Ross lämnar Örebro

avEmil K Lagnelius

HOCKEY

SHL-jumbons tränare avgår: ”Vill lämna sin tjänst”

1–7 mot AIK i går blev droppen.

I dag hoppar Patrik Ross, 43, av som tränare för Örebro.

Men funderingarna kom redan i söndags.

– Jag nämnde det för styrelsen efter Leksandsmatchen där vi vann skotten med 48–18, men ändå förlorade, säger Ross till Sportbladet.

Nykomlingen Örebro har efter en succéartad inledning sjunkit som en sten i tabellen och gårdagens brakförlust borta mot AIK var lagets tolfte raka.

Två förluster till och man tangerar Väsbys bottenrekord från 1987/88.

”De måste sparka Ross – nu”, skrev Sportbladets hockeykrönikör Mats Wennerholm i dagens tidning.

”Jag är ansvarig”

Det behövs inte. I dag meddelar Patrik Ross att han lämnar självmant.

– Patrik Ross vill lämna sin tjänst och bryta sitt kontrakt med oss vilket vi i klubben accepterat. Detta är Ross beslut, han har under sin tid här haft klubbens, styrelsens och mitt största förtroende i sin roll. Håkan Åhlund och Rolle Sätterman coachar laget i morgon, säger Pontus Gustafsson till Örebros hemsida.

När Sportbladet når Patrik Ross låter han inte alltför nedslagen:

– Det är inga problem eftersom jag valde att ta detta beslut själv. Jag känner att jag kan gå rakryggad ur det här, säger Ross.

– Jag är en tävlingmänniska, en jävla vinnarskalle, och vinner vi inte är jag ansvarig. Det är mitt ansvar att se till att vi vinner. När vi inte gör det får någon annan ta vid och se om han kan vända skutan.

”Vill vinna till varje pris”

Ross betonar att det är hans eget beslut att lämna.

– Styrelsen, klubbdirektören och spelarna ville att jag skulle stanna. Jag har två år till på mitt kontrakt och hade kunnat stanna, bitit ifrån och tänkt att det här ska Örebro få betala. Men jag är inte sån som människa. Men det känns skönt att få ta ett sånt här beslut själv.

Hur länge har du funderat på att hoppa av?

– Jag nämnde det för styrelsen i söndags efter Leksandsmatchen där vi vann skotten med 48–18, men ändå förlorade. Vi gjorde en djävulskt bra match, men förlorade ändå. Då kände jag att jag ville se om någon annan kunde vända på det.

– Jag vill vinna till varje pris, oavsett om jag möter min tolvårige son i landbandy. Och nu har vi inte vunnit på tolv matcher.

Vad väntar nu?

– Jaa du. Det börjar väl närma sig första advent så jag ska väl se om jag kan koka lite julskinka.

ARTIKELN HANDLAR OM

Örebro HK