Världens hetaste derby är tillbaka

River Plate har återvänt från de döda – i dag är matchen hela Argentina väntat på

Glödhett I dag spelas det första derbyt mellan Boca Juniors och River Plate på 17 månader. Så långt har det aldrig tidigare gått mellan två tävlingsmöten. El Monumental lär koka.F
FOTBOLL

River Plate begravdes, Boca ­Juniors sa farväl till en ikon.

Det ska mer till.

I kväll är världens hetaste derby tillbaka, och Buenos Aires är en stad full av spöken.

Simon Bank.

Den 26 juni i fjol gick en märkligt makaber procession genom La Boca i Buenos Aires. Hundratals personer vaggade fram på gatan, bakom en likkista draperad i rött och vitt och anförda av något slags spökgestalt med bokstaven B tryckt över magen.

Den som visste vad som just hänt ett par kilometer där­ifrån förstod vad allt betydde.

Den som inte visste behövde bara lyssna till sången:

– De la mano de Almeyda, se van a la B. Para nunca, para nunca mas volver!

– För Almeydas hand har de åkt ner i liga B. För att aldrig, för att aldrig återvända!

Boca Juniors supportrar, från de mest ­timida familjefansen till de hårdkokta maffiamännen i barras bravas, firade att arvfienden River Plate för första gången någonsin åkt ur den argentinska förstaligan.

I dag, sexton månader senare, kommer Boca-fansen återigen att gå genom gatorna i en mäktig procession.

De är på väg till Monumental, hem till River. De ska möta en klubb som återvänt från de döda.

Matchen som skickade ner River i B Nacional är den mest sedda klubbmatchen i Argentinas historia.

Ett ackumulerat seriesystem, där fler säsongers resultat räknades samman, hade skapats för att undvika just det, att storklubbar skulle kunna åka ur ligan på grund av en usel säsong. Men år av misskötsel hade ställt River med ryggar mot muren och revolvrar mot tinningen.

Spelare grät öppet

Den där kvällen, den 26 juni, var de piskade att vända ett 0–2-underläge mot lilla Belgrano. Spelare hade fått stryk av supportrar, under den sista ordinarie ligaomgången hade ett fan fått hjärtattack och avlidit på läktaren.

Ett ungt, försvagat lag orkade inte.

Straffen de fick slogs rakt i famnen på målvakten, chanserna de fick missades en efter en. När slutsignalen gick formade kravallpolis en järnring runt spelartruppen, mitt på planen. Flera spelare grät öppet, kravallerna utanför pågick hela natten och när River Plate vaknade upp dagen efter var det till en ny värld.

De hade skulder på 200 miljoner. De hade just förlorat tv-intäkter på 20 miljoner till. Och lagom till frukost kom anklagelser om pengatvätt, bedrägerier och allvarlig misskötsel.

Enligt statliga opinionsmätningar håller 40 procent av ­alla argentinare på Boca, medan 30 procent håller på River. Under dagarna som följde efter kvalmatchen spreds ett smygfilmat ­videoklipp världen över. Det visar hur den åldrade River-supportern Tano Pasman sitter framför teven och följer matchen, och hur han växelvis skriker förbannelser mot spelarna på skärmen och förbannelser mot sitt eget öde.

– Har du artros? Era söner till tusen horor! PASSA BOLLEN. FÖRBANNAD VARE HORAN SOM FÖDDE MIG!

40 procent av alla argentinare skrattade rått åt klippet. 30 procent av alla argentinare höll, i stora drag, med i Pasmans analys.

River och Boca har mötts i Buenos Aires-derbyn i 99 år. Det har aldrig förr gått så här lång tid – sjutton månader – mellan två tävlingsmöten.

– Jag har spelat många clásicon, men aldrig något som det här, ­säger Boca-anfallaren Santiago Silva.

– Vi måste vinna mot Boca, med vilka medel som helst, meddelar Rivers vicepresident Diego Turnes.

