Vinnare och förlorare – årets golfutmärkelser

Sportbladets Martin Strömberg delar ut sina utmärkelser

FOTO: AP, BILDBYRÅN och ALL OVER PRESS
SPORTBLADET

Trots två fantastiska svenska segrar var det en 59-årig amerikansk nykter alkoholist som jag minns bäst.

Och orden efter hans snöpliga andraplats i The Open på Turnberry:

I ett smockfullt knäpptyst presstält efter några sekunders tystnad som kändes evig.

”This ain´t no funeral, folks.”

Tom Watsons fantastiska uppvisning var årets höjdpunkt alla kategorier med all respekt för en mängd fina svenska prestationer.

Ur svensk synvinkel blev golfåret 2009 en blandad kompott. Å ena sidan hade vi Anna Nordqvists enorma säsong med segern i LPGA-mästerskapet som diamanten i kakan och Henrik Stensons underbara defilering i Players på Sawgrass.

Om jag tvingas välja vilken som är störst så väljer jag Stensons utan större tvekan, det är svårare och tuffare att vinna Players än att vinna vilken av damernas major som helst, bredden är fortfarande så oerhört mycket större på herrsidan.

Däremot tycker jat att Anna gjorde en bättre säsong som helhet än Henrik, om än knappt. Hon vann finalen och var klart godkänd i Solheim Cup och hade dessutom en hel del bra placeringar.

Slogs mot spökena

Bland övriga segrar minns man naturligtvis Michael Jonzons i Castellon då han slogs mot sina egna spöken såväl som mot Sergio Garcia och Martin Kaymer.

Nu kan vad som helst hända med Michael Jonzons karriär och jag hoppas att han inte slumrar in igen i ett medelskikt utan att han tar ett steg uppåt och börjar vinna lite oftare än var tolfte år.

Oskar Henningsson i Tjeckien. Jag minns järnåttan, eller vad det nu var, över vattnet på sista. Om den plumsat istället så hade det kunnat bli nervigt värre men bara att han slog den visade att han är en vinnare.

Han behöver bli lite jämnare och det finns väl lite teknik att jobba på men innanför pannan sitter golfspelarens viktigaste muskel och den är välutvecklad på herr Henningssson.

Sophie Gustafson hade också ett fint år med andraplatsen i Frankrike och segern i CVS/Pharmacy som höjdpunkter.

Sophie har alla förutsättningar men har dippat lite för ofta och haft lite jobbigt med självförtroendet. Förhoppningsvis kan hon hitta en jämn nivå och då kommer hon att vinna oftare.

Damgolfen håller

Vad kan vi förvänta oss av golfåret 2010?

Golf är ett spel som i princip är helt oförutsägbart och det man hela tiden väntar på är en svensk herrmajor.

Mitt tips är att den segern kommer när vi minst av allt anar det och kanske till och med av den spelare som vi minst av allt tror ska lyckas.

Det kan bli i år eller om trettio år.

På damsidan ser det fortsatt starkt ut och med Anna Nordqvist, Caroline Hedwall och Pernilla Lindberg som nya starka kort är jag inte det minsta orolig. Dessutom finns Johanna Westerberg, som tagit stora kliv framåt och Linda Wessberg som då och då spelar världsgolf.

Svensk damgolf håller.

Herrarna har tuffare konkurrens men vinner med jämna mellanrum. Bland dem som spelar regelbundet i USA har det väl varit en mellansäsong men det där svänger kraftigt.

Jag tror att Sverige kommer att fortsätta att vara en stormakt i golf ett bra tag framöver.

Årets utmärkelser

Årets spelare: Anna Nordqvist

Måste naturligtvis bli Anna Nordqvist. Visserligen i hård kamp med Henrik Stenson men dubbla starka segrar på LPGA första året och ett gediget Solheim Cup imponerar stort.

Runner Up: Henrik Stenson.

Årets seger: Henrik Stenson i The Players Championship

Sättet han vann på i en av världens absolut mest prestigefyllda tävlingar gav i varje fall mig rysningar. När han dunkade sin träfemma mitt i gatan på 18:e var jag helt matt och det kändes overkligt.

Runner up: Anna Nordqvist LPGA-mästerskapet.

Årets andraplats: Tom Watson i The Open

Sällan har en tvåa hyllats så som en vinnare. Alla ville att old Tom skulle vinna men istället förstörde Stewart Cink festen.

Runner up: Niclas Fasth i Wales.

Årets slag: Ricardo Gonzales

Det finns några att välja på; Peter Hansons hio på Walton Heath och Anna Nordqvists andraslag på 72:a hålet på Bulle Rock. Men jag fastnar ändå för Ricardo Gonzales makalösa punch på Barsebäck. Det finns inte att slå ett sådant slag i det läget.

Runner up: Peter Hansons hio i US Open-kvalet.

Årets comeback: Michael Jonzon

Jag gråter inte ofta men när Michael Jonzon satte i den sista putten i Castellon så var det faktiskt tungt att andas. När det behövdes som mest visade Jonzon styrka och klass. Han har spelet och förhoppningsvis kan segern lyfta skaraborgarn.

Runner up: Niclas Fasth, tvåa i Wales och på väg tillbaks.

Årets genombrott: Anna Nordqvist, såklart

Men om vi glömmer henne ett par sekunder så ger vi lite luft åt Alexander Norén, lite alpluft till och med. Hans seger i Crans Montana var ännu ett bevis på att Alex är på väg mot något siktigt stort. Han är inte färdig med tekniken utan jobbar stenhårt på att bli bättre, att då samtidigt ta fem topp tio och en seger är grymt.

Runner up: Oskar Henningsson.

Årets striptease: Henrik Stenson

Kalsongslaget på Doral fick stort genomslag i golfvärlden. Själv tyckte Henrik att det var självklart och jag hade heller aldrig tvekat att plocka av mig lite kläder för att rädda ett slag.

Årets besvikelse: Tiger Woods otrohetsaffärer

Nu har han tagit ett kliv av banan och frågan vilar tungt när han kommer att spela igen. Golfmässigt är det förödande och rent mänskligt är det naturligtvis en tragedi för de inblandade.

Årets amatör: Caroline Hedwall

Vann i stor stil EM på hemmabana i Falsterbo. Hon har alltid varit ett jättelöfte och nu väntar vi bara på att hon ska bli proffs.

Årets hemvändare: Linda Wessberg

Flyttade tillbaks till Europa och vann direkt i särspel mot Laura Davies.