Bergström: En och en är de chanslösa – men ger de upp rivaliteten?

FOTBOLL

En och en är de i nuläget chanslösa.

Assyriska och Syrianska kan välja flera vägar för att nå tillbaka till allsvenskan, men en av dem låter sannerligen kittlande.

Är det dags för Real Tälje?

Kristoffer Bergström.

Superettan 2014 verkar bli skiktad.

Hammarby, Gif Sundsvall och Ö­ster har tillräcklig finess för att slå mittenlagen och tillräcklig bredd för de oundvikliga brunkarmatcherna på bortaplan. Gais och Sirius ser ut att ha samma toppar, men mönstrar smalare och bräckligare trupper.

Därbakom?

Vore det möjligt hade jag tippat att plats sex och sju lämnades tomma och resten av lagen klumpade ihop sig i tabellens mitt. Degerfors saknar nyblivna Polenproffset Johan Bertilsson. Ängelholm är för profilsvagt. Östersund spretar och J Södra tenderar att falla ner i svackor.

Kvar i diskussionen är Södertäljes två stoltheter.

De har båda sett stoltare dagar.

Fotbollsstaden har mått bättre

Assyriska fyller i år 40 år som förening. De spelade i allsvenskan 2005 men degraderades direkt. Sedan dess har de tappat mark mot Superettans toppskikt och slutat nia-åtta-åtta de tre senaste säsongerna. På fem år har publiksnittet sjunkit med 30 procent.

Syrianska är tre år yngre än loka­lrivalen. De har puttrat runt 2 400 ­åskådare i allsvenskan och kommer t­roligen inte höja snittet i Superettan.

Med ett dygn till seriepremiär s­aknar Syrianska formell tränare och leds av den skadade spelaren Sharbel Touma. Enligt tävlingsutskottets ­ordförande Gerhard Sager måste klubbar begära dispens för att ställa upp i en match utan licensierade ledare, men några papper har inte kommit in. När jag frågar Syrianska känner de inte ens till förfarandet.

Fotbollsstaden Södertälje har mått bättre, men kanske skulle stans två småkrassliga patienter finna styrka hos varandra.

2009 rev Assyriskastjärnan Stefan Batan upp känslor när han öppet drömde om en gemensam framtid. Tiden var inte redo då, rivaliteten var för stor.

Fem år senare har klubbarna blivit mer av trilskande brorsor än ilskna fiender. Prestigen finns kvar, derbyt 25 maj kommer att koka, men mellan matcherna delar klubbarna lokaler på Södertälje Fotbollsarena. Enligt Lolo Chanko har de diskuterat en sammanslagning, enligt AFF:s ordförande ­Aydin Aho har de aldrig stått närmare varandra.

Vill de ge upp rivaliteten?

Det verkar ekonomiskt lönsamt att smälta ihop, men frågan är vidare än så. Assyrier och syrianer är historiskt sett samma folkgrupp, med samma språk och religion, men namnfrågan är laddad.

Skulle ett nytt storlag segla under dubbla namn eller gömma delar av sin identitet bakom ett samlingsnamn i stil med Real Tälje? Och vill man verkligen ge upp fyra decenniers lokalrivalitet?

Nio av de tio senaste åren har ett lag från Södertälje antingen varit i allsvenskan eller i toppen av Super­ettan. I år verkar det inte blir så. Vi vet inte mycket om hur framtiden i staden ser ut, men spelar inte klubbarna bättre än de gjort på försäsongen kan vi ­gissa att det kommer viskas en del i de där korridorerna på Södertälje fotbollsarena.