”Jag pratade med Oksana en halvtimme”

Roland Andersson om Chippens flytt, det nya spelsystemet och sina 40 år inom fotbollen: ”Ingen som upplevt det jag gjort”

FOTO: LASSE ALLARD
FOTBOLL

Senast Roland Andersson var i Albanien bojkottades hans match av svenska journalistkåren. Kvälls­postens Thure Isacsson hade näm­ligen nekats visum efter en kritisk fotbollsartikel (!).

Året var 1980 och Malmö FF ­skulle spela i Cupvinnarcupen mot Partizan Tirana.

–?Det stalinistiska Albanien var ­inget bra sätt att leva, men det var ­intressant att se. Det finns väl ingen i Sverige som har upplevt i närheten av det jag har gjort under mina 40 år i fotbollen, berättar Roland i en stor intervju med Sportbladet.

Foto: FOTO: AFTONBLADET BILD
Oksana och Chippen.

Fotbollsspelare, fotbollstränare, assisterande förbundskapten. Under sina 40 år i fotbollens tjänst har Roland Andersson, 58, precis som han säger; upplevt det mesta.

–?Ibland undrar jag när jag ska ramla ur det här. Från början skulle jag ju sluta när jag la av som aktiv. Men det har rullat på. Och jag måste säga att ”the only thing that still suprises me in football is that people still get suprised”, säger han.

För den äldre fotbollspubliken är Roland Andersson antagligen mest känd för sitt ställningstagande under fotbolls-VM 1978 då han som spelare öppet reflekterade kring militärdiktaturen i arrangörslandet. Bland annat genom att under turneringen besöka ”de galna mödrarnas” demonstrationer i huvudstaden Buenos Aires.

Den yngre publiken, som kanske läst om Andersson på internetbaserade uppslagsverket Wikipedia, har i stället noterat den här informationen:

”Känd för uttalandet: ’om kvinnor vill se fotboll kan de göra det på tv’ som yttrades när saudiska myndigheter meddelande att kvinnor inte skulle tillåtas närvara vid en fotbollsmatch 18 januari 2006 med det svenska fotbollslandslaget”.

Efter det uttalandet har Roland inte dykt upp lika ofta vid landslagets pressträffar.

Blev du bränd?

–?Bränd? Nja, det vet jag inte. Det kommer fram emellanåt när jag träffar er. Det rörde upp mer än jag trodde. Det delade Sverige i två läger.

Du kommer inte till presskonferenserna lika ofta?

–?Inte? Jag kommer när jag blir kallad. Vill ni jag ska komma, så kommer jag. Är det ingen som frågar så kommer jag inte.

Just den här dagen har Sportbladet bett att få prata med Roland. Han kommer – och han stannar och pratar ända tills landslagschefen Lars Richt kliver fram och undrar om Roland ska få en egen bilaga dagen ­efter.

Men så är Roland Andersson en person som gillar att prata. Han är blivit en förtrogen till landslagsstjärnorna som kommer med frågor och ber om råd – ibland till och med från deras flickvänner.

Häng med bara.

Vad var din reaktion när Chippen ringde innan flytten till Saudiarabien (Al Hilal)?

–?Jag var lite förvånad…eller mycket förvånad ska jag säga. Sånt där går i regel inte så snabbt. Men jag hörde på Chippen att det var nära förestående, att han skulle åka och träffa prinsen. Han undrade om ligan och klubben, och det är ju en av de allra mest väl­renomerade klubbar av ­alla där nere. Vi pratade lite om hur det är att ­leva och bo där. Sedan pratade jag med hans flickvän (Oksana) en halvtimme också…(skratt).

”Liv och död-matcher där också”

Vad undrade hon då?

–?Det var lite om speciella saker man kan undra över. Jag försökte komma med praktiska tips. Men det är inte så förtvivlat ­annorlunda. Du var ju med där nere…

Ja, och på fyra dagar såg jag totalt tre kvinnor.

–?Jo, det är annorlunda, men lever man på det här stora västerländska compoundsen märker man inte så mycket av det. Det är fantastiska städer att shoppa och leva i. Väljer du att bo i compoundsen så väljer du det sättet att leva. Där finns allting. ­Sedan ger du dig ut i samhället när du tycker att det passar.

Du som jobbat där nere, vad väntar egent­ligen Chippen?

–?Inställningen härifrån är att man tar allt med en klackspark i Saudiarabien. Men det är ”liv och död”-matcher där också. Det gick inte att komma som tränare och säga att ”vi ska komma trea i år, vi har en långtidsplanering”. Det gällde att få ordning på laget och vinna matcher. Gjorde man inte det var man illa ute som tränare.

–?Det gäller spelarna också. Förväntningar från allmänhet, fans och publik på utländska spelare är stora, de ska göra skillnaden. De ska vara klart bättre än de inhemska. Det är något ”Chippen” kommer att få känna på.

”Intressant sätt att komma vidare”

Det sägs att du kan se hans matcher hemma på TV:n…

–?Jag har Saudi 1 och Saudi 2 (skratt). Plus Dubai Sports Channel. Jag tycker det är ­roligt att följa mina gamla lag där nere.

Hur många kanaler har du?

–?Alla.

Alla?

–?Jag har alla kanaler. Sedan har jag ett par tre videoapparater också. Men jag är jävligt bra på att stänga av. Man måste ju ha ett ­familjeliv också. Sedan plockar jag fram kassetterna när folk är borta.

