Visionen: bli bra i Norden

Hammarbys vd Henrik Appelqvist om klubbens framtid

FOTBOLL

HOTELL CLARION, SKANSTULL, SÖDERMALM

– Vi vill tvätta bort stämpeln av Hammarby som en liten kvartersklubb med kontoret på fickan och redovisningen i plastpåse. Vi ska uppfattas som den professionella storklubb vi egentligen är.

Det säger HENRIK APPELQVIST, vd i Hammarby Fotboll – föreningen som håller på att göra upp med sitt förflutna.

Foto: JONAS BILBERG
VÄRVAR SPELARPROFILER Hammarby har infört en fast spelmodell och utgår från den när de värvar spelare. Dede, Karl-Oskar Fjörtoft och Kennedy Bakircioglü var tre profiler på Söderstadion i fjol. I år är bara Fjörtoft kvar.

Framför allt är det tre stämplar vd:n Henrik Appelqvist och föreningsordföranden Rikard Tallén (med flera inom Hammarby) arbetat med att tvätta bort:

att Hammarby är en kvarterssklubb bestående av ett gäng glada gamänger

som inte kan sköta sin ekonomin

och som alltid förlorar.

När vi skriver februari 2004 råder ingen tvekan om att Hammarby har hittat ett bra rengöringsmedel.

Arbetet som på allvar påbörjades 2001 har resulterat i en framgångsrikt bolagiserad elitverksamhet, betalda skulder och målsättningen att etablera sig i allsvenskan har bytts mot en realistisk vision om att bli ”en av Nordens ledande klubbar med återkommande spel i Europa”.

Kanske är det i linje med föreningens nya image som vd:n Henrik Appelqvist bestämmer att denna lunchintervju ska göras på nybyggda, hypermoderna och futuristiska Hotell Clarion där en tallrik kåldolmar med potatis kostar 205 spänn.

Inget fel i det men det kan nämnas att Djurgårdens Bosse Lundquist föreslog egna kontoret och AIK:s Sanny Åslund tyckte restaurang Råsunda passade utmärkt.

Vill ses som en storklubb

Hur som helst; tillbaka till stämpeltvätten.

– Det har snackats om att Hammarby har kontoret på fickan och redovisningen i plastpåse. Sådana uppfattningar vill vi tvätta bort, säger Henrik Appelqvist bestämt.

– Vi vill ta det ansvar som ställs på en idrottsklubb och på ett otvivelaktigt sätt följa våra skyldigheter gentemot stat och kommun. Att vara en god samhällsmedborgare, för oss är det mycket viktigt.

– Tidigare har Hammarby inte upplevts som den professionella storklubb vi egentligen är utan som en charmig liten söderkisklubb. Men vi är ingen liten klubb. Vi har fler medlemmar än många andra allsvenska föreningar.

De här bitarna är ju en del av Hammarbys identitet. Har ni mött något motstånd från fansen?

– Nej. Och vi ska inte glömma vår historia. Den har tagit oss dit vi är i dag. Vi är stolta över att vara den klubb i Europa som kanske är mest förknippade med en stadsdel. Men vi kan inte leva i det förgångna. Tiderna förändras och Hammarby måste också gå vidare.

Har ni någon slogan som kan sammanfatta Hammarby av i dag?

– Vi jobbade ett tag med ”Fotboll är stort” men den används inte längre. Personligen gillar jag titeln på officiella EM-låten 1992, ”So much more than a game”. Det är ju det det handlar om, fotboll är så mycket mer än själva spelet.

Omvandlingen av Hammarby har inte bara inneburit stora förändringar i organisationen. Även på fotbollsplanen blåser nya vindar.

Eller rättare sagt; nygamla vindar.

Vanligtvis brukar ett SM-guld ses som en bekräftelse på att man är på rätt väg. Hammarby såg sitt guld 2001 – det första i föreningens 104-åriga historia – som att saker och ting höll på att gå åt helvete.

