IFK-spelarna höll helt enkelt inte

FOTBOLL

VILA DO CONDO. Det fanns en matchplan och ett starkt hopp från start.

Det slutade med stor besvikelse – och en tung insikt.

IFK Göteborg är inte bättre än så här just nu.

Det var på många sätt en alldeles utmärkt augustidag på den portugisiska västkusten. De uppfriskande Atlantvågarna svalkade sommarsvettiga kroppar, IFK Göteborgs finaste sponsorer och klubbdirektören Martin Kurzwelly bjöds på middag och vackra ord hos Vila do Condos kvinnliga borgmästare.

Vi skojade vi om att stryka medhårs för att sedan slå hårt på kvällen.

Men smällen kom aldrig.

IFK Göteborg hade chansen. Rio Ave spelade visserligen ytterst kontrollerat och påpassligt i sin defensiv samtidigt som de var skickliga på att hålla i boll, men ytorna fanns där.

Om ändå IFK Göteborg kunde tagit vara på dem.

När Jakob Johansson vinklade ut en bredsida rätt i gapet på en rättvänd Rio-spelare i den 25:e minuten var det bara en i raden svaga passningar och när Robin Söder satte fart i en lzöpning en halvtimme senare och fick bollen för långt i från sig var det bara en av flera mottagningar som saknade mjukhet.

Det gick för långsamt, det var spel utan rörelse. Det var för kantigt, utan finess och fokus.

Det går att hoppas, men det går aldrig att slentrianmässigt jogga sig till ett avancemang i Europacupspel.

Adam Johansson fick bästa chansen

Mikael Stahres ambition med att låta May Mahlangu överraska i en fri roll från högerkanten föll aldrig väl ut. Det hade krävts en ytterback som tog löpningarna och fyllde på i ytorna utanför, det gjorde inte Adam Johansson.

På vänsterkanten gjorde Sam Larsson det Sam Larsson är bra på, men var ändå inte exeptionell utan fastnade på försvarsspelare och blev av med boll.

I matchplanen fanns två forceringsförsök – i mitt tycke och smak kom båda aningen försent.

Under den första fasen – då laget skulle överbelasta centralt och gå på kanterna – fick Adam Johansson IFK:s bästa chans i matchen efter en fin passning av Daniel Sobralense. Möjligheten slarvade dock Adam Johansson bort.

Portugisiskt cupmonster

Det var också från kanten som Sam Larssons flacka inlägg kom. En tå från Lasse Vibe hade räckt för att ge IFK Göteborg förlängning.

Den andra forceringsfasen inleddes tre minuter före full tid. Trebackslinje och mittbacken Kjetil Waehler på topp. Visst, ett bra försök men då måste bollarna lyftas in och det skedde inte.

Ska vi vara krassa höll IFK Göteborgs spelare helt enkelt inte den nivå som krävs för att slå hål på ett portugisiskt cupmonster.

Nu väntar en gråare vardag med allsvensk tredjeplatsjakt och sökandet efter en forward som kan göra skillnad.

ARTIKELN HANDLAR OM