”Jag har ju sett tv-bilderna, jag ser ju helt galen ut”

Sportbladet.se ser tillbaka på helgen som gav glädjefnattet ett ansikte

GLÄDJERUSET Kajs Bergqvist minuten efter att hon slagit världsrekordet. Tränaren Yannick Tregaro är framme och gratulerar.
SPORTBLADET

GÖTEBORG

Kajsa Bergqvist visste att kroppen var redo för ett världsrekord.

Men den historiska tävlingen när drömmen blev verklighet innehöll knappast bästa tänkbara uppladdning.

Sportbladet.se ser tillbaka på helgen som gav glädjefnattet ett ansikte.

Injoggningen var lättsam, hon behövde inte släpa sig runt löparbanorna. Inhoppningen strax därefter kändes lika bra.

Kajsa Bergqvist upplevde att kroppen svarade perfekt.

Kajsa tittade upp på läktarna i Globen och njöt av stunden. Hemmaplan, med familj och vänner på läktarna, kroppen starkare och ändå smidigare än någonsin, kanske var det dags.

Så hon kunde inte låta bli att gå bort till sin tränare Yannick Tregaro.

– Du, i dag kan det vara den där dagen, du vet. Det kan bli högt, sa Kajsa och vågade knappt yttra ordet världsrekord.

Heike Henkels 14 år gamla världsrekord på 2,07 var ett av inomhussäsongens stora mål. Efter flera plågsamma år av skadeproblem, oftast med den förbannade hälsenan, hade hon äntligen fått en rejäl försäsong och nu stämde allt.

– Ja, ja, vi får väl se, sa Yannick och log.

Det gick inte alls.

Det blev 1,98.

Visserligen vann Kajsa Bergqvist sin femtonde raka seger sedan comebacken efter skadan i fjol, men hon hade räknat kallt med bättre resultat.

???

Torsdag övergick i fredag och Kajsa Bergqvist somnade med sin besvikelse.

– Jag visste ju att jag var i superform...men det jag hade sagt till Yannick förföljde mig, minns hon i dag.

Fredag var resdag. Målet; Arnstadt, Tyskland, och en gala som firade 30 år.

Kajsa reste i sällskap med Yannick, managern Daniel Wessfeldt, kollegorna Stefan Holm och Emma Green, och Stefans pappa Johnny. Flyget på Arlanda lyfte strax efter tio och när de tog mark letade de sig snabbt ut till den chaufför som väntade på dem för vidare transport. Men sällskapet fick vänta otåligt på ryska höjdtalangerna Ivan Uchov och Andrej Silnov, som var försenade men som absolut tvunget måste ha plats i samma minibuss.

Stämningen var allt annat än lättsam. Kajsa var fortfarande besviken och hon pratade inte höjdhopp med någon på hela dagen.

Efter mer än två timmar i minibussen var sällskapet framme i Arnstadt och checkade in på hotellet. Istället för att skaka av sig resan genom att småjogga i tävlingsarenan valde Kajsa att ta en långpromenad i kylan, i sällskap med bland annat Stefan Holm.

– Det märktes att Kajsa hade känt en väldig anspänning i Globen och att hon fortfarande var besviken dagen efter, säger Yannick Tregaro.

Kajsa Bergqvist la sig tidigare än normalt, efter en gemensam middag.

???

Lördag morgon ringde väckarklockan fyra gånger utan att hon orkade kasta benen över sängkanten. Femte gånggen suckade hon högt och tog sig sedan ner till frukostmatsalen – sist av alla i det svenska sällskapet.

Yannick Tregaro hade redan ätit färdigt sedan länge, men hade dröjt kvar för att prata med Kajsa om friidrottsgalan – som ju hölls redan efter lunch.

Men Kajsa var fortfarande sömnig och disträ.

– Ärligt, vad ska jag göra för att tända till? undrade hon och petade i sin frukost.

Hon ville bara kasta sig på hotellsängen och sova vidare.

