REMUNTADA*

Sportbladets Simon Bank om ordet som hela Barcelona samlas kring

Foto: LUGNET FÖRE STORMEN
Barcelona tränade under uppsluppna former i går. I kväll vilar en helt annan press över spelarna.
FOTBOLL

Föreningen som förändrade fotbollen finner frågor där de brukade hitta svar.

I kväll går FC Barcelonas gyllene generation in på Camp Nou, och de vet precis vad som väntar.

De måste vara vad de alltid varit.

De måste göra vad de aldrig gjort.

Du behöver inte röra dig särskilt länge genom Barcelona för att slås av uppslutningen kring symbolerna.

Längs med husfasaderna, ut genom fönstren och hängande från balkongerna finns de katalanska flaggorna och färgerna, en påminnelse om en politisk kamp som pågått och fortsätter pågå.

Men just den här veckan finns det andra kamper och kampanjer som har förtur. I tidningsställen ser jag de lokala sporttidningarna smälta samman med rubriker som lovar att Barça ska vinna med 3–0 för cancersjuke tränaren Tito Vilanova. På internets alla sociala medier ser jag ett enda ord fara fram som en eldstämpel och besvärjelse:

Remuntada. Comeback.

Ett ungt, nytt Milan som inledde säsongen med att säga hejdå till alla sina mästare fortsatte den med att montera ner Barcelonas alla mästare hemma i Milano, och nu finns det inte längre några alternativ för världens bästa fotbollslag om de fortfarande vill kalla sig världens bästa fotbollslag.

De måste komma tillbaka.

Den här generationen måste, för första gången någonsin, vända ett tvåmålsunderläge i en Champions League-match.

När tränarvikarien Jordi Roura satte sig framför pressen i går bar han endagars skäggstubb, träningsoverall och samma sorts billiga träningsklocka som jag själv har.

– Det kommer att bli mycket svårt, sa han.

När de börjar träna är solen på väg ner. Xavi är tidigt ute och känner på gräset, Puyol har shortsen obehagligt högt uppdragna, Piqué och Valdés skrattar, det hinner bli lite oroligt runt planen innan Messi kommer in sist av alla, med tröjärmarna neddragna över händerna.

Jag tänker lite på titeln på självbiografin som Stig Larssons släppte i vintras: När det känns att det håller på ta slut.

Kanske är det inte alls så, men när el- ljuset tänds på Camp Nou ikväll känns det lite som en träff i en relation som tagit ett litet uppehåll. Finns gnistan kvar? Var det här en liten kris eller slutet på något stort?

Tito var en trygghet

Barça klarade sig i skuggan av Pep Guardiola, under Tito Vilanova försökte de förfina sitt spel och hitta ett lite längre och mer direkt spel. När de hamnade i skuggan av Tito hände något.

Det känns vulgärt att spekulera i vad en cancersjukdom betytt för dynamiken i ett omklädningsrum eller på en träningsplan. Barça har hela tiden varit tydliga med vad som är viktigt och vad som är idrott. Det vi vet är att Tito Vilanova var en trygghet som tagits ifrån spelarna. För 87:orna (Cesc Fàbregas, Messi, Piqué) var han mer än så, han är tränaren som lärde dem om fotboll redan när de var småpojkar.

Under vintern har passningsspelet blivit lite långsammare, de har haft svårare att hinna in i det där som tyskarna kallar Gegenpressing (att vinna tillbaka bollen högt), och i matcherna mot Milan och Real Madrid kunde inte ens Leo Messi rädda dem. Han var aldrig ens nära.

Förlusterna de senaste veckorna har varit väsensskilda mot tidigare säsongers nyckelförluster mot Chelsea, Real Madrid eller Inter.

Ett helt nytt Milan

Dessutom ska vi ha klart för oss att det är ett helt nytt Milan de har framför sig.

Max Allegri har tvingats bygga nytt och ungt, och han har byggt fantastiskt skickligt. På San Siro låste Ambrosini, Montolivo och Sulley Muntari in Messi i en liten tryckkammare och vägrade släppa ut honom. De parade ett lågt, kompakt försvarsspel med rätt sorts cynism och med moralen hos den fantastiskt laglojale El Shaarawy, som aldrig väljer bort en defensiv löpning.

Milan kommer spela likadant i kväll, likadant som det gamla Milan spelat på Camp Nou förr – men om Barcelona tappar koncentrationen kommer de att orka hugga i 90 minuter.

En av fördelarna med ett ungt lag: Milan har gjort 70 procent av sina mål den här säsongen i andra halvlek.

– Resultatet här förändrar inte framtiden för det här laget, sa Allegri i går.

När hans modiga mindre män går in på planen i kväll kommer de att mötas av 90 000 supportrar och en katalanskt koreografi som spänner över hela långsidesläktaren:

Som un equip! Vi är ett lag!

Det där laget har gjort minst två mål i 17 av säsongens 20 hemmamatcher, men bara hållit nollan i sex av dem. De har vräkt in mål i mängder av Champions League-returer, men de har aldrig vänt ett underläge som det här.

Inför matchen har FC Barcelona klippt ihop en video som ska sätta supportrar och spelare i rätt sorts stämning.

– Den här generationen har aldrig stått för una remuntada, och vi vill gärna göra det, säger Xavi.

– Jag skulle sätta min hand i elden för att gå vidare, lovar Iniesta.

De har ägnat de senaste fyra åren åt att revolutionera världens sätt att se på fotboll. De kommer att spela som de alltid gör, som de alltid gjort.

Tito Vilanova ser matchen framför en tv-skärm i New York. Andres Iniesta ser den framför en vägg av Milan-spelare.

Hur ska de ta sig vidare? Iniesta avslutar filmklippet:

– Vi måste gå ut, direkt på avspark, och spela som om våra liv hängde på det.

* Comeback.

KVÄLLENS ÅTTONDELSFINALER:

Barcelona–Milan

Arena: Camp Nou.

Avspark: 20.45. Tv: Viasat Fotboll.

Första mötet: 2–0 till Milan.

Preliminär startelva, Barça:

Valdés

Dani Alves, Piqué, Puyol, Jordi Alba

Xavi, Busquets, Fàbregas

Pedro, L. Messi, Iniesta

Preliminär startelva, Milan:

Abbiati

Abate, Zapata, Mexès, Constant

Montolivo, Ambrosini, Muntari

Boateng, Niang, El Shaarawy

Schalke–Galatasaray

Arena: Veltins-Arena.

Avspark: 20.45. Tv: Viasat Sport.

Första mötet: 1–1.

Preliminär startelva, Schalke:

Hildebrand

Uchida, Höwdes, Matip, Fuchs

Höger, Neustädter

Farfán, Draxler, Bastos

Pukki

Preliminär startelva, Galatasaray:

Muslera

Eboué, Nounkeu, Kaya, Riera

Altintop, Inan, Melo, Sneijder

Yilmaz, Drogba

Läs chatten med Sportbladets Simon Bank inför Barça-Milan