Sverige-Europa 1-8

Förnedrande — vi sliter som djur men är tekniskt underlägsna

FOTBOLL

UTRECHT

Det fanns en tid då Europa skrev om svenska lag som "halvamatörer, fiskare och murare".

Europa blev därmed lika skönt chockat varje gång Trelleborg eller Degerfors skrällde.

Andra tider nu. Förnedrande tider.

Sverige-Europa 1-8.

I går hade jag gett ett kungarike för några hederliga gamla murare.

Foto: BILDBYRÅN
HÄR BÖRJAR RASET Utrechts Tanghe nickar in 2-0 till hemmalaget. Till slut blev det 4-0 och Djurgården är i praktiken borta ur Uefacupen. "Pinsamt" tyckte tränaren Kjell Jonevret.

Nej, det är inte så illa som det låter. Hammarby gjorde väl inte bort sig, vad jag förstår (även om de är uträknade), och Elfsborg är ju inte helt borta från avancemang.

Men, men. Man är ju bara människa. Och eftersom jag sitter i Utrecht och skriver om de svenska mästarna må det väl vara hänt att jag är lite färgad av den upplevelsen.

Det spelades 39 matcher i Uefacupen i går. Alla utom Utrecht-Djurgården direktsändes i tv. Jag förstår varför de skippade just den.

Det här var nämligen barnförbjuden underhållning.

Skräck? Slakt? Förnedring?

Jajamensan. Alltihop.

Inför matchen hade Kjell Jonevret, den inte längre särskilt obesegrade Dif-tränaren, sagt att "Utrecht är inte så bra på att föra matcher".

Man kan väl säga att Utrecht fick träna en del på det i går.

Publiken lät som 60 000

Holländarna tog emot blåränderna i en kokande, bubblande häxkittel ett par mil utanför Amsterdam. Det var en fantastisk fotbollskväll, på många sätt. Galgenwaard-stadion är en perfekt arena, publiken lät som 60 000 fast de var 16 000, och ramsorna var tillräckligt bra för att jag i natt ska gå omkring och nynna "Come ON Utrecht, COME on Utrecht" tills Jon Blund ringer polisen.

Jo, det var en fin kväll i går.

Bara inte för svensk fotboll.

Utrecht har de senaste åren blivit känt för två saker; att de är ett väldigt bra cuplag och att de har en ruggig huligansvans.

De levde upp till sina rykten, till skillnad från Djurgården.

Dembo Tourray var tillbaka i gamla synder, precis de som hindrar honom från att bli riktigt stor (ja, alltså som målvakt). Riktigt stora målvakter vaktar sina målområden som tigerhonor vaktar sina barn, men Dembo fick inte undan bollen och efter två och ett halvt ögonblick hade Utrecht fått smak på Stockholmsblod. Det finns arenor där man absolut inte ska hamna med ryggen mot väggen, och Galgenwaard är en sån.

Har de lärt sig nånting?

Djurgården har de senaste åren åkt ut i Europa och förlorat med en slags vision om att varje förlust lärt dem något, eftersom de verkligen försökt bygga ett eget, europeiskt spel.

Mot Utrecht ställde Dif - av olika skäl - upp med Markus Karlsson som vänsterforward. De spelade fotboll för att inte förlora, och när de fick 0-1 i geerten efter 150 sekunder kom hela syndafloden flödande över dem.

Djurgården blev fullkomligt sönderplockat.

Anfallen kom över dem i våg efter våg, ingen orkade stå emot, de släppte in mål för att de var närkampsmesiga, när de fick bollen var de försvarsstressiga och slängde bort den, de hade - kort sagt - ingenting.

Djurgårdens spelare kan ha lärt sig två saker av 0-4 i Utrecht:

1. Att Utrecht när det stämmer spelar precis den sorts fotboll som Djurgården gömt mellan pärmarna i sin manual.

2. Att svensk fotboll inte kommit ett snäpp närmare Europa än den var för tre år sedan.

Vi behöver inte mer kämpande

Kjell Jonevret pratade om små hjärtan och brist på tuffhet efteråt. Det är ett symptom på exakt samma svenska tankesätt som gör att Alexander Östlund utnämns till matchens lirare i landskamper bara för att det ser så härligt ut när han k ä m p a r.

Det ser härligt ut (och Östlund var verkligen bra mot Kroatien), men svensk fotbolls problem är inte att vi kämpar för lite.

Det är snart vår enda tillgång.

Spelarna sliter som djur, men är som kollektiv inte nära den tekniska kapacitet som finns i exempelvis Utrecht eller Zagreb. De skickliga spelare som fick spela kvar i svenska klubbar för tio år sedan plockas nu direkt - medan resten är kvar och kämpar tills de dör.

Och förlorar med 1-8.

Simon Bank

ARTIKELN HANDLAR OM