Silly Season - så funkar det

Sportbladet granskar samspelet mellan klubbar, spelare, agenter och media

FOTBOLL

Om några veckor skriver spelaren troligtvis på för en allsvensk klubb.

Så kan det gå till under Silly Season – den fyra månader långa säsongen efter allsvenskan då luften vibrerar av drömmar, rykten och rävspel.

Sportbladet har granskat samspelet mellan de fyra aktörerna; klubbar, spelare, agenter och media.

För dem är Silly Season en tid som är minst lika intensiv som fotbollssäsongen.

Foto: bildbyrån
Kim Källström är ett av de hetaste namnen i Silly Season-tider under de senaste åren. Spekulationerna kring djurgårdarens framtid som proffs har varit många.

Från november till februari spelas inte mycket fotboll i Sverige. Allsvenskan ligger nere, cupen är avgjord och gräsplanerna frusna. Spelarna är på semester och samlar kraft för nästa säsong.

På andra håll är aktiviteten betydligt större.

– Jag vet inte hur många mejl och fax om spelare vi får varje dag. Det är i alla fall så många att vi knappt hinner läsa dom, säger Djurgårdens ordförande Bosse Lundquist.

På kanslier, tidningsredaktioner och agentkontor pågår arbetet för fullt. För klubbledare, journalister och agenter är Silly Season minst lika intensiv som fotbollssäsongen.

Samma för de spelare som finns mitt i karusellen – de som av olika anledningar vill eller måste hitta ny klubb.

– Det är svårt att åka på semester och koppla av helt. Det handlar ju om ens framtid, säger Fredric Lundqvist, Sundsvall-backen som i fjol var ett av de stora Silly Season-namnen.

Lundqvist kopplades då samman med ett antal olika klubbar och snart var karusellen i gång. Norska Rosenborg och Malmö FF hörde av sig, Djurgården bjöd in till konkreta förhandlingar. Samtidigt ville Sundsvall behålla honom och i tidningarna fanns artikel efter artikel hur turerna gick.

– Det blir lätt frustrerande eftersom förhandlingarna förs ovanför ens huvud och inte går att påverka. Det enda man vet är vad som står i tidningen, säger Fredric.

Det som skrivs visar sig i bland felaktigt. Hur reagerar man som spelare på det?

– Så länge det är spekulationer om olika klubbar är det helt okej. Blir man felciterad kan man bli arg.

Det slutade med att Fredric skrev nytt kontrakt med Gif Sundsvall.

– Jag var kanske lite feg men det kändes helt enkelt inte rätt att flytta bara för fotbollens skull, förklarar han sitt beslut.

Efter avslutad säsong gör de flesta klubbar en översyn av truppen; vilka kontrakt går ut, vilka kan tänkas försvinna utomlands, vilka spelare vill klubben behålla och vilka man bli av med.

– Arbetet pågår kontinuerligt men självklart intensifieras det under Silly Season, säger Hammarbys vd Henrik Appelqvist och fortsätter:

– Säg att vi har en spelare på en viss position vars kontrakt går ut 2005. Hur ser hans utvecklingskurva ut? Är det något att behålla? Räcker det att fylla på underifrån eller behöver vi värva en ny etablerad spelare? Ska vi kanske värva en 17-åring som på sikt kan ta hans plats? Så går diskussionerna just nu.

Vanligt är att dessa möten mellan tränarstab och klubbledning resulterar i en lista på 20-30 namn man i varierande grad är intresserad av.

– Listan finns ju redan men det fylls på och läggs till från möte till möte, säger Appelqvist.

En spelare hamnar på listan om han uppfyller de krav och behov klubben har.

– Det räcker inte med att vara väldigt duktig, han ska också fylla en lucka i truppen och ha de karaktärsmässiga krav vi ställer. I bland måste vi träffa och intervjua honom för att göra den bedömningen, säger Henrik Appelqvist.

Hur klubbarna får reda på vilka spelare som kan tänkas passa in skiljer sig från förening till förening. Svenska mästarna Djurgården har 25 ”medhjälpare” runt om i landet som bevakar varsitt distrikt och lämnar rapport.

– Det handlar om folk vi litar på och som delar vår syn på fotboll. Utomlands har vi ett mindre kontaktnät men det är något vi jobbar för att utveckla, säger ordföranden Bosse Lundquist.

Andra sätt är genom media och agenter.

Ingen klubb i Sverige har i dag heltidsanställd talangscout, vilket är en självklarhet för proffsklubbar utomlands.

De allsvenska föreningarna kritiseras ofta för att ha dålig koll.

– Om det kommer ut i media att en ung lovande spelare provtränar med ett lag, ja då blir han nedringd av övriga klubbar, säger Fifa-agenten Gunnar Grynner.

