Kajsa och Stefan tar hem guld i VM

Aldrig tidigare har vi sänt en lika stark trupp till VM - så varför ska vi ligga lågt?

SPORTBLADET

I natt faxade förbundskapten Ulf Karlsson in den slutliga VM-truppen till friidrotts-VM i Edmonton.

Och aldrig har en så stark svensk trupp åkt till ett VM.

Jag tror att det gamla svenska VM-rekordet på en enda medalj kommer att krossas av Kajsa Bergqvist & Co.

Fyra VM-medaljer - vad sägs om det?

Jag menar - vad är det för mening att ligga lågt?

Här har vi ju tv-kommentatorer som Anders Gärderud och Ludmila Engquist som står för de försiktiga förutsägelserna.

Sådär en medalj, då ska vi vara glada, typ.

Visst är det svårt att vinna ett så stort mästerskap som VM, men med tanke på vad många av våra svenska fri-idrottare visat i sommar går det inte att ha ett annat mål än medalj.

Kajsa Bergqvist, Stefan Holm, Staffan Strand och Christian Olsson har dessutom visat en osvensk förmåga att vara bäst när det gäller.

De är de fyra jag tror fixar VM-medaljerna.

Det blev tre medaljer i inne-VM i Lissabon, två guld (Kajsa och Holm) och ett brons (Strand) och det kändes inte ett dugg konstigt.

Det luktar VM-silver i tresteg lång väg

Sedan dess har Christian Olsson hoppat rakt upp i världstoppen i tresteg på bara några veckor. Han är lika överlägsen tvåa i världen just nu, som Jonathan Edwards är överlägsen etta.

Italienaren Paolo Camossi är trea i årsbästalistan med ett hopp på 17,34, femton centimeter bakom Olssons 17,49.

Det luktar VM-silver lång väg.

I höjdhopp är konkurrensen ungefär densamma ute som inne.

Två nya guld och ett nytt brons är inte omöjligt.

Att Kajsa är en vinnartyp vet alla och Holm och Strand har en jättechans att slåss om ett VM-guld som det sett ut på herrsidan. De är med däruppe och världsettan Charles Klinger (2,35) får inte ens åka till VM, då han missade att kvalificera sig vid de amerikanska mästerskapen.

Robert Kronberg och Susanna Kallur är två andra svenskar på väg uppåt.

I Kronbergs fall är läget dessutom ljusare än hans fjortonde plats på världsbästalistan visar.

Letten Stanislav Olijars har redan rykt i en dopningskontroll, som gör att årets Europaetta är borta även från EM nästa år. Regerande världsmästaren Colin Jackson har sagt att han inte ställer upp i VM på grund av dålig form och tre amerikaner försvinner också, då varje nation bara får ha tre deltagare per gren (förutom de friplatser som ges till regerande världsmästare).

Då är Kronberg plötsligt nia.

Susanna Kallur har redan visat att hon har rätt tävlingspsyke. Seger i JVM i Chile i fjol, seger i JEM22 i Amsterdam för några veckor sedan. Nu får vi se hur långt hon räcker i VM.

Den enda som saknas är Erica Johansson

Jag är inte s å stor optimist att jag tror att Sanna slåss om någon medalj, men en finalplats tror jag på.

Sedan har vi naturligtvis lite utfyllnad, det vanlig gänget i turistklass. Men å andra sidan ger det oerhört mycket att få vara med på ett mästerskap.

Kulstötaren Jimmy Nordin har redan sagt att han åker till VM för att ta medalj, och även om han är ensam i hela världen att tro det, är han bara 21 år.

Den enda som egentligen saknas är Erica Johansson.

Det känns lite trist.

Jag tror att en frisk Erica haft en jättechans till medalj hon också, i en längdhopparvärld som plötsligt hoppar decimetern kortare.

Det blir hög klass på kommentatorerna i VM också. Det ska bli intressant att höra vad Ludmila Engquist kommer att säga i TV 4:s hemmastudio, hon har aldrig varit rädd för att säga vad hon tycker.

Och radiosportens Miro Zalar är en tuffing, precis som han var som stavhoppare (han tränar dessutom Patrik Kristiansson och har fått ledigt för att springa ner och coacha honom under kvalhoppningen).

Och tv-sportens Anders Gärderud firar 25-årsjubileum. Det var exakt 25 år sedan han tog sitt OS-guld på 3 000 hinder i kanadensiska Montreal.

Ett gott omen - även om jag tror att det inte behövs den här gången.

ARTIKELN HANDLAR OM