Domanski-Lyfors sjunger för spelarna - vid seger

”Man måste våga bjuda på sig själv”

FOTBOLL

KALMAR

Hon ska leda Sverige till medalj i fotbolls-VM.

Då behövs alla knep.

Som att sjunga "Tiotusen röda rosor" för spelarna på en fullsatt restaurang.

- Jag hatar fega spelare, så då måste man våga bjuda på sig själv också, säger damlandslagets förbundskapten Marika Domanski-Lyfors.

Foto: JOHAN SOLUM
Svenska förbundskaptenen Marika Domanski-Lyfors sjunger – men bara om landslaget vinner. ”Jag hatar fega spelare, så då måste man våga bjuda på sig själv också”, säger hon.

Tre av fyra år är mästerskapsår för damlandslaget. Det finns inga viloperioder.

Nu laddar Marika Domanski-Lyfors och de andra för VM i september - och börjar samtidigt EM-kvalet med matchen mot Schweiz i dag.

- Tävling hela tiden. Jag tycker att det är fantastiskt, men sån är jag.

Marika Domanski-Lyfors älskar att tävla, hatar att förlora.

Men i hennes tre första mästerskap som förbundskapten missade Sverige medalj. Kritiken växte, och kulminerade efter ett totalt misslyckande vid OS år 2000.

Men hon höll ut.

- Det viktigt är inte var du kommer ifrån, det är vart du går. Hade jag känt att jag inte kunnat utveckla laget hade jag definitivt slutat. Men jag tror inte på spikraka vägar, och hade förbundet bett mig förlänga mitt kontrakt i dag hade jag sagt ja.

Och vägen svängde. Sverige tog silver i EM i Tyskland 2001. I dag har landslaget bara förlorat en enda match på snart två år.

Målet är semifinal

Nu saknas bara ett guld. Och vid VM i år finns förutsättningarna.

- Vi har som mål att gå till semifinal. Vi har en stomme med spelare i världsklass, som är i rätt ålder och har mästerskapsrutin. Inifrån oss själva känner vi oss nog mer redo än någonsin.

Den enda gången Sverige har tagit guld i ett stort mästerskap var vid EM 1984. Då ledde din make Ulf Lyfors laget. Hur ofta får du höra det?

- Joo... Det får man ju höra en del. Mest av honom, med glimten i ögat, men tävlingsmänniskan i mig vaknar ju lite. Jag hade hoppats få tyst på det där efter EM senast, men... Ett guld är ju ett guld.

Du beskrivs ofta som både blyg och temperamentsfull. Är inte det en motsägelse?

- Nä, men precis så är det ju. I min personlighet är jag tillbakadragen och blyg, men så är det inte när jag står planen och utövar mitt yrke. Det händer något där. Då är jag ju en ledare, och den situationen är jag aldrig blyg inför. Då litar jag på det jag kan.

Marika Domanski-Lyfors berättar att hon har jobbat med att komma över sin blyghet.

"Det låter falskt"

Hon har lyckats ganska bra.

I dag sjunger hon gärna Thore Skogman-låtar offentligt - bara Sverige vinner.

- Jag vet att det låter falskt och hemskt, men det har blivit en liten grej att jag sjunger "Tiotusen röda rosor" när vi vinner. Spelarna får bestämma var, och jag gör det oavsett om det är i en fullsatt restaurang, eller på ett plan eller i ett rum med media. Jag hatar fega spelare, och då tror jag att det är viktigt att våga bjuda på sig själv. Det skapar förtroende och ger respekt. Och har blivit ett litet skrock, sånt som jag tror många håller på med.

Inget turarmband

Jag tittar ner mot hennes högra handled. Där brukade ett alldeles speciellt tur-armband hänga, men det gör det inte längre.

- Det har jag tagit av. Efter OS hade det spelat ut sin roll.

Nu håller du dig till sjungandet?

- Nja... Jag har väl vissa andra saker, men jag tror att det är viktigt att hålla dem för mig själv. Men sjungandet kan jag bjuda på. Jag ska bara försöka ändra repertoaren lite.

Sveriges laguppställning

Segrarna i de fyra EM-kvalgrupperna är direktkvalificerade till slutspelet i England 2005. Tvåorna jämte de två bästa treorna får spela play off om ytterligare tre platser i slutspelet. Den åttonde slutspelsplatsen tillfaller värdnationen England.

Regerande mästare är Tyskland, som finalslog Sverige med 1–0 2001.

Sportbladets Tina Nordlund sätter plus på Sverige och Blågults kvalmotståndare.

Erik Niva