– Det här är den viktigaste matchen i mitt liv, säger Pablo Lunati. Det är han som ska döma.

Det är som det är. För dem som har lite betyder fotbollen mycket. För dem som inget har betyder den allt. I Buenos Aires finns många som har lite, många som har inget.

Den lagstadgade minimilönen i Argentina ligger en bit över 3 000 kronor. När biljetterna till derbyt började cirkulera gick de för tvåtusen på svarta börsen. Vita biljetter kostade 1 100 kronor för ickemedlemmar.

När River väl drog igång försäljningen kraschade hemsidan ­omedelbart.

I veckan samlade Gabriel Amato, Rivers assisterande tränare, spelargruppen för ett viktigt samtal.

– Vi pratade mycket med de unga, de som aldrig spelat ett ­superclásico, sa han. Vi förklarade vad matchen betyder, så att de ska kunna gå ut och njuta av det.

”Skulle ge mitt liv för en minut”

Sexton av spelarna går in till sitt första derby i kväll. Vilken bakgrund krävs för att inte darra?

Det kan hjälpa att vara världsmästare och skyttekung, som David Trezeguet. Det kan hjälpa att vara som River-anfallaren och Boca-dödaren Carlos ”El Chino” Luna:

– Om jag känner nån press? ­Inte mycket. Jag har varit diskare, jag har varit murare och jobbat i bar för att få in lite pengar. Nu ger jag bort en massa fotbollsskor, när jag spelade i andraligan hade jag minimilön. D e t var press.

El Chino lär sitta på bänken när matchen börjar, men han vill ­inte bli kvar där.

– Jag skulle ge mitt liv för att få spela en enda minut, förklarar han. Det här är en gåva. Livet har gett mig saker mer än jag förtjänar, och det här är en av dem.

Varje derby omges av en masspsykos, men den här gången är det faktiskt värre än det brukar – och det beror inte bara på att det gått sjutton månader sedan senast.

Ett ungt och tunt River saknar kreativitet och målskyttar, de har sin ekonomiska kris och de förlorade mot Quilmes förra helgen.

Boca saknar ryggrad och stabilitet, och har bara tagit två poäng på sina fyra senaste­ matcher.

– El Superclásico är en bra chans att få till en vändning, säger River-tränaren Matías Almeyda.

Han är oerhört hårt ansatt, har fått byta telefonnummer fler gånger efter upprepade hot, och det tisslas om att klubblegendaren Ramon Diaz står beredd att ta över hans jobb.

Ändå kunde det varit värre.

Han kunde ju tränat Boca.

Julio Falcioni har vunnit både ligan och cupen det senaste året. Han har lett Boca till final i Copa Libertadores. Och när han går in på el Monumental i kväll gör han det med ett rep om halsen.

Under 0–0-matchen mot Estudiantes senast buade supportrarna ut Falcioni, efteråt omringades spelarbussen av fans som ville ge honom ett meddelande.

– El domingo cueste lo que cueste, el domingo tenemos que ganar. På söndag måste vi vinna, kosta vad det kosta vill.

Daniel Angelici, Boca-presidenten, har garanterat att Falcioni sitter säkert året ut, men ingen tror honom. Om de förlorar i kväll kan det mycket väl vara hans sista match i klubben.

Hans största problem är de bristande resultaten. Hans näst största är spöket som dröjt sig kvar i omklädningsrummet, namnet som ännu ekar från läktarna:

– Riiiiqueeeelmeee…

När tidningen Olé firade Boca Juniors 107-årsdag gjorde de det med att ranka klubbens 107 viktigaste ikoner.

På tredje plats kom en rätt hyfsad fotbollsspelare som heter Diego Armando Maradona.

Förstaplatsen var ju upptagen av Juan Róman Riquelme.

Bocas perfekta nummer tio, deras ”enganche”, bar laget i fjol, men efter finalförlusten i Copa Libertadores hade han fått nog.

