”Det illegala måste stoppas – det sker snart en katastrof”

Robert Laul granskar bengalerna i svensk fotboll

1 av 5
När Malmö FF avancerade till Champions league-gruppspelet höll de egna fansens eldar på att orsaka problem för de himmelsblå. Anfallaren Markus Rosenberg gick själv fram och pratade med klacken.
FOTBOLL

Först ploppet, följt av pysandet, sedan den rödfärgade elden.

Signalen för fotboll och läktarkultur menar vissa – för astmatikerna en signal att gå hem.

Allt medan polis ställer sig på tå och klubbledare börjar räkna böter.

Runt bengaler och pyroteknik pågår svensk fotbolls oändliga historia och eviga strid.

Sportbladets Robert Laul har följt röksignalerna från den första bengalen på svensk mark till dagens polariserade debatt.

Robert Laul.

Stockholm brann redan 1992.

Djurgården mötte Häcken i allsvenskt kval och i boken ”Vad för jävla pack är ni?” berättar Dif-supportern Tommie Arvidsson:

– I kvalet 1992 mot Häcken körde vi bengaler på Fondläktaren. Bra långt innan Bajen och Gnaget ­hade det.

Influenserna kom från Italien och tv-programmet ”Uno kryss due”. De svenska klacksupportrarna inspirerades av tifokulturen i Serie A och under mitten av 1990-talet drog verksam­heten igång i större skala med ­organiserad läktarkoreografi och pyroteknikanvändning.

2001 införde Svenska Fotboll­förbundet böter till klubbar vars supportrar tände bengaler på läktaren utan tillstånd.

AIK fick tidigt känna på bestraffningen. I slutet av maj 2001 brändes ett 40-tal bengaler på norra stå ­under ett derby mot Hammarby.

– Det är klart att det var organiserat. Det är inga problem att smuggla in saker på Råsunda eftersom arenan står öppen under matchdagen, förklarade dåvarande Black Army-ordföranden Jimmy Wallingstam samtidigt som han ­lovade att starta en insamling för att hjälpa AIK med böterna på 10 000 kronor.

Dåvarande vice vd:n Dick Lidman uppskattade gesten men ­menade att den typen av otillåtna eldningar snart var historia:

– Jag är säker på att detta bara var en engångsföretelse, sa Lidman.

Så blev det inte. Alls.

Bengaler av den typ som ofta används av supportrar kan bli över 2000 grader varma och bedöms som farliga men inte omedelbart livsfarliga av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

2013 ökade klubbarnas totala böter till SvFF med 80 procent, från 1,9 miljoner året innan till 3,4 miljoner. Summorna inrymmer inte enbart pyroteknikböter men ökningen beror dels på att bötesbeloppen höjts över tid, dels på att antalet bengaler vid respektive eldning blivit allt fler.

”Vek oss för majoriteten”

Fram till 2006 gick det att ansöka om tillstånd hos polismyndigheten men dessa beviljades sällan eller aldrig. 2007 införde SvFF dagens totalförbud efter påtryckningar från Uefa. Två klubbar motsatte sig förändringen: Hammarby och AIK.

– Men vi vek oss för majoriteten, sa dåvarande vd:n Henrik Appelkvist.

Hösten 2014, över 20 år efter att den första bengalen brann på Stockholms Stadion, är frågan mer omdiskuterad och polariserad än ­någonsin tidigare.

Det hänger delvis samman med tre säsongsaktuella händelser:

  Dagen efter dödsmisshandeln i Helsingborg träffas nioårige Liam i huvudet av nyss utbrunnen bengal som IFK Göteborg-supportrar släpper ner från övre etage på Friends Arena under mötet mellan AIK och Blåvitt. Liam skyddas av sin keps men vet inte om han vill gå på fotboll igen: ”Varför gör de så här?”, sa han till Dagens Nyheter.

Under superettanpremiären mellan Gais och Gif Sundsvall på Gamla Ullevi får Alma, 3, rök i ögonen och träffas av rester från bengaler. Hon klarar sig utan skador men händelsen polisanmäls. Uppmärksamheten i media blir stor eftersom Alma är dotter till Gais lagkapten Kenneth Gustafsson. Han tycker att medierna överdriver men konstaterar:

– Som spelare och kapten kan jag inte göra annat än att fördöma hanteringen även om bengaler under ordnade former kan vara stämningshöjande.

Champions League-kvalet mellan Malmö FF och Red Bull Salzburg stoppas tillfälligt då en stor mängd bengaler tänds i andra halvlek med kraftig rökutveckling som följd. MFF står eniga i kritiken som kommer från spelare, tränare, ledare, styrelse och (som det verkar utifrån debatten) majoriteten av åskådarna. Själv skriver jag om ­händelsen i Aftonbladet med ­frågan: Om ingen vill ha det, vilka eldar ni då för? Domen från Europeiska Fotbollsförbundet, Uefa, blir hård: 280 000 kronor i böter och stängd läktarsektion om det inträffar nya incidenter inom två år. Straffet bygger på att MFF:s organisation för att förhindra regelöverträdelserna varit otillräcklig.

