En del av familjen

avErik Karlsson

Möt AIK-Jonas – som gör mer än bara lever för sin klubb: ”Alla måste sjunga”

Jonas Åsbrink, 40, syns flitigt på AIK:s träningar och matcher. Spelarna är inte sena med att hälsa och stanna till och prata. Här får nyförvärvet Carsen Germyn en peppande kram inför kvällens derby mot Djurgården.

Går det att sätta ord på betydelsen av ett glödhett Stockholmsderby i en historisk kvalserie?

För att ta reda på det träffade Sportbladet en man som inte bara lever för sin klubb.

Han presenterar sig som en del av den.

Möt AIK-Jonas.

Foto: STEFAN MATTSSON

Alla som har varit på Hovet när AIK spelar känner till mönstret. Knappt halvvägs in i tredje perioden kommer en man i full AIK-mundering gående längst ned vid sittplatssektion nummer 27.

En kort bankning i reklamskylten för att få allas uppmärksamhet – och sen:

– Aaaaa Iiiii Kåååå.

Publiken svarar detsamma. Och så upprepas ramsan ett par gånger ända till sittplatspubliken får en applåd av mannen vid nere vid reklamskylten innan han vandrar en sektion bort och börjar om proceduren. Engagemanget skiftar inte, hejaramsan är lika röststark om AIK leder med två eller ligger under med fyra.

Promenaden avslutas alltid borta vid AIK:s klacksektion i kurvan med att kravbilden vänds.

– Jonas, Jonas, ge oss en sång, sjunger de.

Jonas Åsbrink, 40, älskar det.

– Jag gillar AIK-klacken, de brukar be mig sjunga, vi har roligt tillsammans, säger han.

Vi träffas på fredagens AIK-träning inför det upphaussade derbyt. Jonas sträcker fram handen och hälsar. Men han inser snabbt att det blev fel. Här är han ju inte Jonas Åsbrink.

– AIK-Jonas, säger han och sträcker fram handen på nytt.

Ser alla matcher

Med sig har han halsduk, tröja, flagga och en plastkasse med bland annat en tidning där han klippt ut ett reportage med Michael Nylander.

– Min idol är Micke Nylander, han är jättetrevlig mot mig.

– Han vill sätta fart i AIK, han spelar bra och med bra stil, säger han.

Jonas Åsbrink bor i Solna, det har han gjort sedan familjen flyttade dit i tonåren.

Sedan många år bor han på ett gruppboende i Bergshamra-området.

Men just nu är det knappt han hinner vara hemma.

– Jag går på nästan alla matcher. Jag ser alla hemmamatcher med AIK hockey, sen ser jag AIK fotboll, och innebandy. I morgon ska jag se dambandyfinalen med AIK och på söndag ska jag också se bandyfinal.

Men på söndag är det inget AIK att heja fram i alla fall?

– Jo. Sandviken AIK, säger han snabbt.

Under åren har hans roll i AIK-publiken gått från anonym supporter till en profilerad stämningshöjare.

Hur kommer det sig att du sjunger i gång läktaren som du gör?

– Jag vill ha igång publiken. Många vill heja och sjunga med mig och då blir det bra stämning för AIK. Spelarna vill att publiken sjunger och därför försöker jag få publiken att sjunga med mig.

Trivs du i rampljuset?

– Ja.

Har du alltid gjort det?

– Nej. Det här är första gången för mig.

Alla får en kram

Det är inte alltid lätt att beskriva sina känslor. Men Jonas Åsbrink behöver inte kunna formulera dem i ord och meningar. Det syns tydligt nog ändå.

När vi frågar hur de senaste två åren, med mestadels förluster för AIK hockey, har fått honom att må stakar sig orden.

– Det känns inte bra. Om AIK förlorar mycket ... jag vill inte att de ska förlora..., säger han samtidigt som tårarna sakta börjar rinna nedför kinden.

– ... Jag vill att AIK ska fortsätta att vinna, säger han med sprucken röst.

Och nu väntar kanske den värsta känslo berg- och dalbana som går att uppbringa i idrotts-Sverige, kvalserien.

Är du nervös för kvalserien?

– Ja, lite. Det är mycket spännande.

Träningen rullar på, spelarna nöter lite powerplay, men Jonas har svårt att koncentrera sig. Han ska ju snart få ta bilder med sina idoler. Han blir lite besviken när han inser att idolen Michael Nylander stått över träningen, men vänder lika fort när svartgula tröjor börjar omringa honom.

Alla får en kram. Ja, nyförvärvet Carsen Germyn får till och med en puss på kinden.

– Det är jättemånga AIK-spelare som gillar mig.

Han surrar lite med målvakt Alexander Hamberg och Christian Sandberg innan laget försvinner in i omklädningsrummet och det i stället är dags för Djurgården att kliva på isen.

Då visar Jonas sin kanske tydligaste sida, den varma generösa personen.

Succéhelg för Jonas

Efter att vi har snackat AIK i en knapp timme och han har berättat om sin kärlek till spelarna, laget och föreningen, är han ändå snabbt framme och hälsar på alla i Djurgårdens trupp som vi möter i Hovets inre.

– Dom är också snälla, säger han.

I dag är Djurgården dock motståndare till AIK och det betyder att Jonas kommer göra allt för att det ska bli svartgul seger.

– AIK spelar med publik, det gör inte Djurgården så jag tror AIK vinner.

Blir publiken avgörande tror du?

– Jag tror det, publiken måste sjunga med ordentligt. De ska stötta med AIK-hjärtat.

Det finns ett hjärta som kommer banka hårt för AIK i kväll. Det gör liksom det varje kväll.

Det blir en succéhelg, Jonas hinner se AIK vinna dubbla innebandyseminfinaler i Solnahallen och damerna vinna bandyguldet på Friends.

På lördagskvällen plingar det in ett sms i min telefon från Jonas Åsbrink, i efterdyningarna till bandyguldet.

– AIK vann över Kareby med 5–1 i dag. Jonas var glödhet, är bara glad och lycklig. Jag var med spelarna efter matchen, Jonas drack champagne och firade AIK, skriver AIK-Jonas.

ARTIKELN HANDLAR OM