Mexiko måste slå ett spöke

Foto: Foto: BILDBYRÅN
Maxi Rodriguez skickar iväg ett volleyskott och vinner matchen åt Argentina. Året är 2006 och det är fjärde gången på raken som Mexiko åker ut i åttondelsfinalen i ett VM. I kväll har man chansen till revansch.
FOTBOLL

JOHANNESBURG. De har dömts bort, åkt ut på straffar, fallit mot en arvfiende, tappat en ledning och förlorat på ett drömmål.

Bara två lag har spelat åttondelsfinal i fyra VM i rad.

Bara ett av dem har åkt ut varenda gång.

Mexiko måste slå ett spöke för att vinna mot Argentina ikväll.

1994, VM i USA.

Åttondelsmotståndare: Bulgarien.

Resultat: 1–1, Mexiko utslaget på straffar.

El Tri var tillbaka i VM, och bara det var laddat. En skandal i U20-VM – där Mexiko spelat med fyra överåriga spelare – hade lett till att Fifa stängt av dem från VM i Italien 1990. Den gången gick platsen, passande nog, till USA, som skulle arrangera VM fyra år senare.

En komplott? Ett hänsynstagande?

Nja, det betydde hur som helst att de 70 000 Mexiko-fans som tagit sig ut till New Jersey för att se El Tri spela åttondelsfinal var ännu mer framgångssugna än vanligt.

De ville ha revansch.

Mexiko hade kämpat sig igenom VM-historiens jämnaste grupp (Mexiko, Irland, Italien och Norge hade alla fyra poäng), kris-presidenten Carlos Salinas de Gortari hade försökt rida på vågen för att dra in populistpoäng, och matchen hade till slut ordnat sig rätt bra.

Hristo Stoitjkov hade i och för sig dunkat upp ett skott i nättaket efter sex minuter, men Alberto Garcia Aspe kvitterade på straff direkt, och halvbrasilianske anfallaren Zague hade lekstuga med bulgarbacken Kremenliev.

Kremenliev fick gult kort efter tolv minuter, ordnade en straff efter fjorton och åkte ut direkt i andra halvlek.

En darrig, syriansk domare, viftade med korten, varnade tio och visade ut två, och när matchen gick till förlängning spelade Bulgarien för att nå straffläggning.

Dimitar Penev bytte in två fräscha straffskyttar mot slutet, medan Mexikos förbundskapten Mejia valde att låta sina startspelare kämpa vidare i 120 minuter i värmen, med en man utvisad.

Garcia Aspe drog den första högt över, Bernal orkade knappt fram med den andra, och Jorge Rodriguez tredje stannade på en superräddning från målvakten Bobi Mikhailov. Tre raka missar. Bulgariens första mål kom från Guentsjev, en av de pigga avbytarna som Penev bytt in.

– Jag behövde inte göra några byten, försvarade sig Mejia.

Presidenten höll inte med.

– Om vi förstärkt anfallet när Luis Garcia blev utvisad så hade vi kanske haft en bättre chans, dundrade han.

Inom ett år hade Mexiko störtdykt ner i en ekonomisk kris som tvingade landet till lån på över 400 miljarder kronor.

Miguel Mejía Barón? Han fick sparken efter att landslaget åkt ur Copa America i kvartsfinalen. De förlorade mot USA, efter att ha missat två av sina första tre straffar.

Mejía utnyttjade alla sina tre byten.

1998, VM i Frankrike.

Åttondelsmotståndare: Tyskland.

Resultat: 1–2, Mexiko utslaget.

Häromdagen gick gamle förbundskaptenen Manuel Lapuente ut och spådde Mexikos insats i årets VM:

– Vi kan vinna, sa han.

Den sortens optimism ligger för Lapuente. Han kände på precis samma sätt när han tog med sig El Tri till Frankrike för tolv år sedan.

– Vi åkte dit med stor passion och entusiasm. Jag trodde att vi skulle gå till final, och vinna den. Inför den fjärde matchen, den mot Tyskland, så kände jag förstås ännu mer att om vi vann så skulle vi gå till final.

Luis Hernández, måltjuven med det långa, blonda håret, högg direkt efter paus, mot ett virrigt tyskt försvar.

Mexiko spelade snabb, bra fotboll, och ledde med 1–0. Lapuenta var nöjd med sitt 4–3–3, allt gick enligt planen.

Kanske gick det till och med för bra. I alla tre gruppmatcherna hade Mexiko legat under, för att sedan koppla på anfallsmotorn på max och välla fram.

De gick från 0–1 till 3–1 mot Sydkorea, från 0–2 till 2–2 mot Belgien, från 0–2 till 2–2 mot Holland. Totalt hade de förlorat sina förstahalvlekar med 4–0 och vunnit sina andrahalvlekar med 7–0.

Efter matchen mot Holland fick Lapuente ett telefonsamtal.

