Bank: En svensk VM-dröm bygger på Henke

FOTBOLL

GÖTEBORG

Från gud i Glasgow till bänken i Barcelona.

Och, ja.

Henke blev visst gud där också.

Jag antar att det är exakt den sortens mentalitet man vill bygga en VM-trupp på.

Stormen rev ett öppet hav på allra bästa gotländska, men annars var det så lugnt och fint och ointressant att man kunde somnat. Lars Lagerbäck malde uppspel och bollvård med backlinjen, Ronald Andersson malde avslut med mittfältare och anfallare.

Det var en publikfri dag för landslaget. Som tur var hade man beordrat ut en elitstyrka av vakter som kunde ta hand om de småkillar som klättrat uppför murar för att få en skymt av sina idoler. Jag är inte säker, men jag tror att ungarna fördes till något slags läger där de ska förhöras. Eventuellt var de utsända av Paraguay.

En tiopoängare

Då var det roligare att läsa El Mundo Deportivo.

Julio Salinas skriver att Henrik Larsson är en tiopoängare.

Spansk sportpress är som den är, hopplöst lokalpatriotisk. Men de kan sina spelare, och Julio Salinas - den gamle Barça-basken - känner igen en klassanfallare när han ser en.

Lars Lagerbäck brukar anlägga ett lätt sakralt tonfall när han pratar om Henke. Han kallar honom "perfekt". I ett avseende är han det.

Det finns ganska många spelare i världen som skulle kunna avgöra en Champions League-final eller göra tio mål i La Liga. Säkert femtio, kanske fler. Det är inte där prestationen ligger.

Henrik Larsson kom till Barcelona som 32-åring, han hade varit en oantastlig megastjärna i Celtic. Plötsligt fick han sätta sig på en bänk, vänta på sin chans, och till på köpet gick ett korsband sönder.

Där finns prestationen, i en kombination av kvalité och skånsk tjurighet och en fläckfri professionalism. Den svenska framtidsdrömmen, som bland annat handlar om VM, bygger på en bild av ett landslag som klarar att kombinera ödmjuk lojalitet med spetsig individualism.

Henke är allt det där, i ett paket.

Vem kan gnällla?

Han var inte Barças bäste spelare i år, självfallet inte, men han var den som löste sin uppgift bäst. Efter att ha varit given från start i varje match i sju år gick han i rollen som ersättare, och blev bäst i världen på det. Champions League-finalen visade varför; där en vanlig spelare behöver tio-femton minuter på sig för att komma in i en match, förstå rytmen, hitta rätt touch, så behöver Henrik Larsson tio sekunder.

Jag förstår att Barça saknar honom, och jag förstår hur oerhört viktig Henrik Larsson är för det här svenska lagets VM-chanser.

Vilken bänkspelare kan med att gnälla när Henrik Larsson finns i truppen?

Nu läser jag att Arnor Gudjohnsen säger att hans grabb Eidur kan tänka sig att gå till Barcelona. Är de ute efter näste Henrik finns det förstås ingen bättre. Arnors grabb är spelintelligent, lojal, fysisk, och skulle älska att spela med Eto"o.

Tog sista chansen

När Henke gick till Barcelona tog han sin sista chans att spela på den riktigt stora scenen. Jag tänkte på det i går, när landslagets lagkapten pratade om VM.

Olof Mellberg har spelat åtta säsonger ute i Europa nu. Han hade kunnat hamna i Inter, som jagade honom, men i stället satt han i går och log genom det som Villa-supportrarna röstat fram till "årets bästa skägg" (jag lovar, jag har läst det själv).

Svenskt skyddshelgon

Aston Villa. Ett bra liv, en bra liga, men också ett mediokert lag med en klubbledning som aldrig riktigt satsat.

Olof Mellberg har kontrakt till 2008, men ett bra VM skulle öppna vägarna till en större klubb och jag hade gärna velat se hur bra han kunnat bli i ett riktigt topplag. I går fick han en fråga om det inte var skönt att slippa de höga förväntningarna som de engelska landslagsspelarna bär på.

- Nej, sa Olof. England har stora förväntningar på sig för att de har stora spelare. Och man vill vara en stor spelare i ett stort lag.

Jag tror fortfarande att Mellberg skulle kunna bli en sådan spelare.

Inte en gud, som Henrik Larsson, men en stor spelare.

I går skrev vi om att Brasiliens förbundskapten Carlos Alberto Parreira har en statyett av skyddshelgonet

S:t Antonius i fickan under matcherna.

Enligt säker källa har Lars Lagerbäck en annan statyett i fickan i dag. Den föreställer högerbackarnas skyddshelgon. S:t Antonelius.

Simon Bank