Det är inte någon av ovanstå­ende händelser som ligger till grund för att polisen i samband med Skåne­derbyt för en dryg vecka sedan tar ett historiskt beslut: Att kliva rakt in i klack under en svensk fotbollsmatch.

Något som inte har hänt sedan 1999 då AIK mötte AEK Athen i Champions League på Råsunda. Den gången höll det på att få för­ödande konsekvenser. Poliserna klev upp på norra stå för att plocka ner en ”Welcome to hell”-banderoll, trängdes in i ett hörn av ett 40-tal AIK-fans och ett varningsskott avlossades mitt i folkmassan.

Då handlade det om banderoller – nu om bengaler.

”Såg inget våld”

Patric Heimbrand, biträdande polismästare i Malmö och kommenderingschef under MFF:s högriskmatcher, motiverar beslutet när jag når honom på telefon:

– I Svenska Cupen-derbyt i våras hade vi en incident på HIF:s läktarsektion som kunde blivit väldig allvarlig. Det tog eld i tre-fyra stolar samt i tifodelar, och det kastades en brinnande bengal mot planen som studsade tillbaka in i folkhavet via skyddsnätet. Det var som tur var ­inte så mycket publik men där och då bestämde vi att ha en lägre toleransnivå vid nästa derby, säger ­Patric Heimbrand.

Andreas Lazic är en trogen HIF-supporter. Han befann sig på läktaren när polisen stormade upp.

– Jag stod en bit bort och förstod först inte riktigt vad som hände. Jag såg personer med reflexvästar och kravallpolis mitt bland publiken. Jag såg inget våld men folk blev oerhört irriterade. Det måste varit ett tjugotal poliser och det kändes klumpigt att de kom upp utan att något hade hänt, säger Andreas ­Lazic och fortsätter:

– Jag kände mig aldrig hotad ­eller rädd, och tycka vad man vill om bränningar, om det ska vara lagligt eller olagligt, men att polisen går in på läktaren för att avbryta om bengaler har tänts är förenat med direkt livsfara. För de som bränner, för poliserna själva och för alla människor runtomkring.

Polismästaren Patric Heimbrand bedömer i efterhand punktinsatsen som lyckad.

– Vår dokumentation och närvaro gjorde att vi såg att det för­bereddes något. Vi såg hur man skickade olika föremål mellan sig som på goda grunder kunde antas vara olika bengaler. Vi gick in och pratade med de som kunde tänkas vara på väg att göra sig skyldiga till brott. Det såg lite tumultartat ut men vi upplevde inte att det var okontrollerat. Det fungerade som vi tänkt och förväntat oss, säger Patric Heimbrand.

Och tillägger:

– Det var inte sista gången vi ­arbetade på det här sättet.

Polisen har i efterhand fått kritik av supporterorganisationen Ultras Malmö som under rubriken ”Historisk fruktansvärd milstolpe av Skånepolisen idag” skriver på sin Facebook-sida att Patric Heimbrand ljugit om förhandslöftet att polisen ”inte skulle ingripa så det ställer till kaos”.

Nöjda med insatsen

När jag pratar med ­polismästaren håller han med om att kommunikationen gentemot supportrarna inte blev tillräckligt tydlig och att den ska bli bättre framöver.

Han är ändå nöjd med hur hela derbyt hanterades polisiärt.

– För mig är det alltid lyckat när ingen kommer till skada. Det var en bra och trevlig fotbollsfest i hela staden. MFF ska vara nöjda och stolta över sina supportrar, det ska HIF i huvudsak också vara även om ett par inte kunde hålla sig utan tände bengaler precis i slutet av matchen. Vi hade tankar på att avbryta spelet men gjorde inte det, säger Patric Heimbrand.

På onsdag är det dags för Malmö FF:s hemmapremiär i Champions League. Patric Heimbrand tror ­inte det blir aktuellt med en ”lägre ­toleransnivå”.

– Jag kan inte tänka mig att vi har samma plan där. Våra åtgärder ­baseras på olika bedömningar. De krav Uefa ställt är tillräckligt incita­ment för att förhindra bengalbränning. Jag är övertygad om att alla tar sitt ansvar.

Borde då inte Svenska Fotbollförbundet vara lika hårda?

– Det ska jag egentligen inte svara på men…men om förbundet ­varit lika tydliga i sak i Sverige så tror jag att problemet hade varit mindre, ja.

Går inte din inställning stick-i-stäv med att Rikspolisstyrelsen (RPS) och svensk fotboll arbetar för en legaliserad pyroteknikanvändning?