– Vi kunde inte förknippas med det lag som vann 2001. Ingen som helst kritik mot Sören Cratz, han gjorde ett fantastiskt jobb med det material som fanns. Men det var tydligt att det tidigare slarvats med vår profil på spelet, vår idé om hur Hammarby ska spela.

Billy Ohlsson väckte viktig fråga

Frågan väcktes första gången på ett stormigt årsmöte av gamle anfallsprofilen Billy Ohlsson. ”Vad står Hammarby för? Hur vill Hammarby spela fotboll?” undrade Ohlsson.

Utspelet fick konsekvenser. Guldtränaren Sören Cratz fick lämna, medhjälparen Thomas Dennerby likaså. Från 2001 års startelva finns i dag bara Suleyman Sleyman, Mikael Hellström, Johan Andersson och Mikael Andersson kvar.

Ett koppel nya spelare har värvats och tränaren heter numera Anders Linderoth.

Henrik Appelqvist förklarar tankarna bakom förändringen:

– Efter det där årsmötet började vi sätta våra tankar på pränt. Vi vill ju spela en fotboll som många förknippar Hammarby med.

– Hammarby ska spela attraktiv fotboll, en anfallsinriktad fotboll, en teknisk fotboll, gärna med en klackspark.

– Detta är inte bara vår grundläggande filosofi, det är vår värdegrund! De värderingar våra medlemmar och fans står för.

Men Hammarby ska inte vinna?

– Jo! Det är också något vi vill tvätta bort. Vi vill inte ses som den ständiga losern. Det stadiet har vi lämnat. Internt har vi pratat om att försöka vara den ständiga underdogen. Ha en prägel av att alltid vara en underdog men ändå en toppklubb.

Varför inte den ständiga vinnaren?

– Underdog passar bättre med vår historia.

Skapandet av ett helt nytt lag har inneburit ett ordentligt värvningsarbete. Hammarby har visat fingertoppskänsla med spelare som Karl-Oskar Fjörtoft, Mikkel Jensen, Max von Schlebrügge och Alexander Östlund.

Enligt Appelqvist är hemligheten ett väl fungerande nätverk runt om i Sverige och Europa.

– Ett agentnätverk samt ett antal Hammarby-hjärtan som finns lite varstans. Det är inte organiserat i dagsläget men vi ser över det. Det handlar om att på ett bättre sätt identifiera och samordna scoutningverksamheten. Det vore bra om vi till exempel hade en bestämd grupp personer med regelbundna möten.

Hur går det då till, rent konkret, när Hammarby värvar? Appelqvist tar värvningen av Mikkel Jensen som exempel.

– Först hade vi en diskussion i Hammarby om hur spelaren skulle se ut och vilka egenskaper vi sökte. Vi gick ut med informationen i nätverket och sedan dök Mikkel Jensens namn upp. Han åkte med till träningslägret på Malta och Anders (Linderoth) såg att han hade de parametrar vi sökte. Vi hade alltså inte direkt scoutat Mikkel, vi hade scoutat profilen.

Precis som Djurgården, och sedan några månader AIK, har Hammarby infört en fast spelmodell. I Bajens fall är det dock 4–4–2 och inte 4–3–3. Bakom varje värvning finns en tydlig tanke om exakt vilken roll spelaren ska ha.

– Så jobbar nog de flesta allsvenska klubbar av i dag, säger Appelqvist.

Vad har ni för lönetak?

– Vi sätter våra ramar efter helheten, inte efter individen. Vår policy är att det måste finnas spridningar men de kan inte vara helt orimliga bland en grupp fotbollsspelare. Lika omöjligt är att alla skulle tjäna lika.

– Jag nämner inga belopp. Det finns kanske någon som tror han är bäst betald i Hammarby men som skulle upptäcka att han inte är det (skratt).

Henrik Appelqvist, 33, tillträdde som vd i februari 2002 när Hammarbys elitverksamhet bolagiserades i samband med att Anschutz Entertainment Group (AEG) köpte in sig i klubben.

Måste visa plusresultat nästa år

Appelqvist hämtades närmast från ABN AMRO Bank där han var export- och projektfinansierare. Han är utbildad civilekonom och har ett förflutet som målvakt i Hammarbys ungdoms- och reservlag.

