Svenskens succé – släppt in färst mål

Foto: BILDBYRÅN
FOTBOLL

Bayern München och Nice har två av Europas bästa försvar.

Men båda är sämre än turkiska Genclerbirligi.

Mellan stolparna gör Johannes Hopf, 29, stor succé.

– Man måste hitta en bra nivå mellan ödmjukhet och total craziness, säger Hopf.

Efter sju år i Hammarby, 2008-2015, lämnade han för Turkiet och Genclerbirligi. Där har Johannes Hopf gjort succé.

Hans insatser mellan stolparna har väckt intresse, storklubbarna Besiktas och Galatasaray har ögonen på 29-åringen. Han har blivit uttagen i veckans lag i Turkiet flera gånger och i mars 2016 blev han uttagen i landslagstruppen.

”En fantastisk prestation”

Hopf har fortsatt att imponera i Turkiet under hösten. Enligt statistikbyrån Opta har Genclerbirligi släppt in färst mål av lagen i Turkiet (Super Lig) och Europas fem toppligor.

– Det är skitkul, förstås! Det är ett fint kvitto på att laget och jag har gjort en bra säsong hittills. Det har blivit åtta nollor på 14 matcher, vi har släppt in åtta mål totalt. Vi är ett mittenlag, säger Johannes Hopf.

– Det är en sak om ett lag är överlägset i sin liga, men för ett mittenlag är det en fantastisk prestation.

Åtta mål på 14 matcher. Bayern München, som är tvåa i listan, har släppt in nio mål på 14 matcher.

– Vi jobbar hårt över hela planen. Och när bollen väl har kommit igenom försvaret har jag stått i vägen. Av de åtta målen har det varit två straffmål och två självmål. Det är ganska extrem statistik.

Inte hört något från landslaget

Blir du hyllad i Turkiet?

– Jag förstår inte den turkiska pressen, haha. Sedan är jag inte den som aktivt letar upp information. Går det bra är det kul, går det dåligt är det inte kul. Jag har ju märkt sista veckorna att folk har kommit fram och pratat om det.

Har du märkt av intresse från andra klubbar?

– Jag har en agent som alltid har en plan för mig. Så där är jag alltid trygg.

– Det är som det alltid är, jag lägger krut på att spela så bra som det går.

Har du hört något mer från landslaget?

– Nej, det har jag inte gjort.

– Jag har varit med i bruttotruppen, men jag har inte fått något samtal.

”Total craziness”

Är du besviken?

– Det är klart jag vill vara med där. Ser man till hur bra det har gått så…jag har utvecklats mer sedan jag var med i Blågult, jag har spelat bättre sedan dess. Jag har presterat bra, så det är klart att jag är besviken.

Varför går det så bra i Turkiet?

– Det handlar om att fortsätta prestera hela tiden. Det vänder ju snabbt i det här jobbet, gäller att jobba på ödmjukt varje vecka. Man måste hitta en bra nivå mellan ödmjukhet och total craziness. Jag är lugn, men på matcherna är det mycket svarta ögon.

– Jag trivs i miljön här. När jag kom hit förra sommaren var jag inte bra nog. Då fanns två vägar att gå: jobba sönder sig för att bli bra nog – annars ge du upp. Och jag är inte person som ger upp. Det känns tryggt för mig, även när jag går ut på planen borta mot Besiktas. Jag vet vad jag ska göra, och inte göra. Jag är trygg i yrket, jag vet vad jag är bra på. Det är det man kallar rutin, antar jag.

ARTIKELN HANDLAR OM