Lukic: Jag har gjort ett kanonjobb för Örgryte

FOTBOLL

Han har ett kaotiskt dygn bakom sig.

Sent i söndags kväll fick Zoran Lukic lämna jobbet som Örgrytes tränare.

Sportbladet träffade honom i går eftermiddag på ett hotell i centrala Göteborg.

Ångrar ingenting.

Hur har första arbetslösa dagen varit?

– Den har varit väldigt turbulent. Tidningar, radio och tv ringer hela tiden. Man känner sig nästan som värsta stjärnan, haha. Men också supportrar och gamla vänner har hört av sig och sagt att de stöttar mig. De beundrar att jag vågade ställa styrelsen mot väggen.

Hur gick det till?

– Jag ville ställa frågan på sin spets och ha ett besked före onsdagens årsmöte, ”tror ni på vår idé eller inte?”. Jag begärde ett rakt svar och inga mellanting. Och då kom vi fram till att det bästa vi kan göra är att gå skilda vägar.

Klubben blev garanterade 30 miljoner kronor i nya sponsorpengar förra veckan. Kan det ha bidragit till att du fick gå? Att klubben plötsligt hade råd att byta tränare?

– Nej, det tror jag inte. Det enda som påverkat är att jag ville ha ett rakt svar och det fick jag.

”Trott på upplägget”

Hur mår du nu?

– Jag mår bra. Jag är inte typen som tappar självförtroendet i första taget. Nu ska jag sätta mig ner och skriva ner mina upplevelser. Det är viktigt att gå igenom och analysera allt. Men jag har gjort ett kanonjobb för Öis.

Vad är det då som har gått snett?

– Framför allt är det skador som ställt till det. Vi har givetvis saknat nyckelspelare som Ailton Almeida och Johan Anegrund. Med Ailton i laget har vi ett anfall av mycket hög klass. Utan honom tar vi inte lika många poäng. Så är det bara. Men att vi inte vunnit en enda match av nio är förstås en enorm besvikelse och den avgörande faktorn till att klubben behöver en förändring.

– Ändå har jag hela tiden trott på upplägget och jag var medveten om att en svacka skulle komma. Vi har många unga killar som kommer att utvecklas mycket framöver. Det är klart att jag helst hade velat slutföra mitt arbete och jag har hela tiden känt spelarnas förtroende.

Du fick lämna Djurgården och nu blev det samma sak i Öis. Är du självkritisk?

– Det är ju så i den här branschen. Det kan svänga fort och vissa saker går inte att påverka. Ibland har jag kanske lite övertro på det jag gör, även om jag tycker att jag gör rätt.

Vad kunde du gjort annorlunda?

– Jag har funderat mycket på det den senaste tiden utan att komma fram till något.

Är du besviken på klubben?

– Nej, det kan jag inte vara. Jag har förståelse för beslutet, även om jag tror att vi kanske hade lyckats på sikt med mig som tränare.

Största skillnaden mellan Djurgården och Öis?

– Det ekonomiska så klart. Man har också en större tro på det man gör i Djurgården och tålamodet är längre. Men det har varit lärorikt att jobba i en förening med små resurser och jag har trivts väldigt bra.

– Och Göteborg som stad har varit över förväntan. Jag kommer att bo kvar ett tag och jag kanske behåller lägenheten här även när jag flyttat tillbaka till Stockholm.

Ailton bästa minnet

Bästa Öis-minnet?

– Ailtons fantastiska utveckling, men också de andra unga spelarnas framsteg. Som Jukka Sauso, Ola Toivonen och Boyd Mwila. Plus att vi hängde kvar förra året trots att alla experter dömde ut oss.

Vad ska du göra nu?

– Först och främst ska jag stänga av telefonen. Jag tar ledigt ett tag och bara kopplar av. Umgås med vänner och familj. Sedan blir det Tyskland och VM.

– Jag har biljetter till alla Sveriges matcher. Det ska bli kul.

Markus Eriksson

ARTIKELN HANDLAR OM