Gärderud: En oerhört god kamrat

1 av 35
Ricky Bruch, 18 år.
SPORTBLADET

En god människa och en stor idrottare.

Så beskrivs Ricky Bruch av sina gamla vänner.

– Han var ju en spjuver men samtidigt en oerhört god kamrat, säger Gärderud till Sportbladet.

Under flera år tävlade och umgicks Anders Gärderud och Ricky Bruch med varandra.

– Vi lärde känna varandra väldigt tidigt, någon gång vid 17-18-årsåldern, sen har vi följts åt genom idrottskarrären, säger Gärderud.

– Jag minns honom som en oerhört kärleksfull människa.

”Umgicks över gränserna”

Vid flera tillfällen bodde de ihop tillsammans med det övriga svenska landslaget i samband med tävlingar och mästerskap.

– Vi var ett starkt lag. Pratar man med vem som helst som var med på den tiden så tror jag de säger att vi umgicks mycket över gränserna. Vi lärde känna varandra på ett ärligt sätt då.

Gärderud berättar om att de två förenades med samma mål: Att bli bäst. De båda blev också framgångsrika i sina respektive grenar, Gärderud vann bland annat OS-guld i Montreal 1976 och Ricky Bruch tangerade bland annat världsrekordet när han kastade 68,40 vid DN-galan 1972.

Drog sig tillbaka

– Vi växte upp i juniorlandslaget och på den tiden umgicks vi väldigt mycket naturligtvis. Han var oerhört seriös och ville komma långt, det var något vi hade gemensamt. På något sätt förenades de som hade den inställningen, man bytte erfarheter med varandra.

På senare år blev det dock mindre kontakt mellan de två.

– Det har inte varit så mycket på senare år. Han slöt sig för sig själv, det är sedan en ganska lång tid tillbaka.

– Han drog sig tillbaka och det var väl inte särskilt många som hade kontakt med honom.

– Men man ska lyfta fram den här känslomänniskan som ville väl och var väldigt kärleksfull och en mycket god kamrat.

”Enormt godhjärtad”

Den före detta stavhopparen Miro Zalar, nu expertkommentator i Radiosporten och tränare, ger ungefär samma bild av Bruch.

– Jag kommer att minnas honom som en enormt godhjärtad person. Han var otroligt snäll, säger han, och fortsätter senare:
– Han har alltid haft en sån enormt stor medmänsklighet. Han har alltid frågat hur man mår, hur det är med familjen. Han var så otroligt jävla snäll.

Zalars främsta minne om Bruch går långt tillbaka i tiden.

– Han var med och puschade mig när jag för första gången tog fem meter, som var lite av en drömgräns då. Han böjde staven och var framme och hjälpte mig. Du förstår ju själv hur jävla stort det var, att en megastjärna som han var framme och brydde sig om en sketen liten stavhoppare som mig. Det var fruktansvärt stort, säger Zalar.

ARTIKELN HANDLAR OM