Grattis Malin 100

Jubilaren i damlandslaget: Drömmen är att vinna EM

FOTBOLL

ERFURT

Malin Andersson debuterade i landslaget samma dag som hon fyllde 21 år.

I dag fyller hon 100.

Och blommar fortfarande.

- Min dröm nu är att vinna EM, säger hon.

Foto: calle törnström
JUBILEUMSLYFTET Malin Andersson firar 100 som landslagstjej i dag. Här lyfts hon upp, med 100 rosor från Sportbladet i sin famn, av Karolina Westberg, Caroline Jönsson, Therese Sjögran, Jane Törnqvist och Hanna Ljungberg.

Ett förtydligande, så här direkt:

Malin Andersson är bara 28 år.

Men det känns som att hon och hennes högerfot dominerat i landslaget hur länge som helst.

I dag, när Sverige möter Ryssland och spelar för en plats i EM-semifinal, gör hon sin hundrade landskamp.

"Lovar" semifinal

Sportbladet uppvaktade Malin Andersson med röda rosor.

Hundra stycken.

- Wow. Det är första gången jag får hundra rosor av någon"

Hur blir jubiléet - tar ni er till semi?

- Vi ska fixa det. Men ryskorna har ett bra passningsspel och är snabba och kvicka, det gälller att vi tar initiativet direkt.

- Det är kul att få spela sin hundrade landskamp just här nere, det kan inte bli mycket bättre. Jag hoppas att jag får spela och att vi vinner matchen.

Malin Andersson behöver inte oroa sig.

Hon får spela. Det har hon fått de senaste sju åren.

Bollen+Malin=sant

Med sin speluppfattning och sitt helt unika tillslag har hon varit given i landslaget så länge man minns.

Var har du fått ditt tillslag ifrån?

- Ifrån när jag var liten och stod och spelade med min bror, Fredrik. Han är två år äldre än mig och vi höll alltid på och sköt och passade.

Som femårig liten knatte började hon spela i Arkestorp, en liten klubb två mil utanför Kristianstad, vid skånsk-blekingska gränsen.

Kärleksaffären började där.

"Malla" älskade bollen.

Bollen älskade "Malla".

Och de har aldrig gjort slut.

- Det var lite tufft förra året, innan desss har jag aldrig haft några svackor. Jag har aldrig tänkt att jag ska sluta. Ibland blir man besviken, men det är bara för att vi inte lyckats, det har aldrig handlat om själva fotbollen, säger hon.

Skulle du kunna ställa dig och slå crossbollar en ledig dag?

- Lätt. Det är en speciell känsla. Och att träna avslut - jag älskar att träna avslut, det är det bästa som finns. Det skulle jag absolut kunna göra en ledig dag. Men det är skönt att göra andra saker också, att hålla en viss distans.

Vad gör du då?

- Jag tycker om att spela golf, att komma ifrån. Sedan har jag mitt jobb också, jag får en bra balans på det sättet.

"Sluta? Ingen aning"

Malin säger att hon trivs bra med livet just nu. Hon säger att hon drömmer om ett svenskt EM-guld om en vecka. Och hon säger att hon inte vet hur länge hon kommer att spela i landslaget.

- Inte en aning. Hundra var aldrig något mål heller. Jag har bara spelat på, nu är jag på 100. Rätt vad det är kanske jag är på 110 eller 120, jag vet inte.

Du kanske slutar nästa år?

- Så skulle det kunna bli.

Du kanske spelar fem år till?

- Så skulle det kunna bli"

Malin ler, när plötsligt Tina Theune-Meyer kommer fram och undrar över rosorna.

- Grattis, säger hon.

Theune-Meyer är Tysklands förbundskapten, och har två spelare i sitt lag som gjort fler landskamper än Malin.

Doris Fitschen har gjort 139, Bettina Wiegmann 121.

Båda är några år äldre.

Och de har sämre tillslag än Malla.

Det har alla.

Tre landskamper Malin gärna minns...

...och tre hon helst bara vill glömma

Hela 100-klubben i damlandslaget

Simon Bank