Vågade inte hoppa – nu tog hon EM-brons

Angelica Bengtssons berättar om krisen: Psykiska problem

1 av 4 | Foto: Bildbyrån
SPORTBLADET

PRAG. Angelica Bengtsson nästan spricker av känslor efter sitt EM-brons och svenska rekord (4-70) i Prag.

Hon är glad, rörd, omtumlad och fortfarande lite förbannad för att hon inte klarade 4.75.

Allt på en gång. Och hennes glansiga ögon avslöjar alla tårar som runnit.

– Ja, mindre än ett år sedan grät jag på varenda träning. Jag vågade inte ens hoppa. Och nu står jag här med ett EM-brons. Det är en fin resa, säger hon.

Mannen bakom den resan är pappa Glenn Bengtsson, Angelicas första tränare.

Det blev ett uppslitande uppbrott från pappa då Angelica bytte tränare efter framgångarna 2011, då hon var världens bästa junior och satte nytt juniorvärldsrekord med att hoppa 4.63 i Globen.

”Vågade inte hoppa längre”

– Han hjälpte mig att komma ur de psykiska problemen i somras, då jag inte vågade hoppa längre och hitta en väg tillbaka. Nu skickade han sms inför tävlingen och sa att ”nu kan du göra det” och berättade att han satt framför tv:n och hejar på mig. Det värmde i hjärtat, säger Angelica.

Pappa Glenn själv satt hemma i småländska Väckelsång och följde tävlingarna.

Han som gjorde Angelica till en juniorstjärna men sedan av olika anledningar fick lämna över tränarjobbet till andra. Det blev ett bryskt uppbrott och det tog sin tid för far och dotter att försonas.

Nu säger Glenn till Sportbladet:

– När hon hade det som jobbigast försökte jag få henne att se glädjen igen. Att gå in till varje tävling med glada ögon. Att känna sig avslappnad. Alla har ju en pappa och vet vad det betyder. Jag tror det är viktigt att man stöttas av nära och kära.

”Då blev jag mest rörd”

– Hon har haft många olika tränare de senaste åren och jag tror det är viktigt att en aktiv bara har en röst.

Hur högt tror du att hon kan hoppa?

– Jag har sett henne hoppa 4.90 och jämfört med Globen 2011 så håller hon tjugo centimeter högre upp på staven nu. Då hoppade hon 4.63, så bara det gör ju att vi är uppe på 4.83.

Medan Glenn valde att stanna hemma, så var mamma Elizete och lillasyster Gabriella, 15 på plats i Prag.

– Men det är pappa som betalar, säger Angelica.

– Och att se mamma och "Gabby" på läktaren och hela det svenska laget jubla, det var då jag blev som mest rörd. Och även när jag tänkte på hur många som stöttat och stått bakom mig och hjälpt mig på vägen, säger Angelica.

OS det stora målet

Men för Angelica Bengtsson är det här bara ett steg på vägen mot det stora målet - OS i Rio.

Hennes mamma Elizeter är ju brasilianska så hon har rötter och massor av släkt i Brasilien.

– Ja, mamma och pappa och hela familjen kommer att åka dit och massor av släktingar från Brasilien. Allt är redan planerat och klart. Så visst blir det speciellt. Sedan är Fabiana Murer en av favoriterna och hon har hemmaplan. Så det lär bli en fantastiskt stämning.

Så  redan nu börjar jakten mot nästa mål - fem meter.

– Jag tror man måste upp på en nivå upp mot fem meter för att vara garanterad en medalj i OS. Det är dit jag siktar. Om det sedan håller eller ej vet jag inte. Men jag kommer att försöka.

ARTIKELN HANDLAR OM