Inte konstigt att Appelqvist ser att hålla nollan som årets viktigaste uppgift.

– I år landar vi troligtvis runt en miljon kronor minus. Det är ett absolut måste att vi visar svarta siffror till nästa år.

Hur fixar ni det?

– Vi kommer att öka kapaciteten på Söderstadion med 5 200 åskådare. Vi har höjt biljettpriserna något. Och vi jobbar benhårt med våra samarbetsavtal.

Dessutom finns ytterligare pengar att kalla på från AEG om det skulle behövas, ungefär sex miljoner kronor.

– Det är skönt att ha som en liten kudde om något oförutsett skulle inträffa.

Någon panik är det dock inte fråga om, i första hand hoppas Appelqvist att konjunkturen vänder och sponsorintäkterna ökar.

– Konjunkturen i Sverige i allmänhet och Stockholm i synnerhet har varit inne i en väldigt tung period. Företag har dragit ner på sina företags- och marknadsföringsbudgetar dramatiskt senaste åren. Nu börjar vi skönja ett ljus i tunneln. Om bara hjulen börjar snurra lite snabbare i USA kan Europa och Sverige haka på.

Precis som i Djurgården och många andra allsvenska klubbar ser Appelqvist arenafrågan som en mycket viktig del i att utveckla svensk fotboll.

– Det finns klara möjligheter för Hammarby att växa. Speciellt genom evenemang i samband med matcher.

Blir det nån ny arena då?

– Det är inga definitiva beslut tagna men i dagsläget är jag optimistisk. Och jag tror absolut den hamnar i Globenområdet.

(Detta uttalande i denna infekterade fråga ska ses mot bakgrunden att Henrik Appelqvist profilerat sig som klubbledaren som aldrig säger mer än absolut nödvändigt. En tidning kallade honom för en tid sedan Henrik ”Inga kommentarer” Appelqvist).

När det gäller ungdomsverksamheten är den separerad på grund av bolagiseringen. Pojkar sex till 16 år spelar i Hammarby IF FF medan elitverksamheten (juniorer och A-lag) tillhör Hammarby Fotboll AB. Henrik Appelqvist är nöjd med uppdelningen som burit en del frukt. Dags dato spelar/tränar sju egna produkter med A-laget.

Ledord: Individen i centrum

– Vi ska få fram någon eller några varje eller vartannat år, det är målsättningen. Ledordet är ”individen i centrum”. Lagframgångar för fotbollsföreningar i åldern sex till 16 år är av mindre betydelse. Det är individerna som ska utvecklas och fostras på och utanför plan. Och förhoppningsvis leder det till att en och annan hittar in i startelvan på Söderstadion.

Hammarby har precis som Djurgården och AIK en sammarbetsklubb (Hammarby Talangfotbollförening i division tre). Henrik Appelqvist ser en framtid där storklubbarna satsar mer på samarbeten än egen talangutveckling.

– Ett sånt resonemang kan komma till fotbollen. Om det aldrig ger några resultat, om det inte kommer upp några spelare, varför ska vi då hålla på och lägga pengar på juniorerna? Om inte spetsen blir nån riktig spets, då är det bättre att satsa på bredden där vi har andra ideal – att fostra och utveckla. Då får vi skapa spetsen på annat sätt. Men det här är inget Hammarby strävar efter utan ett möjligt framtidsscenario, poängterar Henrik Appelqvist.

TRE FRÅGOR TILL HIF:S ORDFÖRANDE

HAMMARBYS RESULTAT 2001–2003

Stockholms tre stora fotbollsklubbar är välbevakade när det gäller nyförvärv, spelsystem och skador. Men vad händer egentligen utanför fotbollsplanen? Hur ser föreningarnas filosofi ut? Vilka är deras långsiktiga målsättningar? Sportbladets ROBERT LAUL har träffat Stockholms tre starka män för personliga samtal om var föreningarna befinner sig i dag och vart de är på väg. Del två – Hammarby Fotbolls vd Henrik Appelqvist.