Thorén: Pia har stjärnor – men har hon ett lag?

Om förslaget kom från spelarna – vad säger det om ledarskapet?

FOTBOLL

Pia Sundhage har en trupp fylld av stjärnor.

Men har hon ett lag?

Har förbundskaptenen verkligen givit sina spelare tillräckligt tydliga ramar och klara roller för hur de ska agera?

Det finns skäl att tvivla, men tid för förbättring.

Det var en rörig tisdag.

Elin Rubensson träffades av en boll i bakhuvudet, fick synrubbningar och tvingades kliva av.

Sen lämnade Pia Sundhage Tele2 Arena för ett akut läkarbesök för smärtorna i käken som plågat henne de senaste dagarna.

Det är ofta så att allt händer på en gång och två månader före VM är det mycket som känns rörigt kring landslaget.

Förlusten mot Schweiz, 1–3, i söndags var droppen på de svagheter som blottats tidigare i vår. Bollar bakom en högt stående backlinje, bolltapp i farliga zoner mot rättvända motståndare, slarv, brist på aggressivitet.

Defensiva brister som hänger ihop med anfallsspelet – och nu krävs en förändring.

De lämnar över ansvaret

Upptaktsträffen för damallsvenskan hade lunchpaus och vi plockade med oss matlådor ut i solskenet på Tele2 Arena för att se vad landslaget hade hittat på.

Vad vi fick se?

Lagdelar som under den korta taktiska träningen hölls kompakta och gummibandsstabila. Landslaget faller efter krisen tillbaka på sitt gamla system, 4-4-2.

Var detta en lösning från Pia Sundhage själv?

Jag tror faktiskt inte det.

Pia Sundhage och Lilie Persson har lämnat mycket av ansvaret till spelarna.

– Det kan inte vara så att vi ledare ska stå och elda på. Mycket i vår process är att spelarna ska vara sina egna coacher, säger assisterande Lilie Persson.

Om förslaget kommer från spelarna, vad säger det då om ledarskapet i landslaget?

Att det är högt i tak och förtroendet för stjärnorna är starkt.

Fine, men det har inte varit tillräckligt hittills.

Med bara två månader kvar till VM är det på sin plats att fråga om Pia Sundhage, som har en förkärlek för det offensiva spelet, givit sina spelare tillräckligt tydliga riktlinjer för hur de ska spela försvarsspel i 4-1-3-2.

Är spelarnas val att luta sig mot 4-4-2 är svaret på föregående fråga nej.

Nu söker spelarna trygghet och de gör det i ett spelsystem som alla är fostrade i. De gör det i en organisation där de vet hur man krymper ytor, förflyttar lagdelar, sätter press och styr motståndarna.

Rörigt, otydligt och utspritt

Det är ett sätt att navigera, att skapa organisation och ordning – faktorer som verkar ha saknats i ett 4-1-3-2 som upplevts som rörigt, otydligt och utspritt.

Pia Sundhage har vunnit OS-guld och är en av världens bästa coacher.

Men frågan är om landslaget nu behöver en ledare som ställer krav, kritiserar utåt och låter spelarna vara sina egna coacher.

Skulle tänka mig att de för stunden in mot mästerskapet hade mått bra av en ledare som med en stabil, men varm, hand pekar ut riktningen och säger ”nu gör vi så här, här är vägen vi ska ta”.

Jag kan ha fel, jag kan mycket väl ha rätt.

Viktig match för psyket

Oavsett vet vi redan i kväll om 4-4-2 ändå är modellen in mot VM.

Det finns förstås en stark mental aspekt på resultat och prestation mot Danmark, ett lag som inte håller den nivå som när laget spelade 1–1 mot Sverige i EM-premiären 2013 men som ändå nyligen slagit Japan.

Nästa gång landslaget samlas är inför avresan till Kanada i slutet av maj.

Då måste tryggheten och tydligheten vara paketerad.

ARTIKELN HANDLAR OM