”Drivkraften är ju att man vill vara bäst”

Patrik Kristiansson dagen efter VM-bronset

SPORTBLADET

PARIS.

Dagen efter stavhoppstävlingen är bronsmedaljen fortfarande lika mycket värd för Patrik Kristiansson.

- Visst är det bättre med silver eller guld, men det är ju inte så många i världen som har en bronsmedalj heller.

Foto: AP
Patrik Kristiansson med den efterlängtade bronsmedaljen.

Patrik har ännu inte samma lyskraft som en Olsson eller Klüft. Eller som Holm och Bergqvist. De utländska journalisterna som flockats på de ovan nämndas presskonferenser lyste med sin frånvaro när Kristiansson från Karlskrona höll bronshov i Eiffeltornet.

Men Patrik har talangen och viljan att hamna högst upp på prispallen så småningom.

- Drivkraften är ju att man vill vara bäst. Skulle jag missa ett träningspass så skulle jag ha dåligt samvete resten av livet. Och jag försakar ingenting, jag har ett bra liv.

Duktig på gymnastik

Och träningspassen är många och långa. Patrik tränar mellan fyra och fem timmar om dagen, fem dagar i veckan. Han är en talang, men kan fortfarande förbättra mycket. Dom veka armarna har ni redan läst om.

- Mer styrka och så skulle jag kunna bli bättre i ansatsen, men jag är lite för lång för att kunna få den riktiga frekvensen i löpningen. Mina fördelar är att jag är tekniskt bra. När tekniken funkar behöver jag knappt ta i någonting för att hoppa. Dessutom är jag en duktig gymnast vilket är bra i stavhopp.

Han har inte hunnit se någon bandning av tävlingen förutom en snabb glimt på 5.85-hoppet.

- Miro (Zalar, Patriks tränare) har säkert spelat in allt. Det ska bli kul att se. Jag tycker fortfarande att min andrahopp på 5.90 var ganska bra, det kunde ha gått med lite tur, sa Patrik

Hockeytokig

Just ”lite tur” är ju inte heller någon dum egenskap att ha. Det var väl det skrällsegraren Gibilisco hade i överflöd i stavfinalen.

- Jag trodde aldrig att han skulle ta 5.90. Men han hade sin dag. Förhoppningsvis kommer den dagen även för mig.

Men först ska den här säsongen avslutas, innan en ny nästan lika viktig börjar.

- Jag är hockeytokig. Frölunda är favoritlaget och Niklas Andersson favoritspelaren. Tyvärr hinner jag inte se så många matcher live, men pappa och hans bröder har haft samma sittplatser i Scandinavium sen det byggdes.

Patrik Johansson