Aftonbladet
Dagens namn: Lukas
STÖRST I SVERIGE - 3,5 MILJONER LÄSARE VARJE DAG

HÄXMÄSTAREN

Erik Niva ger er historien om Claudio Ranieri, Roma

Han stängde dörren för Romulus och Remus, han raderade Colosseum från vykortet på Rom.

Och han kom undan med det.

Claudio Ranieri har experimenterat sig genom sin tränarkarriär – nu har han kommit hem och visat sig vara mannen som kan få häxbrygden AS Roma att detonera.

När Claudio Ranieri gick in mot omklädningsrummet visste han vad som stod på spel.

Underläge i paus mot Lazio.

Antingen tog han nu den enkla vägen – och försämrade titelchanserna för sitt älskade Roma.

Eller så vågade han – och riskerade hela sitt rykte som fotbollstränare.

     

Senast Claudio Ranieri tog lika viktiga beslut som fotbollstränare så valde han fel.

Våren 2004 stod Chelseas första Champions League-final någonsin på spel. Ranieris jobb också.

I bortasemin hade Chelsea 1–1 i paus och grepp om matchen. Strax efter halvtids­vilan drabbades dessutom Monaco av en utvisning.

Grisen låg i säcken, bara att knyta till. Men Claudio Ranieri trasslade in sig bland sina knopar.

Under sin tid i England hade han fått smeknamnet ”The Tinkerman” – ungefär ”Plottraren” – på grund av sitt ivriga roterande av laguppställningen och sina yviga byten.

Han hade själv annekterat det som ett sorts alterego och refererade ofta till ”The Tinkerman” i tredjeperson.

Roman Abramovitjs era som Chelsea-ägare inleddes med en kvalmatch mot slovakiska Zilina. Det var början på Champions League-äventyret 2003-04, och Claudio Ranieri kom med en minnesvärd programförklaring.

–?”The Tinkerman” tar ut sina spelare på olika grunder. Vissa kan spela på många olika positioner. Och ”The Tinkerman” håller aldrig fast vid en och samma formation.

Mixtrandet och trixandet kulminerade den där kvällen i Monaco.

Efter pausvilan skickade Ranieri först in halvskadade innermittfältaren Juan Sebastián Verón istället för yttern Jesper Grönkjaer. En kvart senare ersattes högerbacken Mario Melchiot av centern Jimmy Floyd Hasselbaink. Och ytterligare fem minuter därefter fick mittbacken Robert Huth ta vid efter innermittfältaren Scott Parker.

Resultatet blev katastrofalt.

Tiomanna-Monaco gjorde två mål sista kvarten. Chelsea missade Champions League-finalen. Roman Abramovitj var missnöjd. Claudio Ranieri fick sparken.

Ända fram till avskedet höll romaren huvudet högt och samtalstonen värdig, men några veckor därefter kunde han inte längre hålla sig.

– Det hade inte spelat någon roll om alla byten slagit väl ut och vi hade vunnit Champions League – Abramovitj hade sparkat mig ändå. Jag trodde att jag hade hittat hem när jag kom till Chelsea, men jag trodde fel. Det här är inte min fotbollsvärld. Där jag kommer ifrån beter man sig inte på det här sättet.

     

AS Roma har sitt spirituella hem i de karaktärsstarka Testaccio-kvarteren på Tiberns östra strand.

Claudio Ranieri växte upp med den här klubben, på de här gatorna.

På dagarna sparkade han boll i skuggan av sin pappas slakteri på torget i Testaccio. På eftermiddagarna spelade han med Romas ungdomslag.

Som 22-åring nådde han sin ungdoms mål, då han gjorde Serie A-debut för de rödgula. Det blev bara sex matcher, sedan såldes den oprövade försvararen till Catanzaro.

I drygt 35 år var Ranieri sedan borta från sitt Rom.

Han arbetade över hela Italien, han jobbade för storklubbar i Spanien och England – men han såg världen med ett konstant sug efter Pasta Amatriciana i magen och mentorn Carletto Mazzones ord ringande i huvudet.

– Har du aldrig gått upp för trapporna till Stadio Olimpico som manager för Roma har du aldrig varit fotbollstränare.