Förre centertanken Håkan Sandberg, nu Fifa-agent på advokatfirman MAQS i Göteborg, tycker att svenska klubbledare borde ta mer hjälp av agenterna.

– Så fungerar det ju utomlands. Till exempel fick samtliga svenska agenter nyligen ett fax från en holländsk klubb som beskrev vilka positioner de vill förstärka på till nästa säsong, vilket spelsystem laget har samt allmän information om klubben. Mycket proffsigt och något att ta efter, säger Sandberg.

Men frågan är inte helt enkel. En agent får inte tjäna två herrar, han får inte ta betalt av både klubb och spelare. Inom Fifa diskuteras därför att renodla agentens roll: antingen är man klubbagent eller spelaragent. I dag finns gråzoner och gränserna är svårdragna.

Dessutom är agenterna av skiftande kvalitet, menar många klubbledare:

– Det finns ett par seriösa agenter vi gärna samarbetar med, säger Bosse Lundquist. De gör mycket nytta och hjälper spelarna med juridiken och annat. Tyvärr finns det alldeles för många som tycks bry sig mer om egna plånboken än sina killar.

Det svenska transferfönstret öppnar 15 november och stänger 31 mars. Under dessa fyra månader är det fritt fram att byta klubb inom Sverige eller att värva från andra länder.

Fönstret har även sommaröppet mellan 1 juli och 31 augusti men de flesta övergångar sker under vintern.

Det är också då tidningar och fanssidor fylls till bredden av övergångsrykten. Frågan är var alla rykten kommer ifrån, och varför de affärer som är på gång oftast läcker ut.

Åsikterna går isär.

– Agenterna, säger Bosse Lundquist. Kanske inte direkt till reportrarna men om de snackar runt tillräckligt mycket vet de att förr eller senare hamnar det i tidningen.

– Klubbar och spelare, säger Håkan Sandberg. Klubbarna har sina listor och spelare snackar med varandra. Till slut kommer det ut.

Som sportjournalist är det bara att konstatera att det ligger sanning i båda dessa påståenden. Många gånger kan säljande klubb, spelaren själv samt agenten tjäna på att att det står i tidningen att det förhandlas med ny klubb.

Ju fler intressenter, desto mer trissas priset.

– Men vi läcker aldrig medvetet om våra affärer. Säg att det inte blir något, då är det inte så roligt för spelaren att det varit ute i tidningen, säger Bosse Lundquist.

– Det finns de som förhandlar via media men jag tror inte på den metoden, säger Håkan Sandberg. Om det blir för mycket surr runt en spelare kan det tvärtom avskräcka klubbar som verkligen vill ha honom.

En del artiklar visar sig i slutändan varit missvisande. Kim Källström är fortfarande kvar i Djurgården, Fredric Lundquist spelar fortfarande i Sundsvall. Det betyder inte att det som skrivits i ärendet varit osant.

Ett exempel; AIK är intresserade av Öis-forwarden Paulinho och har kontaktat Öis om att köpa honom. Men därifrån till affär är steget långt. En läsare kan vilseledas av rubriken ”AIK jagar Paulinho” och tro att snart bor han i Stockholm. Så behöver det inte alls bli. Men nog är det sant att AIK jagar honom.

– Men ibland är det som skrivs helt galet. Dagens Nyheter hade en lista på 30 klubbar som ville ha Kim Källström. Men de enda klubbar som varit i kontakt med oss är Empoli och Bordeaux. Den artikeln kunde man använda på dasset, säger Bosse Lundquist.

Agentens jobb pågår kontinuerligt under hela säsongen. Det handlar om att hjälpa sina spelare i olika situationer. Det kan vara med media eller nya reklamkontrakt.

– Men självklart blir det mer att göra under Silly Season, säger Håkan Sandberg.

Sandberg fick nyligen samtal från en spelare han inte representerar men tidigare hjälpt med en övergång.

Nu vill spelaren tillbaka till allsvenskan.

– Då får man tänka; vilka klubbar kan tänkas behöva nån på den positionen. Sedan ringer jag upp sportchefen eller tränaren och förklarar läget. Ibland nappar dem, i bland får man skicka en video och ibland vill de titta på honom själva. Då kanske det dröjer ett halvår, säger Sandberg.

Spelarna kan också hjälpa till att marknadsföra varandra. När Hasse Berggren gick från norska Haugesund till Elfsborg tipsade han om polaren Magnus Samuelsson. Som ett par månader senare skrev på för Borås-klubben.

Från telefonsamtal till färdigt kontrakt - så går det till

Du hör vad klubbarna, agenterna och media säger – det här är vad de egentligen menar:

En agent ringer Sportbladet: ”Ni vet min spelare som är utomlands, han är sugen på att flytta hem. Om han ringer upp, kan ni ta ett snack med honom då?” Dagen efter läser en sportchef i en allsvensk klubb att spelaren vill hem till Sverige.