Lovar testa religion igen om Watson vinner The Open

SPORTBLADET

TURNBERRY. Det har packat ihop sig rejält i toppen av The Open och tjugo spelare trängs inom fem slag.

Två av dem är svenskar och frågan just nu är naturligtvis: Kan Henrik Stenson eller Richard S Johnson vinna?

Svaret är ja – men det krävs mod, glöd och en jäkla massa medgång på greenerna.

Det har varit ett lite konstigt svenskt mästerskap på Turnberry. Det känns inte som att någon av ”våra” spelare egentligen haft en särskilt bra tävling och det har varit många halvbesvikna rondanalyser i mixade zonen bakom artonde green.

Nu sitter vi här med två komma fem halvhyfsade segerchanser ändå och jag vet inte vad jag ska tro.

Är det ett tecken på att Henrik Stenson, Richard S Jhnson och Peter Hanson är så bra att de kan spela halvdant och ändå konkurrera, eller är Turnberry en bana, och The Open en tävling, där det alltid känns som motvind.

Förmodligen en kombination.

I Henrik Stensons fall tror jag att han hellre varit i förarsätet i antingen en ledarboll eller en av de sista tre.

Tveksamt men möjligt

Han trivs när han känner att han har direkt tätkänning och kan ibland bli lite stressad av att jaga och därför göra misstag.

Nu tror jag ändå att han kan klara det men det krävs att han eliminerar småbommar runt och på greenerna och att han trycker i lite fler medeldistansputtar.

Gör han 66 slag så finns chansen.

Richard S Johnson kan mycket väl bygga på sin position. Han är en grinder som kan gneta i en 67:a i morgon och det är inte helt otänkbart att det kan räcka.

Tveksamt men möjligt.

Peter Hansons chanser känns möjligen halvt hypotetiska men finns där vid maxutdelning. Han behöver spetta allt och fluka allt och förmodligen skjuta någonstans i regionen 64, 65 slag.

Det kan räcka.

Jag sitter här i det småkalla presstältet och lider av en mild omtöcknande chock över 59-årige Tom Watsons fenomenala uppvisning.

Orkar han ett varv till?

Ännu ett varv har han kommit tillbaks sista nio och människan dräper puttar från alla tänkbara och omöjliga ställen.

Nu är det bara ett varv kvar och jag känner nästan att miraklet är här, jag lovar att testa religionen en gång till om han vinner.

Jag bevittnar något helt osannolikt och Watson har tårar i ögonen när han vandrar nerför Turnberrys artonde, han är enormt populär här efter sina fem mästerskap.

Orkar han ett varv till?

Jag börjar nästan vilja och tro det.

Vi står i varje fall inför en otroligt spännande avslutning och jag tänker inte tippa eftersom jag inte har en susning.

Solen går ner över Ailsa Craig och allt är så vackert att jag förstår Tom Watsons tårar av lycka.

Och jag hoppas nästan få se dem igen.

ARTIKELN HANDLAR OM

Golf