Hjälten Davidsson: Kände mig som 29

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-04-12

Två stänkare Johan Davidsson var ödmjuk när han beskrev sina mål...

LINKÖPING. Johan Davidsson spelade nästan 25 minuter, gjorde två mål och var klart bäst på isen.

HV 71:s lagkapten tog sitt ansvar.

– Jag kände mig som 29 år i dag, inte som 32, säger han och skrattar.

Följ ämnen

HV 71 var i brygga och kom till Cloetta Center – där Linköping hittills inte förlorat i slutspelet – och var piskat att vinna för att drömmen om SM-guld skulle leva vidare.

Spelmässigt var det ingen större skillnad mot de två tidigare matcherna i serien – förutom 32-årige Johan Davidsson, då.

Som lagkapten visade han vägen.

– Det var ju bara tur att jag gjorde två mål. I vanliga fall försöker jag passa och då är chansen betydligt större att det ska hända någonting i kassen, säger Johan Davidsson ödmjukt.

Ingen duktig skytt

Första satt i nättaket – andra också.

– Killarna är på mig hela tiden att jag ska skjuta mer, men jag är inte speciellt duktig på det. Första pucken tappade Stana in och andra tog på en klubba, tror jag.

Han erkänner att laget kände pressen, men att spelarna ändå var kapabla att prestera ute på isen.

– Vi var lite mer desperata än Linköping i dag och det tror jag även syntes på isen.

Och fortsätter:

– Det är klart att 0–3 i matcher hade varit jobbigt, men någonstans inte helt omöjligt att hämta upp. Det sa vi till varandra och klev in för att vinna.

”Först till fyra”

Han konstaterar att Linköping hade en liten matchboll, men att den stora inte är helt enkel att slå in.

– Man ska först till fyra och den fjärde är alltid svårast att vinna. Där handlar det mest om mental styrka.

HV 71 har nu hemmaplansfördel igen och vips så är grundseriesegrarna favorit igen.

– Vi går för guld och i dag såg det ju bra ut. Dessutom finns det mer att ge i det här laget.

Frågan är om han själv kan prestera bättre på isen?

– Äsch, det här var bara en match bland många andra, säger HV 71:s lagkapten.

Och blickar framåt:

– Fortfarande är det en lång väg att vandra.

På måndag är det dags igen.

Följ ämnen i artikeln