La Liga är för tråkig

Laul: Vi som förstår oss på fotboll stänger av i halvtid

FOTBOLL

Zlatans flytt till Barcelona har skapat ett galet sug kring spanska ligan.

Det är amatörernas afton var och varannan kväll.

Vi som förstår oss på fotboll stänger av i halvtid.

Foto: Foto: GETTY IMAGES
Vinnare – igen Att Real Madrid och Barcelona, med blanda andra Leo Messi, Xavi och Zlatan Ibrahimovic, är så överlägsna har fått Robert Laul att tappa intresset för den spanska ligan.

Jag minns det som i går.

VM 1982.

Jag var sex år och slukade varenda match framför TV:n. Jag mös åt kommentarer som Arne Hegerfors när Frankrike satte en frispark i krysset:

– Genghini skruvar och står i och Österrikes målvakt Koncilia brakar rakt in i stolpen...mycket festligt det hela.

Allra mest följde jag Brasilien.

Zico, Socrates, Eder, Falcao...än i dag vill jag hävda att det är den mest fantastiska fotboll som någonsin spelats, även fast jag vet att det inte stämmer.

Brasiliens VM 1982-lag la grunden för ett fotbollsintresse som fortfarande lever starkt.

Det var också Brasilien som lärde mig innebörden av en förlust. Inte ens i min vildaste fantasi kunde jag tänka mig att dessa brassar kunde förlora. Jag grät i flera dagar efter Paolo Rossis tre S K I T M Å L som skickade Italien till semi medan mina hjältar fick åka hem.

Det var ett elakt och obehagligt möte med verkligheten, den tydligaste insikt om livet som jag hittills fått.

Jag kan tänka mig att dagens sexåringar upplever ungefär samma sak när de följer Messi, Zlatan och Xavi i Barcelona.

Kollar målen i efterhand

Zlatans debutmatch i spanska ligan följdes av 360 000 tittare i Sverige vilket var nytt rekord för TV4 Sport. Då ska man veta att mätningen, som görs av MMS, bara registrerar tittare som ser en hel halvlek. Stänger man av efter tjugo minuter räknas man tydligen inte in i statistiken.

En halvlek är ungefär vad jag brukar klara av innan jag tappar koncentrationen. Vill jag se Messi göra 5–0 i andra kan jag plocka upp det på nätet dagen efter. Jag förstår att sexåringarna sitter kvar precis som jag gjorde för att se Falcao skicka in betydelselösa 4–1 mot Skottland i gruppspelet, men nuförtiden ger det mig inget.

Det jag inte riktigt förstår är att eftersom matcherna spelas relativt sent om kvällarna måste majoriteten av de 360 000 tittarna vara betydligt äldre än sex år. Förmodligen består tittarbasen av glada amatörer som upptäckt fotbollen i och med Zlatans flytt och tycker det är fantastiskt att se Messi fara omkring strax utanför straffområdet i en lika avslagen som avgjord match.

Grundproblemet är att ligan är extremt ojämn. Barcelona och Real Madrid har full poäng efter fem matcher och 16–3 respektive 16–2 i målskillnad. Just nu känns allt som en transportsträcka fram till 29 november och El Clásico på Camp Nou.

Bundesliga underskattad

Man kan invända mot att Sevilla, Valencia och möjligen något lag till är bra i en internationell jämförelse och jag håller med – men finns det egentligen något som talar emot att segerstriden kommer stå mellan Barca och Real? Om man jämför med Premier League har Chelsea och Manchester United vunnit sex av sju matcher men jag ser åtminstone tre lag som kan utmana hela vägen i vår.

I underskattade Bundesliga mötte serieledaren Hamburg nyligen ligasexan Frankfurt i en dramatisk match som slutade 1–1 – samtidigt körde spanska ligatvåan Real Madrid över sjuan Espanyol med 3-0 – på bortaplan!

Dessutom spelar många spanska lag med ett så naivt försvarsspel att man mest sitter och blir irriterad framför TV:n. Om man möter Barca eller Real går det väl att inte borra blicken i backen och köra på framåt för allt vad tygeln håller. Underhållande för sexåringarna, ja visst, men mer då? Var är spänningen, dramatiken, intensiteten, kampen, det sena avgörandet? Detta får vi vänta på till 29 november.

Zlatan klackade fram mittbacken Piqué till ett mål i 3-1-segern mot Racing Santander, klubben som brukar lyftas fram som exempel på ett spanskt lag med god defensiv. Men runt Zlatan i straffområdet stod fem spelare i en ring, tre meter därifrån Piqué helt ensam. Zlatan hyllades naturligtvis för sin klack medan jag satt och skrek ”POJKLAGSFOTBOLL” framför TV:n.

Gårdagkvällens matcher var hyggligt jämna men ändå, i samma stund Zlatan gjorde 1–0 kunde man byta över till ”Här är ditt liv” utan att gå miste om något väsentligt. Eller tycker ni att Malaga hade bra markering när Piqué styrde in tvåan?

FAKTA

...OCH HÄR ÄR LAULS FEM BÄSTA LIGOR

1. Premier League

Ligan som har allt. Dramatiska och jämna matcher, högt tempo, många mål. En tydlig topp, visst, men den består av hela fem lag och lär vara oviss in till slutet.

2. Bundesliga

Klart underskattad. Målrikt så det förslår och visst kan försvaren svaja här också, men matcherna slutar oftare 3–2 än 4–1. Mycket tempostark fotboll.

3. Serie A

Vem fascineras inte av den taktiska fotbollen som är italienarnas signum? Det kan räcka med ett misstag och det avgör hela matchen. Vackert.

4. La Liga

Visst kan det vara läckert att titta på den otroliga offensiva skicklighet som många lag besitter. Men ofta är man mätt och belåten efter en halvlek.

5. Allsvenskan

Kan naturligtvis inte mäta sig i kvalitet. Men snacka om spänning och dramatik. År efter år kämpar fyra till sex lag lag om guldet och lika många riskerar att åka ur. En av Europas jämnaste ligor.