”Vore oförskämt att klaga, men…”

Käck: ”Läge att ifrågasätta systemet?”

SPORTBLADET

DUBAI. Henrik Stenson stormar mot totalsegern i Europatouren och det formligen sprakar om detta stekheta, rafflande finaldrama…

Eller?

Nej, Europa borde se och lära av USA.

Sportbladets Andreas Käck.

Jag ska villigt erkänna att jag åkte hit i tron om att det faktiskt skulle kunna bli spännande.

Att Danny Willett, Rory McIlroy eller allra helst Alexander Norén skulle ge Henrik Stenson en rejäl match.

Att ”Iceman” åtminstone skulle behöva spela riktigt bra för att vinna.

Men nej.

Henrik Stenson lufsar runt här i öknen som om han vore en industriarbetare som gör sin sista dag före semestern. Som om han våndas av tanken på den där ljumna matlådan med falukorv och makaroner. Som om skulle göra vad som helst för att få stämpla ut några timmar tidigare och bara dra därifrån och inte komma tillbaka förrän om fyra veckor.

Han är trött.

Han är sliten.

Men han är här.

Nu ska han bara hämta sin titel och åka härifrån.

”Läge att ifrågasätta”

Missförstå mig rätt. Han är väl värd ”Race to Dubai”-titeln. Han har, sett över hela säsongen, hållit den högsta nivån och därtill kryddat succén med såväl en historisk major-titel som ett historiskt OS-silver.

Men om man kan komma hit – till slutspelets final (!) – och spela medelmåttig golf, och vara trött och smågrinig, och sluta ungefär 35:a och ändå vinna titeln … så kanske det ändå är läge att ifrågasätta systemet?

Det är lite grand som om du i en fotbollsturnering skulle ta med dig din målskillnad från gruppspelet där du var totalt överlägsen och sedan förlora finalen med 0-3 men ändå få lyfta bucklan.

Nej, Europatouren borde lära av PGA-touren.

”Skillnad i dramatik”

”FedEx Cup” (som deras penninglista kallas) har ett system där där du får 500 poäng för en seger i en vanlig tourtävling, medan du i slutspelet får 2 000 poäng.

Det gör att spelare kan klättra som raketer i fältet.

Dessutom ”nollställs” poängen inför den allra sista tävlingen, det som kallas ”finalen”, så att ledaren startar på 2 000 poäng, tvåan på 1 800 poäng, trean på 1 600 poäng och så vidare…

Det gör att det alltid – alltid! – kan hända grejer.

Som till exempel år 2014 då amerikanen Billy Horschel inledde slutspelet rankad 69:a och sedermera sopade hem hela kalaset genom att vinna både delfinalen BMW Championship och ”finalen” Tour Championship.

Samma år hade Rory McIlroy vunnit ”Race to Dubai” redan innan ”finalen” i Dubai ens börjat.

Snacka om skillnad i dramatik.

”För bra för att vara sant”

Jämför vi ”Race to Dubai” med ”FedEx Cup” så är det som att jämföra en Intertotocup-final mellan Braga och Sivasspor med en Champions League-final mellan Real Madrid och Bayern München.

Det är roligt, men långt ifrån storslaget.

Ovanstående resonemang borde vara en het debatt i Golfeuropa just nu.

Men i Sverige tycker jag att vi kan blunda för den ett tag till.

Det vore ju faktiskt oförskämt att sitta här och klaga när läget är som det är.

Henrik Stenson har ena handen på trofén – och den ende som hotar honom är en annan svensk.

Det är ju nästan för bra för att vara sant.