”Det är inte jag som ska göra allt”

Nykomlingen Staffan Olsson om nervositeten, OS – och husbygget

SPORTBLADET

UTTRAN.

Det har handlat mycket om en 39-åring den senaste veckan.

Sportbladet har träffat honom i hans nybyggda hus söder om Stockholm.

– Ju äldre jag blir desto mer nervös är jag inför premiärer, säger Staffan Olsson inför comebacken i dagens derby.

Foto: GUNNAR SEIJBOLD
EN SPELARE AV RÄTTA VIRKET Staffan Olsson är tillbaka i elitserien – och han är nervös. ”Ju äldre man blir desto mer nervös är jag inför premiärer, framför allt timmarna före. Det är tur att man har så mycket annat att jobba med”, säger den nyblivna husägaren.

Staffan Olsson har byggt hus söder om Tumba.

Tja, byggt och byggt.

Han är säkrare på att träffa virket med en boll från nio meter än med spik och hammare.

Enligt tränaren och polaren Magnus Grahn har Staffan ”tummen mitt i näven”.

– Haha. Ja, jag är bättre på att bära flyttkartonger än att spika, säger Olsson, när han tar emot i villan han och familjen flyttade in i så sent som i måndags.

Och han har varit noga när han burit kartonger. Ryggproblemen finns kvar efter de tre diskbråck den ärrade veteranen drabbats av genom åren.

– Det gäller att ha rätt lyftteknik; böja på knäna. Det har varit bra styrketräning för benen, ler Olsson.

I december bestämde han och familjen sig för att flytta hem. Efter två år hade han äntligen hittat den tomt i Tumba han ville ha.

Började som ett skämt

– Handbollsmässigt kände jag att det var sista chansen att nån skulle vara intresserad av mig.

Men Hammarby hade väl tagit dig i vilket skick som helst – hade du egentligen något val?

– Det började som ett skämt för några år sedan när ”Nollan” (Grahn) blev tränare för laget i division ett. Sedan har jag väl målat in mig i ett hörn och haft svårt att ta mig ur. Men jag ångrar mig absolut inte.

Den senaste veckan har det som sagt varit mycket Staffan Olsson – i Sportspegeln, tidningar och bilagor.

– Men jag tycker inte det varit sånt jättetryck. Jag visste att det skulle bli mycket den här veckan inför premiären. Efter ett par veckor har nyfikenheten gått ner, säger Olsson just när Göteborgs-Postens fotograf anländer till huset och nån timme senare ska han och ”Nollan” träffa Upsala Nya Tidning inne vid Globen.

Skador och fiaskon

Staffan Olsson kommer tillbaka till elitserien efter en tung säsong. Först gick han skadad stora delar av hösten och sedan blev det för första gången fiasko i ett stort mästerskap (VM).

Har du inte mycket att förlora – många förväntar sig att du ska komma hem och vara överlägsen?

– Självklart har jag det. Det känns som om jag kommer att bedömas på en väldigt hög nivå. Jag får lära mig det, jag har inte haft den bevakningen i Kiel. Samtidigt får jag inte ta på mig för mycket. Det är inte jag som ska göra allt. Då går det käpprätt både för mig och laget. Det kommer att bli en svår balansgång.

Har dina nya lagkamrater visat för stor respekt för dig?

– ”Nollan” tyckte det i början. De första två veckorna var de lite tillbakadragna. Men nu känner jag mig som en i laget.

I Hammarby hoppas Olssons naturligtvis på att bidra med sitt handbollskunnande, men han håller ännu så länge en låg profil.

– Jag kommer till enstaka spelare med tips och råd men jag lägger mig inte det tekniska och taktiska, säger den 341-faldige landslagsmannen.

Vilka chanser har Hammarby i år?

– Jag är för okunnig om elitserien för att svara på den frågan. När man bett mig tippa så slänger jag ur mig något egentligen ogrundat bara för att de tvunget vill att jag ska säga något.

Känner du dig osäker på var ni står?

– Ja, det gör jag. Elitserien har blivit bättre så jag tror det finns en osäkerhet hos herr Grahn också.

Staffan Olsson har bestämt sig för att satsa vidare i landslaget mot EM i januari.

Tror du att du tappar nånting på att spela i elitserien i stället för landslaget?

– Jag tror inte det, men det får framtiden utvisa.

Drömmen om OS och den enda medaljen som fattas i Olssons prisskåp, ett OS-guld, lever.

– Skulle vi klara en OS-plats i EM, och jag är med, så vet jag vad huvudet vill. Sedan får kroppen avgöra. Men visst är det en dröm.

Och blir det OS i augusti så blir det en säsong till i Hammarby.

– Ja, då har man ju kört en hel försäsong. Jag kan ju inte åka till OS klubblös.

Staffan Olsson tycker fortfarande att den svenska spelmodellen håller, även om han erkänner fiaskostämpeln på senaste VM.

”Jag blir mer nervös”

– Vi hade stora skadeproblem före VM. Med facit i hand skulle till exempel jag nog stannat hemma. Hela laget hade en formkurva som pekade neråt. Och efter EM på hemmaplan var vi extremt mätta, vi fick inte till det efter det.

Men före EM ska Staffan Olsson göra en höst i elitserien. En höst som börjar med derbyt mot Djurgården i Globen.

Nervös?

– Ju äldre jag blir desto mer nervös är jag inför premiärer, framför allt timmarna före. Det blir nog lite extra nu. Det är alltid obehagligt att komma till nåt nytt. Det är bra att man har så mycket annat att jobba med, säger Staffan Olsson och ser sig omkring i huset.

– Visst känns det som det hänt mycket, Staffan, säger frun Marie och syftar på husbygget.

– Mmm, svarar Staffan och släntrar ut.

Det händer mycket i svensk handboll också.

Milstolparna i Staffan Olssons karriär

Johan Flinck