Bäckman: Jag har en pensionärsuppgift

HOCKEY

Tonar ner sin egen roll i VIK-succén

Foto: Bäckman är inte sugen på att kliva ner i båset. ”Då skulle man bli för nervös på ålderns höst”.

Västerås har gått från krislag till att vara en matchserie från SHL.

Allt sammanfaller nästan exakt med Per Bäckmans intåg i klubben som rådgivare.

Men det sambandet vill han inte se själv.

– Nej det är inget märkvärdigt, jag har en pensionärsuppgift, säger han i en intervju om klubbens förvandling.

Det är hockeyfeber i Västerås. I morgon inleder VIK och Karlskrona femmatchersserien där vinnaren säkrar en SHL-biljett till nästa säsong.

Hade någon sagt det inför säsongen kanske man fått en nick och ett hummande, men hade någon sagt det efter halva säsongen spelad så hade de flesta troligen skakat förvånat på huvudet. Då låg VIK bara två poäng över negativt kval, med blygsamma 37 poäng. Men sedan dess har VIK Hockey gått som en ångvält genom allsvenskan, på de resterande 26 matcherna tog klubben 61 poäng och klättrade alltså ända upp till seriesegern.

”Samma sak tisdasg, torsdag, lördag”

Förklaringarna är givetvis många; sportchef Niklas Johansson rensade bort formsvaga transatlanterna Matt Fornataro och Evan McGrath och tog in stabila nyförvärv som Jan Urbas och Oscar Steen samtidigt som ett par vinster i en jämn serie som allsvenskan lätt kan bygga sviter.

Men det går inte heller att förbise att vändningen kommer nästan exakt när Västerås tog beslutet att ta in före detta tränarprofilen Per Bäckman som rådgivare och bollplank.

Eller jo, det går hur bra som helst om man frågar Bäckman själv.

– Nej det är inte min förtjänst på något sätt, säger han snabbt.

Det är så alltså, men vad ser du då som de största förändringarna som skett med laget sedan du kom in?

– Spelet har blivit stabilare, vi gör samma sak tisdag, torsdag och lördag. Vi släpper in lite mål och har fått en stabilitet i spelet, det är den stora skillnaden.

Hyllar nye tränaren

Själv har Bäckman sett förvandlingen från sin plats på läktaren.

– Jag ser träningar och alla matcher och sen försöker jag ge feedback till tränarna efter det. Vi brukar träffas dagen efter match och i lugn och ro diskutera detaljer kring det jag har sett. Sen får de överväga om det är något att lyssna på eller inte.

Tränartrojkan leds av relativt färske Martin Filander, 33, som tog över laget inför säsongen. Bäckman är imponerad av det han har sett.

– De har gjort ett fantastiskt bra jobb här. De är engagerade och entusiastiska, sen kom de lite olyckligt in i det och då vet du hur det är när det blir press utifrån och massa surr och grejer. Men de har jobbat på oförtrutet och är värda all framgång.

Hur mycket har du kunnat bidra som bollplank när det blåser snålt?

– Det är väl klart att något förnuftigt ord kan man väl säga. Men i det stora hela så är det de som gör jobbet. Det dagliga tuffa arbetet.

När ni suttit ner och snackat efter matcher, vad är det du återkommit oftast till?

– Det är väl det här att kunna stänga en match när man leder med ett mål, spela med mindre risk och förstå att även poängen i mörka december är viktiga när man spelar så här många matcher. Det är ett fåtal matcher man briljerar, det gäller att vara konsekvent i sitt spel.

”Kommer bli otroligt tufft”

Kan det vara så att man som ny tränare gärna brinner lite väl mycket för sin spelidé?

– Ja, så kan det vara. Nu vinner vi med uddamålet i stället för att förlora som vi gjorde i början. Sen föder det ena det andra när man vinner…

Nu väntar kvalmötena med Karlskrona, men precis som med sin egen roll i Västerås vill Bäckman tona ner sitt lags favoritskap i matchserien.

– Många tror ju att vi helt plötsligt är favoriter, men jag kan påminna alla om att vi bara vunnit en match mot Karlskrona. Jag tycker att de gjort en fantastisk säsong. De har individuellt skickliga spelare med bra fart, det kommer bli otroligt tufft.

Märker du av några nerver i laget?

– Nej det är väl det som varit mest imponerande med spelarna. Vi har spelat under press hela tiden, varit tvungna att vinna för att nå de här första två platserna. Så hittills har de inte darrat på manschetten pojkarna och det ska de väl inte behöva göra nu heller. 

Hur känns det själv då? Känner du inte att du helst skulle vilja kliva ner i båset när allt ska avgöras?

– Nej, det är tur man inte är där då skulle man bli för nervös på ålderns höst, det är inte bra för hjärtat. Det är nog nervöst att stå på sidan.

ARTIKELN HANDLAR OM