Fick revansch - efter sex långa år

Marika Domanski-Lyfors: Jag är så stolt

FOTBOLL

ULM

1995 tog Marika Domanski-Lyfors över ett landslag som precis spelat final i EM.

Det dröjde sex år.

Nu har hon fört det till nästa.

- Jag är så stolt, säger hon.

Marika Domanski-Lyfors har nått sin första mästerskapsfinal som förbundskapten för det svenska landslaget.

Strax efter klockan åtta i går träffade Marika Domanski-Lyfors pressen.

Hon hade ingen röst kvar.

Men inga hinder heller.

"Det här betyder oerhört mycket"

Sverige är i EM-final.

För första gången sedan 1995.

- Det här betyder oerhört mycket, både för intresset och för talangutvecklingen och för tjejerna i laget, säger Marika.

Hon promenerar mot spelarhotellet tillsammans med Sportbladet.

Pratar inte gärna om sig själv

Och hon säger "vi" hela tiden.

Hur känns det här för dig personligen?

- Det är fantastiskt skönt. Vi har jobbat så hårt för det här, och det är så många som är inblandade. Vi arbetar som ett team.

Har du känt någon press på dig?

- Vi har hamnat väldigt mycket i fokus, och vi har fått ta både det negativa och det positiva med det.

Vi. Vi, vi, vi.

Marika Domanski-Lyfors pratar inte gärna om sig själv.

Hon är blöt i håret, efter att Ulla-Karin Thelin och Sofia Eriksson tömt en ishink över henne. Hon ser trött men lycklig ut, och hon har lett Sverige till seger över Danmark och den största framgången på sex år.

Men hon tar ingen plats.

Inte ens när hon säger saker som:

- Nu ska vi göra en ny bra match i finalen. Vi vill slå Tyskland också.

Sverige är i EM-final, och Marika Domanskis mobiltelefon ringer hela tiden. Folk vill gratulera.

Sonen gillade inte matchen

En elvaåring hann först.

- Jag pratade med min son Joakim direkt efter matchen. Han älskar fotboll, och tyckte det var roligt att vi vann. Och så sa han att han inte tyckte att det var någon särskilt bra match", säger Marika, hon ler innan hon fortsätter:

- Och det var det ju inte heller"

Simon Bank