3-1) precis vad de behövde för att nyktra till. Det är i alla fall vad Kennedy Bakircioglü hoppas.

"Bara ge järnet"

Nu ställs svenska mästarna mot Partizan Belgrad i andra omgången av kvalet till Champions League. Partizan är ett tekniskt och rutinerat lag. Hammarby är egentligen varken eller.

Var står ni egentligen?

- Vet inte! Man har ju ingenting att mäta sig med, vi har ju inte direkt mött något riktigt bra lag i Europa. Vi mötte i och för sig Heerenveen i Intertotocupen och torskade, men det var för några år sedan. Jag har ingen koll alls. Men man hoppas, och vi har lika stor chans som de har. Allt kan hända, för vår del är det bara att ge järnet.

Kennedy Bakircioglü pratar snabbt, nästan forcerat. Det är alltid roligt att prata med honom, inte för att han är särskilt verbal eller uttänkt, snarare tvärtom. Han är befriande barnslig, en skönt snäll och oförstörd kille som överlevt rollen som gosedjur i det alltid hysteriskt påpassade Hammarby, utan att bli varken diva eller dryg.

Kennedy är god och glad som barn på dagen före julafton.

Solen skiner.

Och han ska få spela match.

- Det här är perfekt, vi har lite träningar och mycket matcher - det är då fotboll är som roligast. Om det går dåligt så får man chansen att revanschera sig jävligt snabbt"

Spökarenan Råsunda

Nu möter ni Partizan Belgrad, hur ser du på matchen?

- Vi slipper pressen och vet att vi inte har något att förlora. De är favoriter, för vår del är det bara att kriga och ge allt. Det här är ett så skickligt lag att vi måste se upp och inte gå bort oss. Då kommer det att gå bra. Jag tror att vi har stor chans att ta dem.

Matchen går på Råsunda, som varit en spökarena för Hammarby genom åren.

- Ja, men nu möter vi Partizan här inne och jag ser det inte som omöjligt att vinna här. Vi kan vinna, vi ska bara vinna helt enkelt. Jag vill gå vidare.

"Jag har gått framåt"

Här borde förstås Kennedy Bakircioglü lagt in en bisats om att han tar en match i taget. Men han gör inte alltid som han borde (det vet de allsvenska backarna). Kennedy tänker långt, fritt och högt:

- Om vi vinner så möter vi Bayern München. Tänk dig själv, att få möta dem. Vilken känsla! Herregud. Det vore ruskigt kul, och det vore kul för svensk fotboll också, om vi kan visa att vi inte är så dåliga som rankingen påstår.

Kennedy själv har länge slagits för att visa att han är lika bra som sitt rykte. Det är inte lätt att leva med stämpeln som supertalang, särskilt inte i en klubb som det hysteriskt påpassade Hammarby. Men i år har han tagit ett steg, både lägstanivån och arbetskapaciteten har höjts.

- Absolut. Jag känner att jag har gått framåt. Jag är ganska nöjd, faktiskt, med vad jag har presterat. Sedan har jag lyckats göra fem mål och det rullar på. Förra året gjorde jag åtta mål sammanlagt. Det är positivt. Men jag vet att jag har mer att ge, både för Hammarby och mig själv. Jag är på väg uppåt.

Mot Gif Sundsvall hängde Kennedy en kanonvolley som gav hyperviktiga 1-0. När Hammarby delar upp och spelar tvåmål för att avsluta sista träningspasset inför Champions League-kvalet springer han mycket, pekar och styr spelet.

Läckert, Kennedy

I ett av de sista anfallen slår Christer Fursth ett fint vänsterinlägg, och Kennedy möter med en sträckt högervrist.

Det är träningens läckraste mål.

- Ja", nu hänger allt på den här unge mannens axlar, säger tränaren Anders Linderoth och klappar om Kennedy.

Han skämtar, förstås.

Men Kennedy Bakircioglü har nog inget emot det. Lägg tyngden på hans axlar, skicka en armé, hela Partizan Belgrads samlade styrkor och 22 rabiessmittade jakthundar mot honom. Kennedy vill dribbla.

- Jag ser fram emot det här, säger han.

Och solen skiner alltjämt.

Började sin karriär i Assyriska - nu väntar Europacup

Simon Bank