– Jag har sagt till presidenten att jag slutar. Jag älskar den här klubben, kommer för alltid att vara tacksam, men jag känner mig tom och har inget mer att ge.

Träningsmatch – med 2 500 poliser

Den accepterade analysen är att den han fått nog av var Julio Falcioni, en strukturorienterad tränare som var hans mentala motsats.

Några månader senare framstår det inte­ längre som att Falcionis största problem är att Riquelme lämnat laget.

Hans största problem är att laget inte lämnat Riquelme.

Minsta lilla konflikt i Bocas omklädningsrum har förklarats med att en grupp av spelarna fortfarande är Riquelme-lojala. När Pablo Ledesma häromveckan kritiserade Falcionis sätt att kommunicera stämplade tidningarna honom omedelbart som riquelmista.

Falcioni har aldrig förlorat ett derby, gör han det i kväll kan det bli det sista han gör som Boca-tränare.

Supportrarna som omringade honom senast förklarade det också:

– Con la camiseta de Boca, ganar o morir. I Bocas tröja – vinn eller dö.

Av tradition spelar Boca Juniors och River Plate träningsmatcher mot varandra i januari varje år.

Årets match bevakades av 2 500 poliser, det avgörande ögonblicket kom tidigt. La 12, Bocas curva, firade paus med att tända tusentals stearinljus, lägga ner rödvita blomsterkransar och lyfta upp en stor, svart banderoll med fyra bokstäver: QEPD, den spanska akronymen för ”Vila i frid”.

Matchen avgjordes redan efter 25 minuter, när River-mittfältaren Chori Dominguez visades ut. Chori fick gult kort för en mördartackling, rött kort för att han knuffade domaren, och följde för säkerhets skull upp med ett par obscena gester mot Bocas fans.

Om Chori fick skäll av sin tränare för tilltaget?

Nja, Matías Almeydas position lämpade sig bättre för att förstå än att fördöma.

Han har ju varit där själv.

När hans självbiografi Alma y Vida gavs ut i somras följde rubriker om dopning och depressioner. Men lika intressant som innehållet var bilden han valt till omslag. Matías Almeyda har spelat två VM, han har vunnit stora matcher och stora titlar – men berättelsen om hans liv illustrerades av ett helt annat ögonblick.

Den 15 maj 2011, senast Boca och River möttes i en tävlingsmatch, blev Almeyda utvisad. River hade förlorat, Almeyda eskorterades av planen av två kravallpoliser. När de passerade läktarsektionen med Bocas elakaste fans, deras barra brava, slet han sig fri, tog tag i sin vita tröja – och kysste demonstrativt klubbmärket.

– Jag kysste tröjan för att visa att kärleken till den här klubben är orubblig, vad som än händer, har han förklarat.

I kväll leder Matías Almeyda för första gången River i ett derby som tränare. Han vet inte vad som händer, ingen vet. Det kanske inte ens – egentligen – spelar någon roll vilka som vinner och förlorar.

Almeydas självbiografi pryds ju inte av en bild av framgång eller segrar.

Den börjar med en bild av en besatt man, med läpparna tryckta mot ett klubbmärke.

KÄLLOR: Clarín, Olé, Indirecto, Telam, ESPN Deportes, Terra, Perfil, Gazzetta dello Sport, Reuters.

FAKTA

El Superclásico

Lag: Boca Juniors och River Plate. Stad: Buenos Aires, Argentina. Arenor: El Monumental (River Plate) och La Bombanera (Boca Juniors). Första Superclásico: 24 augusti, 1913. Totalt antal spelade matcher (inklusive vänskapsmatcher): 338. Vinster, Boca Juniors: 126 st. Vinster, River Plate: 107 st. Oavgjorda: 105 st. Antal gjorda mål totalt: 589 st. Flest spelade Superclásico: Reinaldo Merlo (42), River Plate.