– Absolut inte. Vi ­hade en lägre toleransnivå mot den otillåtna bengalbränningen. Vi har inget emot, inte från min sida i alla fall, tillåten ­pyroteknik. Det är en den otill­åtna, den farliga mitt inne i folkmassor som jag försöker förhindra, säger Patric Heimbrand.

Planerna på att tillåta pyro­-teknik på arenor är långt framskridna. I fjol genomförde Riks­polis­styrelsen ett test på en tom Friends arena. I höst är det tänkt att fler arenor ska få ansöka om tillstånd för att testa tillåten pyro­teknik.

Isabel Thorén, ansvarig för idrottsfrågor på RPS, ser ändå ­inte Malmöpolisens ”lägre tolerans­nivå” som en motsättning:

– Det illegala måste stoppas. Snart inträffar en katastrof. Det är polisens uppgift att förhindra och förebygga brott. Vi måste jobba ­parallellt med båda vägar, både repressivt och på samarbetsspåret. Hur kan vi få bort den illegala pyro­tekniken tillsammans med SFSU (Svenska fotbollssupporterunionen)? Det är så Svensk Elitfotboll arbetar, tajt med supportrarna för att på lagligt sätt ge dem den stämningshöjande effekten samtidigt som vi får bort den icke-stämningshöjande effekten för andra, säger Isabel Thorén.

Men pyroteknikanvändningen som RPS och Svensk elitfotboll nu förbereder är väsenskild från dagens otillåtna arenabränningar.

Först måste arrangören söka tillstånd av polisen. Sedan ska en auktoriserad firma utföra eldandet på särskild avgränsad yta. De måste också ha tillstånd att förvärva, inneha och förvara pyroteknik. De pjäser som kan bli aktuella är inte sådana som supportrar i dag beställer över nätet från Polen eller nödblossen som inhandlas i båtaffärer. De ger en kraftig rökutveckling, särskilt vid hög luftfuktighet.

– Det rör sig inte om den typ som fans använder nu för det är nödbloss. De skapar rök, andra fans får svårt att andas, alla ser inte matchen, inte ens från tv:n. Nödbloss ska användas på sjön, säger Isabel Thorén.

Kan man tänka sig att fansen själva utbildas för att få inneha och utföra?

– Ja men visst. Det krävs att man har kunskap och följer de lagar och regler som finns. Sedan tillkommer en ansvarsförsäkring. Om en privatperson kan få en ansvarsförsäkring på flera miljoner, det vet inte jag. De måste kunna stå för eventuellt skadestånd, säger Isabel Thorén.

Någonstans här tycks frågan gå in i en återvändsgränd.

”Rensar i leden”

De pyroteknikfirmor jag är i kontakt med har tecknat ansvarsförsäkringar på miljontals kronor. Premierna ligger på i storleksordningen 10 000 kronor i månaden. Först då vågar en arrangör låta en pyrofirma se till så att Ralfs piano sprutar eld under Melodifestivalen.

– Vi har en ansvarsförsäkring som gäller all användning av pyroteknik. Dock förutsätts att vi inte är grovt oaktsamma eller bryter lagar om försäkringen ska gälla. Men om vi gör det på ett av myndigheter godkänt sätt skall det vara okej, säger Martin Hildeberg på Göteborgs Fyrverkerifabrik och fortsätter:

– Om fans fick använda bengaler under kontrollerade former är det möjligt att illegal användning skulle minska. Det förutsätter nog att supporterklubbarna själva tar stark ställning mot illegal användning av pyroteknik och rensar i leden.

I morgon: Del 2, MFF-supportern: ”Därför eldar jag”

FAKTA

Så har böterna i allsvenskan delats ut sen 2011

■ ■ Mellan nio och tio procent av Sveriges befolkning har i dag astma. Så här ser ordföranden för astma- och allergiförbundet Maritha Sedvallson på pyroteknik vid fotbollsmatcher:

– Rapporter från medlemmar säger att man om man har astma riskerar att få reaktioner om man befinner sig där pyroteknik används. Om detta legaliseras och användningen ökar gör det att tillgängligheten till dessa arenor stryps för en hel del människor.

2011: Disciplinära ärenden totalt: 146. Klubbarnas böter: 1 487 000 kronor.

2012: Disciplinära ärenden totalt: 90. Kubbarnas böter: 1 870 000 kronor.

2013: Disciplinära ärenden totalt: 115. Klubbarnas böter: 3 375 000 kronor.

Summorna gäller inte bara pyroteknik men: ”Det är framför allt bengalerna som har ökat väldigt mycket i antal. Inte i tillfällen utan antalet bengaler vid varje tillfälle, säger Anders Sigurdson på Svenska Fotbollförbundet.”

ARTIKELN HANDLAR OM