Reprisen – en verklighet

Johan Petterssons bjöd på ny "Foppa"-straff – Sverige till VM

Foto: HÂkon Mosvold Larsen
SPORTBLADET

Peter Forsberg 1994.

Johan Pettersson 2008.

14 år efter Foppas klassiska straffavgörande mot Kandada sänkte Johan Pettersson Norge och skickar Sverige till VM.

– Nu är det färdigt. Jag känner att jag är klar med landslaget, säger matchhjälten.

26–26 efter full tid.

30–30 efter den första förlängningen.

36–34 efter den andra förlängingen.

14 år efter Peter Forsbergs klasisska straff mot Kanada i OS 1994 var ett svenskt landslag tillbaka i Håkons hall och på nytt bjöds tv-publiken på ett jättedrama; det krävdes dubbla förlängningar (2x5 minuter) för att få fram en vinnare i femtepris-matchen mot Norge.

I den andra förlängningen, vid ställningen 32–31, fick Sverige straff och Johan Pettersson reste sig själv upp och bad om att få ta staffen.

– Det kändes som att det var dags för mig, de andra var för osäkra. Jag kände mig ganska lugn på bänken och tänkte gå in och visa var skåpet ska stå, säger Petterson till TV 4.

Resten är redan historia.

Pettersson fick ned Steinar Ege, en av turneringens allra vassaste straffräddare, på golvet via en iskall skottfint och skickade in hyperviktiga 33–31 i stort sett tomt nät.

– Jag kände att jag inte hade så mycket att förlora.

När Oscar Carlén sedan drog in 35–33, Dan Beutler räddade ett norskt läge och Marcus Alm dunkade in 36–34 var matchen vunnen...och direkt efter slutsignalen meddelade den store matchhjälten att landslagskarriären nu är över.

– Nu är det färdigt. Jag känner att jag är klar med landslaget. Det känns fantastikt skönt att få gå tillbaka i finrummet med landslaget och det var ett väldigt bra avslut för mig, att få komma in och avsluta, säger Pettersson.

36–34 ger Sverige en direktplats till VM 2009 i Kroatien – och en behagligare resa i OS-kvalet.

Svenske lagkaptenen Kim Andersson var oerhört lättad efteråt.

– Det var en väldigt lång match...ha, ha. Vi klantade oss lite tycker jag, vi skulle ha avgjort efter 60 minuter. Men det var starkt av oss att orka vända på det, säger Andersson till TV 4.

FAKTA

Johans betyg på sina mästerskap

Johan kommenterar alla sina mästerskap och sätter betyg på sin egen insats.

VM 1995 (brons)

Jättelyckad debut där jag gjorde elva mål i premiären mot något ”bonkgäng”. Jag var väldigt glad och nöjd efter den turneringen.

Betyg:

EM 1996 (fyra)

Besvikelse. Dåligt spel. Jag hade åtta spelminuter och ett skott i hela turneringen. Det var inget kul.

Betyg

OS 1996 (silver)

Ett av de roligaste mästerskapen. Hela upplevelsen var fantastisk, hela resan. Jag spelade bara två matcher, men det gick bra i båda.

Betyg:

VM 1997 (silver)

Jag gick ner fyra kilo av maten i Japan. Det var bara ris och friterat varje dag, man var ju undernärd när man kom hem. Och så ”karaokebussen” – de hade karaoke i alla bussar och vi trimmade in vår guide att hon skulle sjunga hela tiden.

Betyg: 2,5

EM 1998 (guld)

Fantastiskt roligt mästerskap. Första gången jag fick chansen tack vare att Pierre Thorsson skadade sig. Otroligt roligt från start till mål.

Betyg:

VM 1999 (guld)

Jätteskoj. Jag fick spela mycket, kom med i All star team och vi tog guld på ett roligt sätt.

Betyg:

EM 2000 (guld)

Roligt mästerskap men för min del var det lite speltid och en dålig prestation.

Betyg:

OS 2000 (silver)

På många sätt ett fantastiskt roligt mästerskap. Men jag fick inte spela varken kvarts-, semi- eller final trots att det hade gått jättebra för mig och dåligt för Thorsson. Jag blev arg och besviken och pratade med Bengan efteråt.

Betyg:

VM 2001 (silver)

Otroligt roligt mästerskap där vi spelade bland den bästa handboll vi gjort men förlorade bittert i finalen. Personligen var det ett av mina sämsta mästerskap. Thorsson hade slutat och jag skulle komma fram nu. Jonas Ernelind gjorde en fantastisk turnering och jag var såå dålig.

Betyg:

EM 2002 (guld)

Den bästa och roligaste turneringen man spelat. Hemmaplan och jag har aldrig varit så nervös – inför varje match dessutom. Hela turneringen var som en saga.

Betyg:

VM 2003 (13:e)

Väldigt tråkigt. Arrangemanget var katastrofalt, inspirationen saknades och det blev fokus på det här nya räknesättet om vilka som skulle gå vidare. Allt var tvärtom mot EM 2002.

Betyg:

EM 2004 (7:a)

Det var inte heller något roligt. Spelet fungerade inte. I klubblaget flöt allting på, men inte i landslaget.

Betyg:

VM 2005 (11:a)

Det var inte mycket som stämde där heller. Jag var bättre än i de två tidigare mästerskapen men fick inte spela så mycket som jag tyckte att jag skulle göra.

Betyg: 2,5

EM 2008 (5:a)

Mitt sista mästerskap och det var skönt att få vara med och ta Sverige tillbaka och kul att få spela en sån viktig roll med straffen. Men nu är Lennartsson mogen att ta över och det är dags för andra, yngre att ta över där bakom.

Betyg:

ARTIKELN HANDLAR OM