Förbundet svar på spelarnas pengakritik: ”Klubbarnas ansvar”

Foto: PETER SKAUGVOLD / BILDBYRÅN
HOCKEY

Flera spelare i Damkronorna riktade kritik mot Svenska ishockeyförbundet med anledning av att de inte får en krona i ersättning under resorna med landslaget.

Nu svarar förbundet – genom att skjuta över ansvaret på klubbarna.

– Modellen vi har är att klubbarna står för spelarnas ersättning, säger hockeyförbundets Olle Östblom.

I en intervju med Hockeypuls berättade flera spelare i Damkronorna om hur deras ekonomiska verklighet ser ut.

Spelarna får inte en krona av förbundet under landslagssamlingar, varken i form av ersättning eller bonusar. Dessutom tvingas flera av spelarna ta tjänstledigt från jobbet – utan kompensation för förlorad arbetstid från förbundet – för att kunna vara med vid landslagssamlingarna.

– Vi får inte förutsättningarna att lyckas. Innan det nya avtalet fick vi 200 kronor om dagen de dagar vi var samlade. Det handlar inte om mycket pengar men det var pengar som hjälpte till. Varje turnering vi deltar i förlorar vi spelare pengar, säger lagkaptenen Emilia Ramboldt till Hockeypuls.

”Den modellen vi har”

Hon berättar vidare att hon redan i år tvingats ta av 2018 års semester för att få det att gå ihop ekonomiskt.

Olle Östblom är tävlingschef hos Svenska ishockeyförbundet och även administrativ chef för Damkronorna och Tre Kronor. Han menar att förbundet inte kan hållas ansvariga för utebliven ersättning under landslagssamlingar.

– Det är ju den modellen vi har i svensk ishockey. Herrarna och juniorlagen får inte heller någon ersättning. Vi har ett avtal mellan svenska ishockeyförbundet och de svenska klubbarna, både på SDHL- och SHL-sidan. Där har de fått stora möjligheter att tjäna pengar på marknadsrättigheter för ligan. Motprestationen i stort är att spelarna hålls tillgängliga för landslagsspel men att föreningarna ser till att de är försäkrade, har ersättning och behåller sin lön.

Men det är ju stor skillnad i lön gentemot herrarna?

– Det är vi medvetna om men det är den modellen vi har i svensk ishockey.

Vad säger du om Emilia Ramboldts kritik mot förbundet?

– Jag vet ju att de har ett tufft läge och hon får rikta kritik mot vem hon vill. Det är ju hennes uppfattning och den får ju stå för henne.

Det är inte på tapeten att förbundet täcker upp under landslagsresor eller liknande?

– Inte just nu. Någonstans bygger ju svensk hockey på att klubbarna utvecklar spelarna och ger dem goda förutsättningar. Då vill vi skapa bättre möjligheter för klubbarna att ge tjejerna bra förutsättningar. Det är ändå där de lägger den största tiden av sin vardag. Jag har sagt det någon gång tidigare, att även om vi hade mer pengar så är inte dagsersättningar det som är det viktigaste för svensk damhockey. Det finns saker som skulle göra ännu mer nytta för att utveckla klubbar och ge tjejerna bättre förutsättningar.

Vad tänker du på då?

– Jag tror att det handlar mer om att de ska ha förutsättningarna för att bedriva sin träning så professionellt som möjligt. Att på klubbnivå ge bättre förutsättningar så att föreningarna har möjligheterna att fortsätta utvecklas.

”Upp till respektive klubbar”

SDHL:s styrelseordförande Curt Johansson menar att man kommit en bit på vägen gällande damspelarnas ekonomiska förutsättningar, men att det finns mycket arbete kvar att göra även framöver.

– Det är ju bland annat därför som SDHL kommit till, för att försöka förbättra situationen. Det är klart det är en himmelsvid skillnad när det gäller dam- och herrhockey och vi har ingen möjlighet att ändra det på en säsong eller två. Det är ett långt och tålmodigt arbete och det krävs att hela hockeyrörelsen ställer upp för att få fram bättre förhållanden.

– Men framför allt är det upp till respektive klubbar, de som driver verksamheterna, att skapa förutsättningar för att göra situationen bättre.

ARTIKELN HANDLAR OM