– Du kan bara göra ditt bästa i tävlingen, svarade Yannick och ville sedan berätta vilka slutsatser han dragit efter hoppen i Globen.

– Tänk på att hålla kroppen rakare och inte trycka till så mycket i ingången av kurvan av ansatsen, sa han.

Kajsa nickade, samtidigt som hon åt.

De skiljdes åt och Kajsa påmindes om att avresan med bussen till arenan skulle åka klockan 11.30.

Någon märkvärdig uppladdning, som inför kvällstävlingar, blev det aldrig tal om. Kajsa Bergqvist hann duscha, ringa några samtal hem och sen vila en stund på sängen.

???

Därefter kom vändningen.

När Kajsa Bergqvist intog löparbanorna inför välfyllda läktare fick hon tillbaka den pigga känslan från injoggningen i Globen, kroppen vaknade till liv och det kändes bra igen.

Sedan knäckte hon sina motståndare redan vid inhoppningen. Arrangörerna lät både herrar och damer värma upp samtidigt, på varsin höjd, och när det var Bergqvist tur bad hon att få hoppa på herrarnas höjd.

– Tjejernas höjd såg så låg ut, så jag sa till funktionärerna att låta ribban ligga kvar på herrarnas nivå, på 1,90 eller 1,95, berättar hon.

När Kajsa landade på mattan efter första träningshoppet kastade hon ett öga på inställningarna. Till sin förvåning såg hon att ribban låg på två meter!

”oj, då, det går nog riktigt bra i dag”, tänkte hon.

Men vis av erfarenheten från Globen sa hon ingenting om känslan till Yannick Tregaro.

Men han hade sett vad som pågick.

Istället talade de om ansatsen.

– Jag måste ha en bra isättning i tredje steget i kurvan, sa Kajsa och upprepade överenskommelsen från frukostbordet.

– Håll kroppen rak, sa Yannick.

Innan tävlingen kom igång klockan 13 gick Kajsa fram till hedersläktaren, strax till vänster om ansatsbanan. Där stod Heike Henkel med ett stort leende. Även hon hade sett inhoppningen.

– Vi får väl se hur länge jag får behålla rekordet, sa tyskan när de hälsat hjärtligt på varandra.

– Ja, vi får väl se, sa Kajsa med låg röst.

Båda visste att ett världsrekord kräver en rad lyckade omständigheter, men allra främst bra tajming. Det hjälper ju inte om drömhoppet är tio centimeter över ribban – om den ligger på två meter.

???

Men det blev en bra tävling – där Kajsa Bergqvist avgjorde i kamp med kroatiskan Blanka Vlasic – på 2,05, ett världsresultat som fick hallen att koka av förväntan.

Resten är modern idrottshistoria.

Kajsa Bergqvist begärde upp ribban på världsrekordnivå och när speakern berättade det för publiken fick Kajsa ögonkontakt med Heike Henkel – som log.

– Det där blev ett skönt ögonblick, när vi såg på varandra i ögonen där, minns Kajsa.

Hon klarade i första försöket.

Under ett kort ögonblick, precis när hon landat i den mjuka matten, såg hon upp mot ribban och vågade knappt tro att den låg kvar.

Sedan tokjublade hon - länge.

– Jag har ju sett tv-bilderna efteråt och jag ser ju helt galen ut, säger Kajsa.

På kvällen firades världsrekordet med bankett, mängder av telefonsamtal och orolig nattsömn, så det var först ett dygn senare på en privat middag hemma i Stockholm, med familjen och sin Måns, som Kajsa Bergqvist började njuta av sin prestation.

– Söndag kväll, då fick jag lugn och ro. Då började jag förstå och känna efter, säger hon.

– 2,08. Världsrekord. Det känns så högt...

I kväll tävlar Kajsa Bergqvist igen - för första gången efter världsrekordhoppet. i Eurojump i Scandinavium.

ARTIKELN HANDLAR OM

Friidrott