Alexandersson hyllades av alla

Foto: SCANPIX
Hyllningarna till Niclas Alexandersson ville aldrig ta slut.
FOTBOLL

GÖTEBORG. En assist, ett mål i krysset – en fixad straff och delaktighet i 3–1-målet när IFK Göteborg körde över Djurgården.

En tårögd Niclas Alexandersson fick en magnifik avslutning inför hemmapubliken på Ullevi.

– Jag blev nästan generad av att höra dem sjunga mitt namn hela tiden. Jag är oerhört tacksam, säger 36- åringen.

Det blev ett mäktigt farväl för en av IFK Göteborgs bästa spelare genom tiderna. Under större delen av de 90 minuterna ekade Niclas Alexanderssons namn över Ullevi. Och huvudpersonen själv gjorde ingen besviken, förutom Djurgården.

Redan efter tio minuter slog han en hörna som Pontus Wernbloom tryckte in bakom Dif-målvakten Oskar Wahlström.

Kämpade för att stanna på plan

Tio minuter senare skruvade ”Alex” in ­2–0­ i krysset med vänstern från nära håll.

– Jag brukar inte bry mig om mina mål, men det är klart att detta var något extra.

Kort därpå stukade han foten i en krock med Quirino och det såg ut att bli ett trist slut på avskedsföreställningen.

Men efter flera minuters behandling kunde Niclas Alexandersson spela vidare.

– Men om det inte varit just den här matchen kanske jag hade lämnat planen för gott när jag fick den där smällen. Det gjorde rejält ont och med foten hårt tejpad tänkte jag hela tiden ”fem minuter till”.

Strax före paus ordnade mittfält­aren en straff som Mattias Bjärsmyr brände. När den 109-faldige ­

a-landslagsmannen i 85:e minuten byttes ut hade han dessutom legat bakom Tobias Hyséns 3–1-mål med en elegant framspelning till Adam Johansson i förstaläget.

Stående ovationer

Nummer tio fick stående ovationer och drygt 8 000 personer sjöng ”Vi älskar Alex” när han linkade av Ullevis gräsmatta för sista gången.

– Jag blev nästan generad av att höra dem sjunga mitt namn hela tiden. Man tycker knappt att man är värd det. Jag är rörd och oerhört tacksam.

Efter avtackningen med blommor, ­presenter och ärevarv väntar nu en sista träningsvecka inför elitkarriärens allra sista­ match. På söndag möter IFK Göteborg Helsingborg på Olympia. Men frågan är om Niclas Alexandersson kan medverka.

– Vi får se hur foten känns. Det blir en kamp mot klockan, men jag hoppas verkligen att jag kan spela.

FAKTA

Alexandessons bästa blåvita minnen

”SM-guldet i fjol. Det slår det mesta. Det var så oväntat och vi hade inte vunnit på elva år. Hyllningarna efteråt var fantastiska.”

”Mitt första SM-guld (1996). Jag hade inte hunnit få lika mycket feeling för klubben som jag har nu, men det var ändå stort.”

”Champions League-matcherna (1996). Jag kommer aldrig att glömma när jag avgjorde mot Milan på hemmaplan med 2–1.”