”Mitt utbrott var fullständigt meningslöst”

Nanne Bergstrand om utskällningen, toppstriden och stödet runt om i landet

1 av 2 | Foto: MAGNUS SANDBERG
Nanne Bergstrand får mer positiva kommentarer sedan han blev tränare i Hammarby jämfört med tiden i Kalmar.
FOTBOLL

I fyra år jagade Hammarby allsvenskan utan ett övergripande sportsligt mål.

När Nanne Bergstrand kom till klubben ville han ändra dagordningen.

Utveckla, inte stressa.

Sportbladet satte sig ner med den 58-årige tränaren inför hans hittills största match i Bajen.

Kennedy Bakircioglü skakar på huvudet.

Det är dagen före toppmötet mot Sundsvall när Sportbladet kommer förbi ett soligt Årsta IP, Hammarbys träningsanläggning. Det stora samtalsämnet vid sidan om planen är biljettförsäljningen. På lördagen var över 22 000 platser uppbokade – siffror som till och med får veteranen Kennedy att häpna.

– Ja, vad är det som händer alltså? I Superettan, helt sjukt.

Nanne Bergstrand är lika förundrad över intresset.

– Fantastiskt. Det är svårt att ta på vad det är, den där identiteten som finns runt Hammarby. När jag hade skrivit på så reste jag i Sverige och varje ställe jag kom till, ja, nog fasen var där en Hammarby-supporter. Det är lite av folkets lag även ute i bygderna.

Hur var jargongen då?

– Jag hörde bara positiva kommenterar, det var väl ingen som vågade annat, haha. Så är det nu också. Men jag är mer anonym på Söder än jag var i Kalmar. De som kommer fram tackar för att jag tog jobbet, men så har det ju gått bra också.

Var det hårdare snack i Kalmar?

– Ja, eftersom jag varit där så länge. Men sånt handlar mest om hur man är som människa. Som det heter: inte hur du har det, utan hur du tar det. Ska man vara i det här jobbet så länge som jag har varit så kan man inte ta åt sig så mycket. Man måste vara övertygad. Hålla sin linje. I Hammarby finns det potential, i det långa perspektivet ser det oerhört bra ut. Det finns en enorm framtidstro, det visar publiksiffrorna om inte annat.

”Gå upp oavsett förutsättningar?”

När det handlar om långsiktighet kan Nanne förmodligen prata hur länge som helst. För Hammarby väntar toppmöte mot Sundsvall, klurig bortamatch Ängelholm, cupmatch mot Karlstad BK och en eventuell "tidig seriefinal" mot Ljungskile innan månaden är slut. Nanne håller med om att det är "en intressant period" men vill inte överdramatisera enstaka matcher.

Det övergripande målet är betydligt viktigare.

– Av lagen som har gått upp i allsvenskan de senaste två säsongerna så har ett åkt ur (Öster) och de fyra andra (Brommapojkarna, Halmstad, Falkenberg och Örebro) varit inblandade i bottenstriden. Är det vad man ska eftersträva? Ska man gå upp ändå, oavsett vilka förutsättningar man har?

– De fyra senaste åren har Hammarby jagat framgångar, det är därför jag pratar om att etablera ett spel som håller för allsvenskan först. Vi vill inte bli ett jojo-lag, det finns ingen Hammarby-supporter som vill det. Skulle man inte känna sig klar när man går upp så ställer det stora krav på klubben, då handlar det ofta om kapital istället. Det är inte alltid det bästa sättet.

Har du och Mats Jingblad (sportchef) tillräckligt fria händer för er vision?

– Ja, hittills har det varit bra. Det betyder mycket.

Parkeringshelsike

Även utanför planen trivs Nanne med sitt nya liv. Han bor i en lägenhet i Årsta, långt ifrån familjen i Kalmar men nära både träningsläggningen och Tele2 arena. Sedan han flyttade i januari har han bara stött på ett ordentligt problem.

– I början var det ett helsike att parkera. Det var snöröjning så en av gatorna var alltid avstängd, men nu har jag fått en egen parkering. Jag fick ett erbjudande om att bo i Tyresö och var där och kollade, men det var ungefär som att komma till Öland. Jag tror att man behöver kontrasterna.