Ranieri klippte aldrig någonsin banden till staden där han växte upp. Frun hade kvar antikvitetsaffären i Rom. Dottern fullföljde studierna där. Familjen behöll bostaden.

Och så en vårdag 2009 fick Claudio Ranieri sparken från Juventus. Själv menar han att det var bland det bästa som hänt honom.

–?Ibland stängs en liten dörr samtidigt som en stor dörr öppnas. Den här gången var porten lika stor som den som leder in till Peterskyrkan.

Den 1 september 2009 presenterades Claudio Ranieri som ny manager för ett AS Roma som förlorat säsongens två första matcher, och som attackerats med rökbomber från de egna fansen.

– En livslång dröm är uppfylld.

     

Under sina år i Roma fascinerades den argentinske landslagsbacken Leandro Cufré av sin nya miljö.

–?Folk tror att romarna särskiljer sig genom sin dialekt, men det går långt bortom det. En sann romare kan direkt känna igen en annan romare på en stökig gata, bara genom att titta på honom. Jag vet inte vad det är... Sättet de klär sig, sättet de går. Varje romare utstrålar romerskhet. Och i omklädningsrummet förvandlas vi alla till romare.

För drygt tio år sedan bestämde sig AS Roma för att utnyttja det här särdraget, att göra fotboll av allt det där som gör Rom till en så väldigt speciell stad.

Bruno Conti – 80-talets stora rödgula idol – fick uppdraget att skicka en romersk revolution genom ungdomsakademin.

–?Killarna kommer från alla delar av Italien, men vi gör allt för att få dem att smälta samman med laget, staden och fansen. De ska lära sig allt om klubben; stämningen, hur fansen känner, hur det är att leva för Roma. Spelare som Francesco Totti och Daniele De Rossi ska vara deras förebilder.

Förändringen tog sin tid och vägen var långt ifrån alltid spikrak – men med tiden renodlades Romas klubbkultur.

Spelarna från de egna ungdomsleden blev fler, importerna alltmer romerska.

–?Såna som Mexès och Taddei är romare födda utomlands. Så enkelt är det. Mexès är mer romersk än mig, säger Daniele De Rossi.

Med moderna fotbollsmått är Roma numera en ganska unik klubb. Nyckelspelarna kommer från Rom, ägarfamiljen kommer från Rom och sportchefen kommer från Rom.

Ändå var det länge något som inte stämde, någon pusselbit som saknades – ända fram tills det att den usla säsongsstarten fick klubbledningen att sparka toscanaren Luciano Spalletti i höstas.

För första gången på nästan 15 år utnämndes då en äkta romare till manager för Roma.

     

När Claudio Ranieri kom in i omklädningsrummet hade han bestämt sig.

Han visste vad som krävdes för att vända förra helgens ödesmatch mot Lazio.

Ut med kaptenen Francesco Totti, ut med vicekaptenen Daniele De Rossi – bort med romarna ur Rom-derbyt.

”The Tinkerman” hade slagit till igen, den här gången med högre insatser än någonsin tidigare.

Men den här gången på sin egen hemmaplan, i en miljö som han kände till bättre än någon annan tränare.

–?De levde sig in för mycket i matchen, och kunde inte spela på det sättet de kan. Men hade vi förlorat efter de här besluten hade jag blivit korsfäst.

Nu förlorade ju inte Roma. Nu vände de till 2–1, behöll greppet om scudetton och gav sin våghalsige tränare upprättelse.

Den italienska pressen tävlade i att hylla Ranieri, och förmodligen var det Luigi Garlando på La Gazzetta dello Sport som vann.



Erik Niva
Erik Niva

–?Det Ranieri gjorde var inte att bänka två fotbollsspelare. Det han gjorde var att stänga dörren för Romulus och Remus, att radera Colosseum från vykortet på Rom.

Garlando öste på.

–?Så kallade generaler som Mourinho och Capello hade inte ens drömt om att göra en liknande förändring. Om nu Roma vinner ligan måste det byggas nya statyer i stan – och den första av dem ska föreställa Claudio Ranieri.

SENASTE NYTT

Sportbladet

Visa fler
SPORTBLOGGAR
Brennings blogg

Patrik Brenning

SILLY SEASON

Rykten & övergångar

Om Aftonbladet