Bank: Sälja 16 spelare? Nej, sälj varenda en

FOTBOLL

Det sägs att Real Madrid ska sälja sexton spelare i sommar.

Efter att ha sett laget i går tror jag inte på det.

Jag menar, ska de verkligen behålla resten?

Visst, jag unnar er att sväva iväg i storsvenska drömmar om Henrik Larsson. Och jag förstår att det just i dag är lätt att få för sig att det är enkelt att debutera på den stora, europeiska scenen, när en vinterledig 35-åring kan jogga in och dominera på Old Trafford.

Men ägna gärna en minut åt att tänka på Fernando Gago, 20.

Gago värvades till Real Madrid som en i deras 400-miljoners frälsartrio från Sydamerika. I går debuterade han på mittfältet mot Deportivo och…

…ja, käre nån.

Gago har jämförts med Redondo, han har fått Bocas fans att sura över att affären blev så billig (han kostade 200 miljoner) och – han kunde inte spelat sämre om han sprungit runt med Tore Kullgren i en ryggsäck. I pivote-rollen bredvid Emerson var det hans jobb att sköta det tidiga anfallsspelet. I början försökte han konstant sticka bollar i djupet, svåra bollar som misslyckades. Sedan försökte han spela enkelt, och det gick lika illa.

Jag är övertygad om att det säger mer om Real Madrid än om Gago själv. Kanske säger det allra mest om Fabio Capello?

Real Madrid har inte vunnit på Riazor på 15 år, så 0–2 mot Depor är ingen resultatmässig katastrof. Det som är oroväckande är att det kommer omgången efter att de spelats ut av Recreativo (Re-cre-a-tivo!), och att laget saknar all sorts taktisk form. När Gago fick bollen centralt på mittfältet fanns inga givna alternativ, inga förprogramerade löpningar längs kanter, inget samarbete kring den isolerade van Nistelrooy längst fram.

En underbart elak mittfältare

Deportivos defensiv var som när den är som bäst, med en underbart elak Duscher på mittfältet och en fläckfri Jorge Andrade i backlinjen. Landslagsbacken Joan Cadevilas ytterbacksspel var en påminnelse om allt som Capellos Madrid saknar.

2–0 var rättvist, en käftsmäll och ett frågetecken för hela identiteten i historiens elegantaste fotbollsklubb.

Ska de vara ett tätt Capello-lag?

Ska de vara ett flödande Real Madrid-lag?

Just nu är de ett enda stort ingenting, ett svart hål med vita tröjor.

Capello försöker göra om dem till ett ramstarkt, strukturerat lag – men om han inte får med sig spelarna ombord snart så får han nog sälja fler än sexton i sommar.

Tröst i bedrövelsen är förstås att det fortfarande är tätt i toppen. Sevilla förlorade i lördags, och Barcelona var precis lika uselt som Madrid i går.

De kom till Madrid (Getafe) med B-laget och, som många gånger förut, TV3-sponsring på dräkten. I veckan skrev Sport att Barça har planer på att renovera Camp Nou för 2,5 miljarder, bygga om och utöka kapaciteten med 15 000 platser.

Spelar de som i går får de nog tänka om.

Det bleka, trötta Barça-spelet är i och för sig lättare att förklara. Problemet med att ha genier som Ronaldinho och, framför allt, Deco i laget är att det märks när de är borta. Rijkaard kan inte ersätta dem individuellt, och han lyckades inte göra det taktiskt.

För många saknas i Barça

Barcelona försökte spela ungefär som de brukar, Ezquerro skulle ge understöd till Gudjohnsen på topp men syntes inte till – det blev mer en b-variant av 4–3–3 än en riktig 4–4–2. Utan Thuram, Zambrotta, Eto’o, Messi, Motta så klarade inte Barça att gå igång ett kortpassningsspel – och de var för dåligt taktiskt förberedda för att spela ett rakare, längre spel.

Det blev 1–1, efter en strålande frispark av lille fine Xavi, men Getafe förtjänade mer. De förde spelet, de hade mest boll. Stundtals hade de mer innehav än en lycklig Pete Doherty.

Så slutade en märkligt blek, spansk fotbollshelg ändå med att Barcelona knappade in en poäng på Sevilla i toppen.

Men några applåder ska de inte ha.

Dem sparar vi till Valencia, som är med igen, till Valerón som spelar igen och till Recreativo de Huelva som tar poäng igen.

Resten tycker jag att vi tar och glömmer.

Simon Bank

ARTIKELN HANDLAR OM