Om Hammarby vinner i kväll leder de serien med två poäng före Ljungskile, segrarna har trillat in trots att halva startelvan är ny för året. Ändå har Nanne emellanåt varit grinig på presskonferenserna. Efter 1-1-matchen mot Assyriska i förrförra omgången höjde han rösten både mot journalisterna på plats och de egna spelarna. Hans irriterade utspel om "facedown-generationen" spreds och debatterades.

– Men det var frågan om byten som "gambling" som jag reagerade på. För mig är det efterhandskontruktioner. Under Kalmar-tiden bytte jag tre spelare i halvtid, gambling är en naturlig del av spelet. Man ifrågasätter bytet oavsett hur tränaren gör. Antingen byter man för tidigt eller för sent.

En strid som inte går att vinna?

– Precis, det går inte.

Men du ville inte utveckla vad du menade med facedown-generationen.

– Nej, det hade tagit alldeles för lång tid. Men varje människa blir präglad av miljön som man växer upp i och nu är man inne i ett oerhört brus. Om man tittar på hur de lär sig så är det ingen fördjupning, det får en effekt på fotbollen också. Man har inte fördjupning vad gäller fasta situationer och det taktiska spelet i vissa avseenden.

– Jag vill inte klaga, det var en frustration mot tidsandan bara. Utbrottet var fullständigt meningslöst, det är bättre att hitta pedagogiska hjälpmedel för det. Men jag var besviken.

Ångrar du dig?

– Ja, det var meningslöst. Det är bättre att hålla sig analytisk, precis som under matchen där man inte får bli påverkad av publiken. Nackdelen med det är att man inte kan njuta av inramningen, så jag försöker stanna kvar ett par minuter efter slutsignalen och känna efter.

Vad är facedown-generationen bra på?

– Mycket. Det är andra sidan av myntet. Att växla tillfälligt fokus, hitta information snabbt. Det är ingen sämre generation, det är en annorlunda generation. Att säga att det var bättre förr är meningslöst. Tvärtom: det är bättre nu. Det gäller att anpassa ledarskapet efter tidsandan och individerna.

Tyst och telefonfri industri

I en perfekt värld har ledaren rationaliserat bort sig själv, menar Nanne. I Hammarby innebär det synsättet att fokus på träningen ofta läggs på spel elva mot elva med olika planstorlekar. Under avbrotten diskuterar spelarna taktik och problemlösningar med varandra utan tränarens inbladning.

– Jag brukar säga åt spelarna att de kan så mycket mer fotboll än de tror själva.

Det låter lite som "Bengan boys" (handbollslandslaget där spelarna skötte taktiksnacket) gjorde.

– Ja, det är nog det närmaste som vi har kommit i Sverige. Med den publikmängden som vi har på hemmaplan är det omöjligt att få ut budskapet på planen, det blir totalt annorlunda när det når andra kanten. Därför har vi jobbat med att få in flera informella ledare i laget.

Tjurigheten efter matcherna ska alltså inte ses som att 58-åringen har tröttnat på sitt jobb. Nanne är tvärtom helt inställd på att fullfölja fyraårsavtalet som han skrev under i vintras. Kunskapstörsten verkar det inte heller vara något fel på.

– Jag gillar konceptet livslångt lärande, att man fortsätter att vara nyfiken och ta in saker även efter att man gått ut skolan. Jag gillar att sitta med en bok och en cappuccino, det är mitt sätt att bryta av från fotbollen. När någonting utvecklas, som informationssamhället med sitt brus, så finns det alltid behov av en motsats. Jag har märkt att det kommer fler och fler retreat för tystnad, där man inte får ha telefoner eller prata. Det är en industri som kommer att växa.

FAKTA

Nanne Bergstrand

Född: 28 april 1956 i Markaryd.

Klubbar som spelare: Halmstad, Markaryd, Kalmar.

Klubbar som tränare: Traryd, Markaryd, Växjö Norra, Öster, Oddevold, Kalmar, Helsingborg, Kalmar, Hammarby.

ARTIKELN HANDLAR OM