– Att vilja är att kunna. Ni ville, ni kunde och nu har visat inte bara en enorm fysisk kapacitet som idrottsmän och som tränare, utan dessutom en extraordinär karaktär som är ett föredöme för alla mexikaner.

Sedan skickade president Zedillo över luren till sin hustru Nilda.

– Krama dina spelare från alla oss mexikaner. Vi är väldigt lyckliga.

VM 1998 säger ganska mycket om Mexikos landslag. De blandade, som de ofta gör, unga talanger med väldigt gamla spelare. De spelade turneringens kanske bästa offensiva fotboll i gruppspelet. Och de fick svårt när de skulle tänka på annat.

Plötsligt skulle de ju försvara en ledning. Mot Tyskland, laget som slog dem på straffar i hemma-VM 1986.

I 32-gradig hetta ökade tyskarna trycket mot slutet. Med en kvart kvar slet sig Klinsmann loss och kvitterade, i slutminuterna gick Bierhoff upp och kraftnickade in segermålet.

– De var ett magnifikt lag, ett oerhört bra lag, sa tyskkaptenen Berti Vogts.

Nyligen fick Lapuente chansen att ändra sin egen analys, men det ville han inte.

– Jag tror fortfarande att vi hade haft en bra chans att bli världsmästare, om vi bara slagit Tyskland.

2002, VM i Sykdorea/Japan.

Åttondelsmotståndare: USA.

Resultat: 0–2, Mexiko utslaget.

De hade haft sina politiska gräl, sina fotbollsmässigt ansträngda relationer, sina ekonomiska samarbeten.

Men USA och Mexiko hade aldrig mötts i ett VM.

När de väl gjorde det tittade två länder på. Före matchen hade till och med president Bush ringt till USA:s spelare för att önska lycka till.

– En massa människor som inte kan nåt om soccer, som jag, är helt upphetsade och håller på er, förklarade han.

– Vi tänkte, typ, ”vilken president”, erkände en 20-årig Landon Donovan.

Om förlusterna 1994 och 1998 hade visat på bristerna ”dåliga straffskyttar” och ”sämre på att försvara” så avslöjade den här två andra mexikanska slutspelsbrister: De saknade lite tur. Och de var lite naiva.

Brian McBride skickade in 1–0 på USA:s första riktiga anfall, och USA försvarade sig igenom hela matchen fram tills Donovan avgjorde med en nick.

Mexiko hade bollen, men var frustrerade när de inte fick spela.

– De ville inte spela. De lät oss inte spela. Kroatien och Italien kom ut och bjöd upp, de här ville bara undvika att förlora, suckade dåvarande/nuvarande förbundskaptenen Aguirre.

Dessutom missade domaren en solklar handsstraff när John O’Brien boxade bollen i eget straffområde. Mexiko hade ett bra lag, med Borghetti och Hernández, med Rafa Marquez och Cuahtemoc Blanco. Men de hade otur och var naiva.

Och de hade åkt ut igen.

2006, VM i Tyskland.

Åttondelsmotståndare: Argentina.

Resultat: 1–1, 1–2 efter förlängning. Mexiko utslaget.

På den sista presskonferensen inför dagens match i Sydafrika skällde Diego Maradona åt två håll.

Dels skällde han ut de argentinska journalisterna, dels skickade han en passning till Ricardo Lavolpe, argentinaren som tränade Mexiko i förra VM.

I dagarna gick Lavolpe ut och sa att han håller på Mexiko ikväll, vilket fick Diego att kalla honom ”förrädare”.

– Han ska ha respekt för ett land som gett honom jobb så länge, men det betyder inte att han ska förråda sid moderland, förklarade Maradona.

För fyra år sen var Lavolpe oerhört nära att ge det där moderlandet en riktig kniv i hjärtat. Mexiko och Argentina bytte tidiga mål, och sedan var det mestadels Mexikos match. 1–1, förlängning, en sensation på gång. Då plockar Maxi Rodríguez ner en boll på bröstet och skickar in VM:s vackraste mål på volley.

Argentinaren Lavolpe grät nästan när han skulle försöka coacha liv i sitt Mexiko. Efter VM slutade han, utan att ens lämna in en efteranalys av VM-insatsen.

Han orkade helt enkelt inte.

Mexiko har åkt ur åttondelar på straffar, på nickmål, på domarmisstag och på ett osannolikt drömmål.

Ikväll ska de försöka ta sig förbi en åttondel en gång till.

Det är femte försöket för Mexiko, det andra för förbundskaptenen Javier Aguirre.

– Ingen satsar sin sista slant på oss, säger han. Experterna säger att vi redan är döda och begravda. Men vi får väl se.

För fyra år sen var Lavolpe oerhört nära att ge det där moderlandet en riktig kniv i hjärtat. Mexiko och Argentina bytte tidiga mål, och sedan var det mestadels Mexikos match. Då plockar Maxi Rodríguez ner en boll på bröstet och skickar in VM:s vackraste mål på volley.