1936 stoppade Hitler de kvinnliga spelarna

Lotte Specht - fotbollspionjär i Tyskland

1 av 3
FOTBOLL

När Lotte Specht var 18 år beslutade hon att starta en kvinnlig fotbollsklubb i sin hemstad Frankfurt am Main. Hon hade läst om kvinnofotbollen i Storbritannien där man börjat med damlag redan på 1880-talet. "Jag älskade fotboll och dessutom var jag en förkämpe för kvinnliga rättigheter", berättade hon senare i livet. "Jag tyckte att det som männen kunde, det kunde vi kvinnor också".

Men det var knappast den allmänna meningen i Tyskland år 1930. Likväl lyckades Lotte samla ihop ett 40-tal fotbollsintresserade unga damer och en tränare. "Vi spelade en gång i veckan".

Men fotbollsdamernas iver fann inget gehör i samhället runt omkring. I lokalpressen gick upprördhetens vågor höga. En fotbollsklubb för damer - nog var det en chock. Allt fler nyfikna kom nu till träningen för att se hur dessa "suffragetter", ja, "manskvinnor", rusade runt med bara knän och jagade en boll. Men då de manliga åskådarnas skällsord övergick till stenkastning hade fotbollsdamerna fått nog. År 1931 lade de sina baskermössor och bolldrömmar på hyllan. Så gick Tysklands första kvinnliga fotbollsklubb hädan.

Hitler förbjöd dem

För de kvinnor som ändå ville kicka gällde det nu att hemlighålla sina aktiviteter. Hela läkarkåren varnade ju för sportens skadliga inverkan på förmågan att få barn. I Hitlers "Tredje Rike" förbjöds kvinnlig fotboll slutgiltigt 1936. Men synen på det svaga könet överlevde nazism och krig.

Under 1950-talet gjordes långa psykologiska analyser som skulle bevisa att det inte låg i kvinnans natur att knuffas och trampas.

Då kvinnorna ändå hörde av sig till tyska fotbollsförbundet DFB (Deutscher Fussballverband) med kravet att få grunda dam-avdelningar i de etablerade klubbarna utbröt en debatt. Resultatet av den blev DFB:s totalförbud av damfotboll.

Men kvinnorna revolterade. De grundade illegala "vilda" klubbar och 1957 möttes tyska, holländska, brittiska och österrikiska damlag i privat organiserade landslagsmatcher i München trots förbudet. Ändå dröjde det till 1960-talets kvinnorörelse innan DFB motvilligt hävde förbudet 1970. Men damfotbollen togs inte på allvar. Milda regler, förbud att använda riktiga fotbollsskor och kortare speltid hindrade utvecklingen. För att skydda de kvinnliga spelarna diskuterade fotbollsherrarna, om det inte vore lämpligt att utrusta dem med "bröstpansar".

Möttes av glåpord

Ett av de första damlagen som såg dagens ljus 1970 var SG Praunheim i Frankfurt am Main. 1979 fick föreningen en egen licens och förvandlades till FFC. En av klubbens mest framstående spelare i mitten på 1980-talet var Monika Staab som i dag tränar FFC. Hon erinrar sig hur hon och hennes medspelare utsattes för glåpord och chauvinistiska kommentarer. "Desto viktigare var det för oss att visa kvalitet och professionalitet som låg över genomsnittet.", säger hon. Bildandet av ett damlandslag 1982 och en förbundsliga med i dag 12 lag erbjuder en yttre ram.

Sista matchen i dag

Matchen i dag blir den sista för forward Birgit Prinz för FFC innan hon går till USA. Där är 16 miljoner tjejer organiserade i fotbollsföreningar, i Tyskland är det 900 000. Globalt sett är cirka 20 miljoner kvinnor aktiva - tendens stigande. I Frankfurt ser sportjournalisten Mattias Kittmann fram emot kvällens match på Waldstadion: "Det blir mycket hög nivå på spelet och det är bara synd att vi inte får uppleva duellen mellan anfallsspelarna Birgit Prinz från FFC och Hanna Ljungberg."

Inför den matchen går tanken till Lotte Specht. Hur gärna hade inte hon varit med och spelat i ett sådant sammanhang för 72 år sedan.

Lisbeth Lindeborg

ARTIKELN HANDLAR OM