Hur många timmar i veckan lägger du på fotboll?

–?Jag vågar knappt tänka på det. Men det är många. Det kan ta jättelång tid att titta på matcher och förbereda en teorigenomgång inför Albanien som tar 45 minuter att dra igenom. Sedan ser jag massor med fotboll på plats…inhemsk fotboll och internationell fotboll. Plus när ­sonen spelar i Löddeköpinge så det är oerhört mycket fotboll.

Roland Andersson började jobba med landslaget hösten 2004. 30 år tidigare var han och Lars Lagerbäck två av fem som ­antogs till GIH:s (gymnastik- och lärarhögskolan i Stockholm) fotbollslinje.

–?Från det att vi träffades betraktar jag nog Roland som en av de bästa, ja, kanske den bästa vännen jag har, har Lars Lagerbäck berättat i intervjuer.

Lagerbäck är förbundskaptenen, men Roland är mannen bakom det 3-5-2-system som nu testas.

–?Jag körde det i Malmö FF i början på 90-talet tillsammans med Bob Houghton. Det är ett intressant sätt att spela på för att komma vidare med landslaget, menar han.

Hur mycket fick du tjata på Lagerbäck för att han skulle släppa fyrbackslinjen?

–?Nja, inte så mycket. Vi har pratat om det i många år, att det är något intressant att jobba med. Men vi jobbar med båda sätten, säger Roland Andersson.

Ikväll möts Albanien och Sverige på Qemal Stafastadion i Tirana.

Givetvis har Roland Andersson varit där ­tidigare. Den gången, 1980, under stort ­palaver.

Kvällspostens journalist Thure Isacsson fick ­inget visum eftersom han skrivit en alltför kritisk förhandsartikel inför hemma­mötet två veckor tidigare. De svenska fotbollsjournalisterna slöt upp bakom Isacsson och bojkottade resan.

MFF klarade 0–0 och säkrade avancemanget.

–?Det var en tuff miljö. Det var under Enver Hoxhas tid, när Albanien bara ­hade förbindelser med Kina. De hade brutit med gamla Sovjetunionen. Det var ett slutet samhälle, nästan omöjligt att komma in i. Jag kommer ihåg att vi bodde på ett hotell mitt på torget, hade 4 000-5 000 personer på träningarna, det fanns knappt några bilar…men det är länge­sedan, det har skett en fantastisk förändring.

5 000 pers på er träning?

–?Det var inte ofta utlänningar var där så nyfikenheten var stor. I dag är det annorlunda, planen vi ska spela på ser till exempel fantastisk ut.

”Intressant att se”

Hur påverkade besöket din politiska syn?

–?Jag har alltid tyckt det ­varit intressant att besöka främ­mande länder och nya miljöer. Jag tycker att vi i Sverige ofta ska sätta vår stämpel på andra regioner. Är det ­inte som i Sverige så är allt åt helvete. Men det finns andra sätt att leva som också kan ­vara ganska bra. Därmed inte sagt att stalinistiska Albanien var ett bra sätt att leva. Men det var intressant att se.

–?Man kan inte bara åka ner och finnas nånstans i två dagar och sedan ha en klar uppfattning om ett helt samhällssystem. Det är många gånger det som är problemet när till exempel FN-folk eller politiker åker ut i världen; de bor på Hilton i två dagar och tycker att de kan allting. Men så fungerar det inte.

Det var det du försökte förmedla i Saudiarabien?

–?Ja, egentligen. Det borde alla ha känt till. Det kan inte ha kommit som en överraskning för någon om man är påläst att kvinnor inte är särskilt välkomna och inte ses speciellt ofta på fotbollsmatcher där ­nere. Det är en jävla okunskap om man inte visste det.

FAKTA

Roland Andersson

Född: 28 mars 1950. Nationalitet: Svensk. Position: Assisterande förbunds­kapten. Spelarkrarriär: Kävlinge –1967, Malmö FF 1968–74, Djurgården 1975–76, Malmö FF 1977–83. 19 landskamper, med i VM i Argentina 1978, svensk mästare med MFF fyra gånger, finalist i Europacupen 1979. Tränarkarriär: Malmö FF ungdom 1983–85, Malmö FF 1991–92, 1994, Ittihad 1985–87, 1993, Lunds BK 1988–90, Qatar 1995–97, Young Boys 1997–98, Malmö FF 1998–99, Al Shaab 2002–03, A–landslaget 2004–.

Andersson om...

... vad han läser just nu:

–?Jag är inne i en period med memoarer. Jag läser Marlon Brandos nu eftersom jag är intresserad av människor och människoöden. Men jag har alltid tre fyra böcker på gång samtidigt, en tysk och en engelsk för att hålla liv i språket. Samt Leif GW:s senaste om Palmemordet.

…att skriva sina egna memoarer:

–?Vem fanken skulle läsa mina memoarer? Men visst skulle jag ha ett och annat att berätta efter 40 år inom elitfotbollen. Jag har sett, hört och upplevt det mesta. Finns väl ingen i Sverige som är i närheten av det, men memoarer – nej!

…varför han och Lagerbäck inte utsåg en lagkapten på längre sikt:

–?Det har vi gjort. Som vi ser det spelar Henke vidare till VM 2010. Tittar du på träningarna ser han inte ut vara 37 år precis. Det är en sak jag har lärt mig, att ålder spelar inte så stor roll egentligen. Det var ett beslut vi tog, att han skulle vara den bästa i detta läget.